Denna kvalitativa studies syfte är att belysa coachingfenomenet för att på så sätt få en djupare förståelse för vad det är som skapar utveckling för individen och hur detta upplevs av den som blir coachad. Genom följande frågeställningar uppnår vi vårt syfte: Vad gör en coach när den coachar? Samt vilka faktorer identifierar coachen och den som blir coachad som betydelsefulla för en lyckad process?Den vetenskapsteoretiska ansats som studien utgår från är Hermeneutiken och metoden är kvalitativ, med tematiskt öppna intervjuer för insamlingen av det empiriska materialet. Intervjuerna är genomförda vid olika tillfällen med sex personer vilka arbetar som coach inom arbetslivet i södra Sverige samt med fyra personer som har blivit coachade. Coacherna och de coachade har inget samband med varandra.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "Stärkt skydd för utsatta barn", Länsstyrelsen i Skåne län. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen användes inom kontexten av socialt arbete. I studien berättas om hur coachingen inneburit utveckling av och lärande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas främst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhållningssätt initierat av coachen genom olika frågeställningar och gemensamma reflektioner.

Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för hur konflikter hanteras inom horisontella organisationer. Detta genom att studera hur Spotify upplever konflikters påverkan samt hur konflikter hanteras inom organisationen. Studien har utifrån en fenomenologisk ansats studerat konflikter och hantering av konflikter ur ett ledarskapsperspektiv. Datainsamlingsmetoden har varit semi-strukturerade intervjuer.I resultatet framkommer det att konflikter upplevs som positivt för individers och Spotifys utveckling då konflikter upplevs bidra till nytänkande och utveckling. Studien visar på att organisationer genom konstruktiv konflikthantering kan utvecklas.

Background: The world of sports possesses a lot of knowledge when it comes to leadarship and coaching. Coaching as a term is relatively new to the business industry and something that is up and coming among alot of companies. Leadership and coaching are two terms that can be combined with each other both in sports and in the business industry.Objectives: This study aims to compare leadership in sports and in the business industry. The purpose is to see if they can learn from each other and how they define the term leadership.Method: Interviews were chosen as a method in this study. Six individual interviews were performed and there were three leaders from the business industry and three leaders from the world of sport participating in the study.

The Swedish government?s objective regarding information technology is to be world-leading in using the possibilities that digitization provides. In some aspects this has already been done, but in some areas much is yet to be accomplished. Although sports and recreational fitness activities are amongst the fastest growing areas of personal and consumer-oriented cloud computing-based technologies around the globe, there are areas within the genre that?s not evolving as quickly.

Studiens syfte är att ta reda på de arbetssökandes respektive coachens förväntningar, och även vilken roll de arbetssökande tillskriver coacherna på Arbets- och Integrationscenter (AIC) i Malmö. Examensarbetet är skrivet utifrån den kvalitativa metoden och är en intervjustudie med sammanlagt åtta intervjuer då sju intervjuer med arbetssökande och en intervju med en coach. Den tidigare forskningen behandlar den sökandes förväntningar på vägledningen. I Kristina Johanssons uppsats som handlar om vägledningen ur ett sökande perspektiv studerar hon den sökandes förväntningar samt hur förväntningarna på vägledningen uppnåtts eller ej. I Anders Lovéns avhandling handlar om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan.

Studien syftade till att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd motivation mellanarbetssökande som hade en intern eller extern jobbcoach. Samt om ålder hade någon betydelse och ifall motivationsförändringen gav resultat genom fler sökta jobb. 42 arbetssökande svarade på en enkät med 28 frågor om motivation och jobbcoaching. Resultatet visade ingen skillnad i motivation mellan arbetssökande oavsett om de hade intern eller extern jobbcoach. Däremot blev äldre mer motiverade än yngre.

Studiens syfte är att kartlägga begreppet coachning samt att undersöka vilka faktorer som utmärker framgångsrik coachning ur coachernas egna synpunkter. Grunden till undersökningen är att allt fler företag använder sig av coachning då dagens förändringstakt är snabb inom arbetslivet och i samhället. Coachning härstammar från den positiva psykologins rörelse och omfattar numera flera underarter såsom chefscoachning, karriärcoachning, relations- coachning. En kvalitativ personintervju gjordes med 19 stycken coacher och resultatet visade att de mest framgångsrika faktorerna för god coachning var personkemi, att inge förtroende, att vara närvarande, empati, lyhördhet och att kunna ställa kraftfulla frågor. Egenskaper som lyftes fram var självkänsla, självförtroende, att få bättre balans i livet, att hitta sig själv och att sätta gränser.Key words: Coaching, coach, personal growth, self-training.

Aim: To investigate if physical exercise in combination with coaching will reduce pain and improve knee function in patients with mild to moderate osteoarthritis in the knee compared to physical exercise alone.Method: The study consisted of 42 patients who were randomized to either an intervention group or a control group. Both groups followed a standardized training program at home, but the intervention group received additional support with regard to the aim of their training, as well as extra coaching during the training period of ten weeks. A Visual Analog Scale (VAS) was used to evaluate the patients? pain. A 10 metre walking test, the Index of Muscle Function (IMF) and the Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) were also used to evaluate knee function.

AbstractThe purpose of this thesis is to describe and analyse Europol. The research questions are:- How would increased powers for Europol impact on the cooperation between Europol and police authorities in EU-member states?- Which one of the two theories transactionalism and neofunctionalism can best create an understanding of Europol and its integration with the police of the member states?In so doing the study applies a qualitative method.Europol is the European Police Office and it was established through the Maastricht treaty in 1992 with the purpose of making the integration between police of the EU member states more efficient. In order for Europol to make integration between the police of member states more efficient it can be suggested that it needs for Europol to develop into having executive powers.One conclusion of this study is that Europol is an important tool for integration in the EU but there are at least three issues that are influencing the level of effectiveness in the integration work between the police of the member states; possible mistrust, that Europol has no executive powers and that it is voluntary for member states to participate in assisting Europol with information. Another conclusion is that Europol can be understood through an integration perspective when transactionalism and neofunctionalism are complementing each other..

Sammanfattning;Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning.

Coaching i omställningssituation är inte något nytt fenomen. Redan på 1970-talet skrevs det första avtalen som öppnade upp för tjänstemännen på den privata sidan att erhålla hjälp vid uppsägning. I dagens globaliserade värld, där det gäller att vara flexibel, och där hjulen snurrar fortare och fortare, kommer också ett behov till reflektion fram. Coachingrörelsen växer sig starkare och får därmed också mer uppmärksamhet. Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka coachens roll i mötet med de klienter som befinner sig i en omställningssituation.

Coaching i omställningssituation är inte något nytt fenomen. Redan på 1970-talet skrevs det första avtalen som öppnade upp för tjänstemännen på den privata sidan att erhålla hjälp vid uppsägning. I dagens globaliserade värld, där det gäller att vara flexibel, och där hjulen snurrar fortare och fortare, kommer också ett behov till reflektion fram. Coachingrörelsen växer sig starkare och får därmed också mer uppmärksamhet. Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka coachens roll i mötet med de klienter som befinner sig i en omställningssituation.

Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om och förståelsen för hur behovet av kompetensförsörjningen på mellanchefsnivå inom tjänsteföretag i Ljusdal ser ut..

I call centers bedrivs medlyssning av telefonsamtal i syfte att kontrollera, övervaka, utbilda och utveckla telefonsäljare. Åtta telefonsäljare deltog i reflexiva intervjuer om upplevelser av medlyssning i utgående telefonförsäljning. Det utkristalliserades fyra teman angående hur telefonsäljare vill att medlyssning ska gå till samt vad telefonsäljare upplever som främjande respektive hämmande i medlyssningssituationen: Organisatoriska förutsättningar vilket innefattar coachernas arbetssituation samt uppläggningen av säljproceduren; Coachens stil där hjälpande och stödjande kontrasteras mot kontrollerande och värderande; Coachens explicita kunskap inom produkt, marknad och försäljningsteori; Ramar vilket omfattar de yttre formerna för medlyssning. Slutligen diskuteras hur uppdragsgivare inom telemarketing kan påverka förutsättningarna för medlyssning, hur säljorganisationer kan bidra till en dynamisk lärmiljö och hur coacher kan beakta principer för ett erfarenhetsbaserat lärande. Framtida forskning kan inriktas på att ta fram best practice inom medlyssning..