Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Den judiske historieskrivaren Flavius Josefus som i Rom skrev sitt verk Antiquitates Judaicae om det hebreiska folkets historia betonade starkt den hebreiska profetismen, profeterna och profetian. Den tidiga kristna kyrkan byggde sin tro på de gamla hebreiska profeternas skrifter och den fortsatta uppenbarelsen man uppfattade under första århundradet. Föreliggande studie bygger dock på frågeställningen om vad som var den hebreiska profetismens egentliga väsen och religiösa funktion enligt Josefus beskrivning i Antiquitates Judaicae 5-11? I studien används Mircea Eliades religionsteori som heuristiskt redskap för att finna svar på frågeställningen. Undersökningen visar att den hebreiska profetismens egentliga väsen enligt Josefus var Guds manifestation, hierofani och uppenbarelse hos vissa människor, genom att de blev uppfyllda av Guds ande (????? ??????).

Syftet med detta arbete är att undersöka om ?fysikens karaktär? kan skönjas i läroböcker för fysik i grundskolans senare år. Med ?fysikens karaktär? åsyftas här hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framväxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ?fysikens karaktär? i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar på följande frågor.

Taiwan räknas idag inte som en stat, har ingen plats i FN, och territoriet efterfrågas av Kina. Hur ser möjligheterna ut för en lösning av problematiken mellan Kina och Taiwan? En problematik som dessutom har en lång historia och vars grund främst står att finna i revolutionen 1949 i Kina. Framförallt Peter Wallensteens teorier om uppskjutande till framtiden och förändrade positioner, som konfliktlösningsmekanismer anses vara relevant. Den ökande globaliseringen och interdependensen samt det omfattande ekonomiska utbytet mellan aktörerna i vårt fall är också relevanta faktorer för utvecklingen.

The aim of this master thesis is to analyze how and why Scandinavian-American history has been used in exhibitions in both Scandinavia and the United States after the end of the Great Migration. More specifically, the thesis deals with the Swedish and American exhibitions of the controversial Kensington Rune Stone, discovered in Minnesota in 1898. Despite the fact that its authenticity has been disputed by academic expertise, it has been displayed by many prominent actors. The Rune Stone is one of many purportedly pre-Columbian artifacts found in the United States. Moreover, it is an identity marker, harboring many kinds of identity constructions. The thesis therefore focuses on the meanings that the Rune Stone has been charged with since its discovery, as historical culture and in specific exhibits, on how it has been displayed, and on why it has been exhibited at  national museums in both Sweden and the United States. The principal source materials are five exhibitions of the Kensington Rune Stone.

?Den svenska buggen?: framväxt, organisation och ideologi 1940-tal till och med år 1985 är en C-uppsats i historia. Den är skriven av Linda Holtby och framlagd vid Högskolan Dalarna vårterminen 2006. Uppsatsen undersöker dansen ?svensk bugg? och syftar till att utreda dansens framväxt, ideologi och organisatoriska struktur med avstamp i svenskt 1940-tal och avslut år 1985.

Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningsläget som framhåller främst de positiva sidorna med matriser. De frågeställningar som jag ämnat besvara var: Hur uppfattar historielärarna att matriser bör användas i undervisningen? Vad är lärarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lärarnas uppfattningar?Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som användes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomläsningar av de transkriberade intervjuerna där citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier där lärarnas utsagor sågs som ett redskap för Skolverket, lärarna och eleverna.

Uppsatsen bearbetar kalla kriget i både världen, Sverige och Norrbotten samt den svenska regeringens utrikespolitik under efterkrigstiden. I studien nämns vidare vilken roll Luleälvdalslinjen samt Victoriafortet hade i den svenska försvarsplaneringen. I uppsatsen presenteras bland annat inledningen på det kalla kriget som skedde i och med toppmötet på Jalta, samt USA:s lansering av Trumandoktrinen och Marshallplanen år 1947, Koreakriget år 1950, Suezkrisen 1956, Kubakrisen 1959 och Vietnamkriget 1959-75, intriger som är en central del av kalla krigets historia. En övervägande orsak till vårt ämnesval var att vi ville undersöka varför den internationella spänningen mellan öst och väst kunde pågå under så pass lång tid såsom 46 år, intressant var dessutom att fördjupa sig i hur de globala oroligheterna påverkade resten av världen, Sverige och norrbotten. I uppsatsen undersöker vi även den svenska regeringens agerande under kalla krigets tid (år 1945-1991), då vi anser att detta är av vikt för att få en inblick i de känsliga politiska förhållanden som rådde i både Sverige och världen under denna tidsperiod.

Beckholmen behöver ett nytt varv. Ön har historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden med reparationsvarv sedan mitten på 1800-talet. Byggnaderna räcker inte längre till och ett tillägg till öns bebyggelse är nödvändigt för en fortsatt varvsverksamhet. Med inventeringen som arbetsmetod får det nya varvet växa fram. Beckholmens hus inventeras och kategoriseras, varvets olika verksamheter likaså. Med den tillgodosedda kunskapen i ryggen blir det lättare att ifrågasätta det givna programmet som struktureras om.

Den judiske historieskrivaren Flavius Josefus som i Rom skrev sitt verk Antiquitates Judaicae om det hebreiska folkets historia betonade starkt den hebreiska profetismen, profeterna och profetian. Den tidiga kristna kyrkan byggde sin tro på de gamla hebreiska profeternas skrifter och den fortsatta uppenbarelsen man uppfattade under första århundradet. Föreliggande studie bygger dock på frågeställningen om vad som var den hebreiska profetismens egentliga väsen och religiösa funktion enligt Josefus beskrivning i Antiquitates Judaicae 5-11? I studien används Mircea Eliades religionsteori som heuristiskt redskap för att finna svar på frågeställningen. Undersökningen visar att den hebreiska profetismens egentliga väsen enligt Josefus var Guds manifestation, hierofani och uppenbarelse hos vissa människor, genom att de blev uppfyllda av Guds ande (????? ??????).

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

Business Intelligence har under de senaste åren vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i gränslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska området och särskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frågorna ?Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?? och ?Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv??. Uppsatsen behandlar inte något specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgångspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gå in på någon specifik lösning. Business Intelligence historia summeras upp utifrån 60-talet fram till idag och ett antal trender presenteras i punktform.

Abstract Uppsatsen undersöker hur Adolf Hitlers biografi och plats i historien beskrivs i ett antal svenska och finska läroböcker i historia för grundskolans högstadium. Undersökningen är avgränsad till perioden från Hitlers födsel till maktövertagandet i Tyskland 1933/34. Uppsatsen använder sig av ett antal teoretiska begrepp hämtade från tidigare historiografisk forskning om Hitler. Uppsatsens syfte är att se om läroböckerna skildrar Hitler som en individuell aktör eller som en del av en struktur. Uppsatsen utreder också om läroböckerna förenklar beskrivningen av Hitler genom att demonisera honom.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vilka diskurser gällande Sverigedemokraterna som konstrueras i ett antal samhällskunskapsläroböcker vilka är riktade mot gymnasieskolans kurser. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen (CDA) analyseras texterna kvalitativt med fokus på två specifika aspekter gällande framställningen av Sverigedemokraterna: hur partiets ideologi definieras samt på vilket sätt partiets historia och bakgrund berörs. Genom undersökningen dras slutsatsen att läroböckerna i avseende av diskurser kring ideologin framförallt reproducerar diskurser som återfinns hos kritiker till partiet. De ideologiska definitioner som Sverigedemokraterna själva använder återfinns i mycket liten utsträckning. I avseende av diskurser kring historien är förhållandena snara motsatta då mycket litet fokus läggs på beskrivningen av partiets kontroversiella och radikala historia, något som partikritiker ofta lyfter fram som något centralt i förståelsen av partiet.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta må ni berätta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.