Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fått i de vanligaste svenska läroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var ämnad att visa på hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgångspunkt blev då att studera hur hon framställs i historieboken eftersom detta påverkar eleverna, såväl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehållsanalys av två läroböcker som flitigt används i den svenska gymnasieskolan lyftes de områden fram i historieböckerna där kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberättelsen. Till hjälp för att förklara skillnaderna könen emellan användes genusteorier där tonvikten låg på det socialt konstruerade planet istället för det biologiskt förklarade könet.

Lärande bygger på en process baserad på erfarenheter, där kunskap utvecklas när nya situationer upplevs. Förvärv har länge varit ett vanligt, men också problematiskt, expansionssätt. Forskning visar att antalet lyckade förvärv inte ökat nämnvärt trots att erfarenheten i området blivit större. Den här uppsatsen behandlar hur integrationsstrategierna ser ut i ett kraftigt expanderande friskvårdsföretag, samt hur de skiljer sig åt mellan länderna Sverige och Tyskland. Därefter undersöks hur lärande används i företaget samt om och hur det påverkar integrationsstrategierna.

The aim of this study is to analyze how problems are represented within SOU 2008:27. Further more, the aim is to analyze how the new subject plan for history can bee seen as a product of this document. The method used, and the theoretical frame of the study, is based on Carol Lee Bacchi?s ?what´s the problem represented to be?? approach, which basic principle is that policies are filled with representations of problems and that these representations need to be examined. These problem representations are then themselves subject for scrutiny, the second step being an analysis of the texts presumptions and assumptions concerning view of man and perception of knowledge. The results show, among other things, that a problem representations can be found in the SOU; the school system is too vague and unclear.

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

I arbetet studeras hur sex läroböcker skildrar första världskriget. Läroböckerna i min studie används för undervisning på grundskole- och gymnasienivå. Stoffandelar, läsbarhet och innehåll är centralt i studien. Att analysera läroböcker är viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet är att analysera stoffandelar, läsbarhet samt att göra en innehållsanalys baserad på stoffinnehåll.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

The aftermath of colonization, culture diversity and the recognition of the ownidentity - living in a country which has the role of a former colonizer has got consequences in the multicultural French society. These consequences can be seen studying the politics, the education and the history of that country. In this bachelorthesis I discuss the aftermath of French colonization with a focus on how the French cultural identity can be explained in defining colonialism in French lawmaking. The aim is to understand the definition of the own cultural identity from a postcolonial perspective and what meaning the multicultural society has for this definition. This is an issue which can be seen in politics as well as ineveryday life, and to make an understanding of it, I study how French politicians are representing their country's role as a former colonizer in a postcolonial era.

Denna uppsats behandlar växtfynden som påträffats i gravar i Malmöområdet. Många växter har haft en speciell status, medicinskt som sakralt, vilket är huvudpunkten i arbetet. Varje växtfynd som tas upp analyseras med hjälp av bl.a. material om bondesamhället rörande etnologi och historia..

Syftet med denna studie är att redogöra för graffitins grafiska utveckling och hur den nått erkännande inom konstvärlden. Med graffiti menar jag främst de målningar som från början gjordes illegalt ute på gatorna, men även den grafik och formgivning som är ett resultat av utvecklingen inom denna subkultur, så som teckningar, målningar och grafisk design. Jag utgick från att graffiti är en konstform och har under studiens gång försökt att verifiera detta. Jag har i denna undersökning använt mig av en kvalitativ studie där jag först och främst gjort en litteraturstudie som redogör för graffitins historia och utveckling. För att sedan följa upp och komplettera denna har jag genomfört analyser av graffitimålningar för att koppla dessa till historien och dra slutsatser om den grafiska utveckling som genomgåtts.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Syftet med det här utvecklingsarbetet är att ge ett förslag på hur man som lärare kan engagera och motivera fler elever till att sträva efter att nå målen i ämnena svenska och historia på högstadiet. Utifrån tidigare forskning, olika teoretiker, läroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgår från ett tematiskt arbetssätt där skönlitteratur har en central roll i temat och där läromedel ersätts med olika varierade moment som film, museum besök, gästföreläsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus på Franska revolutionen, ideologier och de samhällströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar både i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet sträcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

I både den svenska och den danska kursplanen för historia på grundskolan står det att eleverna ska känna till det egna landets kulturarv respektive historia. Men vad är kulturarvet och hur förmedlas det? Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska och det danska kulturarvet under en tidsperiod då länderna har många gemensamma beröringspunkter, d.v.s. svensk stormaktstid. Undersökningen jämför tre svenska och två danska historieläroböcker.

Läroböcker har blivit en stor del av undervisning och det är viktigt att läroböckerna är rättvisa. Syftet och frågeställningen med uppsatsen är att få fram hur drottning Kristina framställs i läroböcker inom ämnet historia. Jag har använt mig av hermeneutiken eftersom den handlar om att granska och tolka olika texter som handlar om drottning Kristina.Det speciella med läroböckerna från 1920- och 1960-talet är att de innehåller sammanfattad text om drottning Kristina utan någon djupgående diskussioner. De belyser inte Kristina ur ett genusperspektiv utan fokuserar på att hon var manlig, inte ville gifta sig och att hon abdikerade för katolicismen. 1980-talets lärobok finns även i en nyare version från 2005 där man kan hitta en skillnad mellan de båda böckerna.

7 SammanfattningDenna uppsats ämnar undersöka huruvida dagens läroböcker för gymnasiets Historia A besitter förmågan att aktivera elevers läsning så att ett så effektivt lärande som möjligt frammanas samt syna om elever ges mångsidiga och korrekta kunskaper som styrks av modern forskning. Dessa båda aspekter har synats genom att studera de kapitel som berör Afrika och hur kontinenten påverkades av kolonialismen från slutet av 1870-talet och framåt. I samma avseende har det även undersökts ifall elever, genom läroböckerna, tillägnas historiekunskaper som sammankopplar våra tre tidsdimensioner. Undersökningen har genomförts genom applicering Tom Wikmans, lektor i pedagogik vid Åbo Akademi samt läromedelsförfattare, principer för en god lärobok på fyra läroböcker. Principerna är framarbetade utifrån frågeställningen: Hur borde texter utformas för att optimera lärandet hos den läsande eleven? Wikman har bl.a.