Sökresultat:
489 Uppsatser om Evolutionär programmering (EP) - Sida 32 av 33
Det Àr ju samma barn och ungdomar vi arbetar med ? En intervjustudie om samverkan mellan skola, skol- och folkbibliotek pÄ Gotland
This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.
?olika men lika, nu och dÄ ? kan det förankra och bygga broar, hÀr och nu...?
UtifrÄn tanken om ett kulturarvsarbete som Àr inspirerat av mÄngfald och delaktighet
vill jag undersöka tvÄ olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn.
Kan den hÀr typen av arkeologiverksamheter hjÀlpa barn och ungdomar med olika
ursprung att finna en förankring i sin nÀrmiljö?
Kan man pÄ det hÀr sÀttet öka barn och ungdomars förstÄelse för att mÀnniskor pÄ
olika platser lever och har levt vÀldigt olika, men att vi kanske ÀndÄ Àr ganska lika?
Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg Ät pÄ de hÀr bÄda
punkterna?
metod:
Studien bygger frÀmst pÄ intervjuer gjorda med barn, lÀrare och arkeologer som deltagit
i verksamheterna.
huvudresultat:
Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan
Bergsjöprojektets starka sida Àr att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av
förhistorien, tiden Àr annorlunda men inte sÀmre och det finns bÄde för- och nackdelar med hur
mÀnniskor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits pÄ olika
platser i vÀrlden under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tÀnkande Àr prÀglat
av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik Àr en begrÀnsning framförallt nÀr det
gÀller kontakter och resor.
Alla barn, oavsett ursprung, Àr intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har
sina rötter pÄ plasten eller ej.
Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd Àr prÀglad av en spÀnning mellan polerna ?jag? och
?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?.
Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de Ä ena sidan fick upp ögonen för att det
funnits mÀnniskor pÄ platsen vÀldigt lÀnge och Ä andra sidan att de genom att visa detta för
omvÀrlden sÄg en möjlighet att visa pÄ att det finns spÀnnande och intressanta saker i deras
hembygd.
För Malmöbarnen var det viktigt att utgrÀvningen var i deras hemmiljö..
FöretagsförvÀrv och fusioner : en utvÀrdering av ett verktyg som kan anvÀndas för att genomföra en sÄ kallad cultural due dilligence
FöretagsförvÀrv och fusioner (F&F) Àr numera en vanlig strategi för att skapa snabb tillvÀxt och förbÀttra företagets konkurrensfördelar: under 1990-talet slog branschen rekord bÄde vad gÀller antalet transaktioner och deras vÀrde (Mendenhall & Stahl, 2005). Det Àr dock ett vÀl kÀnt problem att sÄ mycket som 50-80% av dessa företagsförvÀrv och fusioner misslyckas pÄ olika sÀtt och att de positiva effekterna dÄ uteblir (Orrbeck, 2006 och Cartwright & Cooper, 1996). Ett misslyckat förvÀrv eller fusion kan leda till stora förluster för företaget, i vÀrsta fall till konkurs. Dessutom blir en onödigt lÄngdragen integrationsprocess efter en F&F kostsam och kan skada företaget pÄ olika sÀtt. För att undvika att orsaken till ett sÄdant misslyckande Àr sÄ kallad kulturell inkompatibilitet, vilket enligt en tidigare studie utgör det största hindret för att integrationen mellan företagen skall lyckas (Watson Wyatt 1998/99), bör företagens organisationskultur utvÀrderas inför en eventuell F&F.
Att jobbcoacha med NLP - En kvalitativ undersökning av metoden Neuro-lingvistisk programmering vid jobbcoachning
Denna studie har visat att NLP-coacher upplever att de arbetar mycket med nÄgotsom de kallar för rapport. Det Àr ett sÀtt för dem att nÀrma sig och skapa samspelmed sin klient. Genom att skapa god personkemi lÀttar coacherna upp stÀmningenoch lÀgger en god grund för arbete med klienten. God rapport leder till, vadcoacherna upplever, ett bÀttre sinnestillstÄnd för att diskutera problem ellerutmaningar. Rapport skapar de genom att matcha och försöka passa in i klientensvÀrld.
HemvÄrdsbidrag ? ersÀttning eller erkÀnnande? En kvalitativ studie om nÄgra bistÄndsbedömares syn pÄ hemvÄrdsbidrag och ansvaret för Àldres omsorg
Anhöriga bĂ€r en stor del av ansvaret för Ă€ldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sĂ€llan anhörigas roll eller samhĂ€llets ansvar för anhöriga. HemvĂ„rdsbidrag Ă€r ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinĂ€rt boende för att betala en anhörig för utförd hjĂ€lp i hemmet. Vilka effekter ett hemvĂ„rdsbidrag fĂ„r som stöd för anhöriga problematiseras sĂ€llan. Ăr det sĂ„ att pengarna fungerar som ett stöd eller Ă€r det ett sĂ€tt för samhĂ€llet att fly frĂ„n sitt ansvar?
Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera nÄgra bistÄndsbedömares syn pÄ vem som har ansvar för Àldres omsorg; samhÀllet eller anhöriga? Vidare Àr syftet att studera bistÄndsbedömares syn pÄ hemvÄrdsbidrag, hur hemvÄrdsbidraget pÄverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende pÄ i vilken typ av stadsdel bistÄndsbedömarna arbetar.
I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas Ätta bistÄndsbedömare i Ätta olika stadsdelar i Göteborg.
Ur led Àr tiden: En studie av metoder att korta ledtider inom forskning och utveckling
Product development cycles become shorter and shorter. The time from idea to market has become an important competitive factor. Despite this, methods used for making the product development process faster are surrounded with uncertainty about their efficiency. The purpose of the thesis is to describe the pros and cons of ?best practice? methods for shortening lead times and how these methods effect the lead times in research and development.
LÄngsiktsplanering med geografiska hÀnsyn : en studie pÄ BrÀcke arbetsomrÄde, SCA Forest and Timber
skogsföretagens lÄngsiktigt strategiska planering sker idag i de flesta
fall med
Indelningspaketet (IPAK). För överföringen frÄn strategisk till operativ och
objektsorienterad planering finns ingen vedertagen rutin.
Syftet med denna studie, som initierats och finansierats av SCA Forest and Timber, har
varit att utveckla en rutin för lÄngsiktig operativ planering. Kravet var att
planeringsrutinen skulle vara kraftfull nog att implementeras pÄ ett stort skogsinnehav,
i detta fall ca 90'000 ha. Planeringsrutinen omfattar ÄtgÀrderna slutavverkning och
gallring.
Prestanda- och beteendeanalys av parallella köer med iterator.
I modern utveckling av hÄrdvara ligger det stort fokus pÄ att producera processorer med fler och fler kÀrnor. DÀrmed behöver Àven mjukvaran utvecklas för att pÄ bÀsta sÀtt utnyttja all denna parallella potential. En stor del av detta Àr dÄ att kunna dela data mellan flera parallella processer, vilket uppnÄs med hjÀlp av parallella samlingsdatatyper. En vanlig operation pÄ samlingsdatatyper Àr att iterera denna. Studiens mÄl var att analysera prestanda och beteende hos ett flertal kÀnda algoritmer för iteration av datasamlingen kö.
VÀgval Marstrands gÀsthamn -En studie av driftsformer
Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gÀsthamnsverksamheten pÄ Marstrand som KungÀlvs kommun idag stÄr inför. Problemet delas dÀrefter upp i sina separata bestÄndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt bÄtturismen och dess utveckling ges lÀsare.
I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka KungÀlvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gÀsthamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gÀsthamnar i Skandinavien. Urvalet av gÀsthamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnÄ god validitet och reliabilitet pÄ uppsatsen.
Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i AktieÀgarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats.
Empirin presenterar resultatet frÄn den kartlÀggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ÀgarförhÄllanden, syftet med gÀsthamnsverksamheten, differentiering samt olika sÀrdrag ges.
I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.
Vikten av ett vÀlskött arbetsklimat: En kvantitativ studie av arbetsklimatets pÄverkan pÄ ekonomiskt resultat
The well-being of employees has become a key concept in the rhetoric of the company boards and business literature of today. There is however not much statistic evidence of a connection between economic results and the perceived working climate. This thesis sets out to investigate whether there is a positive correlation between economic results and working climate on a work group level. It also aims to study which specific working climate factors influence the results. In order to meet its purpose this thesis analyzes employee satisfaction questionnaire data and economic results from more than 300 work groups.
Epigenetic regulation of the Igf2/H19 gene cluster
Igf2 (insulin-lik tillvÀxtfaktor 2) och H19 Àr prÀglade gener hos dÀggdjur. PrÀglade gener uttrycks ojÀmnt; den allel som Àrvts frÄn den ena förÀldern uttrycks mer Àn den frÄn den andra. Igf2-genen kodar för en viktig embryonal tillvÀxtfaktor och uttrycks till protein bara frÄn den paternella allelen. H19 transkriberas bara frÄn den maternella allelen, men translateras inte till protein. Igf2 spelar en viktig roll under drÀktigheten, dÄ den bidrar till tillvÀxten av bÄde placenta och foster och reglerar sÄvÀl nÀringstillgÄng och tillvÀxthastighet för embryot.
Enligt en teori kallad ?the genetic conflict theory? (~konflikten mellan genomen) sÄ ligger det i honans intresse att fördela resurserna jÀmnt mellan alla syskon.
Koalitioner inom rovdjursförvaltningen: En studie av beslut och diskussioner i tvÄ svenska viltförvaltningsdelegationer
Detta examensarbete Àr utfört pÄ Scania Ferruform AB i LuleÄ, helÀgt dotterbolag till Scania. Scania och Ferruform arbetar stÀndigt med förbÀttringar dÀr en del av förbÀttringsarbetet handlar om att minimera avvikelser som uppkommer i produktionen. Sidobalken har under en lÀngre tid omgÀrdats av avvikelser nÀr det gÀller hantering och transport av produkten. Företaget har idag en önskan om att kunna minska de negativa orsaker som pÄverkar produkten sidobalk. Examensarbetets syfte har varit att se över vad som hÀnder under hantering och godstransport av sidobalken samt sÀkra kvaliteten av processen fram till produktionsort.
KvalitetssÀkring av godstransport: En studie om sidobalken pÄ Scania Ferruform
Detta examensarbete Àr utfört pÄ Scania Ferruform AB i LuleÄ, helÀgt dotterbolag till Scania. Scania och Ferruform arbetar stÀndigt med förbÀttringar dÀr en del av förbÀttringsarbetet handlar om att minimera avvikelser som uppkommer i produktionen. Sidobalken har under en lÀngre tid omgÀrdats av avvikelser nÀr det gÀller hantering och transport av produkten. Företaget har idag en önskan om att kunna minska de negativa orsaker som pÄverkar produkten sidobalk. Examensarbetets syfte har varit att se över vad som hÀnder under hantering och godstransport av sidobalken samt sÀkra kvaliteten av processen fram till produktionsort.
Valfrihet eller tvÄng? Om bistÄndsbedömares tankar om tvÄngsvÄrd av Àldre personer med demens.
VÄrt syfte med den hÀr studien har varit att undersöka och analysera vad bistÄndsbedömare inom Àldreomsorgen anser nÀr det gÀller tvÄngsvÄrdslagstiftning för Àldre mÀnniskor med demens. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr dÀrför: Möter bistÄndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns nÄgon tvÄngsvÄrdslag för Àldre mÀnniskor med demens?
För att kunna fÄ en bild av vad bistÄndsbedömare anser om tvÄngsvÄrd för dementa mÀnniskor, och vad detta skulle kunna tÀnkas innebÀra i praktiken, har vi formulerat vidare frÄgestÀllningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt.
VÄr huvudfrÄgestÀllning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som bistÄndsbedömare sin yrkesroll i förhÄllande till klienterna?
NÀr det gÀller begreppet etik har frÄgestÀllningen varit: Vilka etiska övervÀganden kan det tÀnkas att man stÀlls inför som bistÄndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man sjÀlv att man har?
HuvudfrÄgestÀllningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande i förhÄllande till ens yrkesmÀssiga ansvar att agera?
De teoretiska utgÄngspunkterna för studien har Àven de knutit an till dessa begrepp.
Urban Building Hornsbruksgatan, Klippan
KLIPPANByggnadens form utgĂ„r frĂ„n platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I grĂ€nsen mellan natur och stad vill den ta fasta pĂ„ bĂ„da vĂ€rldars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra lĂ€nken dem emellan.En klippa som strĂ€cker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig sjĂ€lv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlĂ€nger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning frĂ„n stad till park.Ett trappsystem placerat pĂ„ den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.HĂ€rigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som grĂ€nsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat pĂ„ markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de tvĂ„ övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras nĂ€rhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljĂ©er och kafĂ©.Boendedelen Ă€r fristĂ„ende och placerad ovanpĂ„ T-banestationen, men Ă€ndĂ„ integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------UtgĂ„ngspunkten Ă€r mötet mellan stad och natur, park. IdĂ©n Ă€r att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin grĂ€nslandet och samtidigt har en sjĂ€lvstĂ€ndig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mĂ„n separerade kvalitĂ©er. GrönomrĂ„de - urbanitet - nĂ€rhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara pĂ„ dessa kvalitĂ©er genom att arbeta med mötet dĂ€r emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfĂ€r skapas inom ramen för byggnaden och dess omgĂ€rde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur fĂ„ ut nĂ„got intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationĂppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Ăppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar frĂ„n gaturum till park - frĂ„n byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.