Om sjukhuskuratorns yrkesroll och funktion rÄder det en generell osÀkerhet och oklarhet. Det finns sÄledes ett pÄtagligt behov av att klarlÀgga och definiera detta arbete. Denna uppsats avser dÀrför att beskriva kuratorns arbete inom inriktningen för reumatologi samt att undersöka den metodiska aspekten av denna verksamhet. Uppsatsens syftar ocksÄ till att pÄvisa kuratorns teoretiska grunder för det psykosociala arbetet. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur kan en problemsituation se ut för en reumatiskt sjuk patient?? Finns det nÄgra tydliga och beskrivbara tillvÀgagÄngssÀtt som kuratorn anvÀnder sig av i arbete med reumatologiskt sjuka?? Kan dessa tillvÀgagÄngssÀtt i sÄ fall formuleras till en metodbeskrivning för kuratorns arbete?? Finns det nÄgra sÀrskilda teorier som kuratorn anser vara behjÀlpliga i arbetet? Vilka Àr i sÄ fall dessa?Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod dÀr jag intervjuat fyra kuratorer vid tvÄ av VÀstra Götaland regionens reumatologiska kliniker.

Syftet med uppsatsen har varit att studera och analysera Sveriges insatsomrÄde TillgÀnglighet inom EU:s strukturfonder och de eventuella svÄrigheter som begreppets olika innebörder medför i arbetet för ökad tillgÀnglighet i Sverige. Genom att sÀtta begreppsanvÀndningen inom teori, politik och praktik mot varandra kan kopplingar och olikheter belysas. För att detta skulle kunna göras har politiska dokument pÄ nationell och regional nivÄ granskats samt intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ regionala programkontor och stödmottagare i regionen Norra Mellansverige genomförts. Den teoretiska utgÄngspunkten har legat pÄ tillgÀnglighet och hur begreppet definieras och utnyttjas inom forskning. UtifrÄn detta kunde begreppsanvÀndningen inom teori, politik och praktik stÀllas mot varandra i en analyserande diskussion.

Syftet med följande studie Àr att uppmÀrksamma en del av det arbete som görs för överviktiga barn och ungdomar i samhÀllet. Den frÄgestÀllning jag vill ha svar pÄ Àr hur skola, sjukvÄrd och idrottsrörelsen arbetar för att förebygga riskerna att allt fler drabbas av övervikt och fetma, hur de behandlar barn och unga med fetma. Jag vill ocksÄ veta om det förekommer nÄgot samarbete verksamheterna emellan. Detta Àr ett Àmne som blir allt viktigare i ett samhÀlle dÀr övervikt och fetma bland barn och unga ökar kraftigt, vilket leder till allvarliga konsekvenser t.ex. diabetes, förslitningsskador, depressioner och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar.

Denna studie avser att undersöka hur unga akademiker upplever arbetslöshet, och Àven att undersöka vilka aspekter av arbetslösheten som Àr mest problematiska för mÄlgruppen. Vidare syftar studien till att undersöka vilka yrkesrelaterade mÄl de unga akademikerna har, och vilka hinder de upplever stÄr i vÀgen för att nÄ dessa. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga akademiker som Àr, eller har varit, arbetslösa de senaste tvÄ Ären. Dessutom anvÀndes en insÀndare frÄn en ung, arbetslös akademiker som empiri. Resultatet visar att de mest problematiska aspekterna av arbetslöshet för mÄlgruppen verkar vara förlusten av tidsstruktur, minskad inkomst som i sin tur leder till uteslutning frÄn vuxenvÀrlden, kÀnslor av hopplöshet, nedstÀmdhet, ineffektivitet och ilska.

I flertalet dokument som reglerar sjuksköterskeyrket förekommer begreppet vetenskapligt, vetenskapligt förhÄllningssÀtt och vetenskapliga bevis. OmvÄrdnad Àr sjuksköterskans akademiska Àmne och inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr omvÄrdnad sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Genom en begreppsanalys av begreppet evidensbaserad omvÄrdnad har dess betydelse förtydligats. Resultatet har visat att evidensbaserad omvÄrdnad Àr en medveten ÀndamÄlsenlig process som visar pÄ ett förhÄllningssÀtt för insamling, kvalitetsgranskning och anvÀndning av de bÀsta tillgÀngliga relevanta vetenskapliga forskningsresultat. Processen innebÀr dessutom att hÀnsyn tas till en för omvÄrdnad specifik kontext nÀr man försöker finna det största vetenskapliga underlaget i en frÄga.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur diskurserna om kön och ras/etnicitet ser ut idag i domar frÄn lÀnsrÀtten i Göteborg. UtgÄngspunkten Àr att kön och ras/etnicitet konstrueras sprÄkligt och att vi som socialarbetare behöver vara medvetna om hur vi Àr med och konstruerar kategorierna och vilken makt som ligger i vÄrt tal. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka diskurser om kön förekommer i lÀnsrÀttens tal? Vilka diskurser om ras/etnicitet förekommer i lÀnsrÀttens tal? Förekommer dominerande, underordnade eller konkurrerande diskurser om kön och ras/etnicitet i talet?PÄ vilket sÀtt samverkar ras och kön med varandra? Hur kan man förstÄ diskursernas förekomst?Uppsatsen Àr en textanalys av lÀnsrÀttsdomar som gÀller §3 Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Jag har anvÀnt diskursanalys som metod och utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt och diskursteoretiskt perspektiv.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad nÄgra personer med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder upplevde var en meningsfull sysselsÀttning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsÀttning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra mÀn, med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder som hade sin sysselsÀttning tillgodosedd genom en privat hjÀrnskadeverksamhet. Teorierna som anvÀndes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? kÀnsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

Bakgrund: Barn och ungdomar med typ 1diabetes har en kronisk sjukdom. En överförflyttning frĂ„n barn-och ungdomsvĂ„rd till vuxenvĂ„rd Ă€r dĂ€rmed oundviklig. ÖvergĂ„ngen emellan vĂ„rdorganisationerna tar vid under en ömtĂ„lig period i livet nĂ€r ytterligare förĂ€ndringar sker för de unga personerna, exempelvis intrĂ€dandet in i vuxenlivet.Syfte: Syftet var att beskriva unga personers erfarenheter av överförflyttningen frĂ„n barn- och ungdomsvĂ„rd till vuxenvĂ„rd. Metod: Uppsatsen baseras pĂ„ en litteraturöversikt av tio artiklar. Kvantitativa samt kvalitativa artiklar inhĂ€mtades frĂ„n databaserna Cinahl och Medline.Resultat: Via analysen av artiklarna uppkom tre teman.

The purpose of this study was to examine and increase the knowledge about the way young, newly graduated social workers view their professional role considering their age and professional experience, how they experience the relation to their clients and colleagues and how these experiences all together affect the way the young social workers handle their professional role. Seven social workers in the ages between 23 and 25, who graduated from Socialhögskolan, Stockholm University, in January 2007, where interviewed. They also answered a questionnaire covering the similar questions as the interview. Little research had previously been made in this particular area, why the triangulation of methods was helpful in analyzing the results, with ata coming from two different resources. To analyze the data a multidimensional theory was used, containing coping theory, an experiential perspective, Antonovskys theory a sense of coherence, cognitive theory and role theory.

AbstractThis essay concerns young womenÂŽs point of view and discussions about rape and rape victims. The purpose was to examine young womenÂŽs view on rape and rape victims. By young women we mean 17 to 18 year-old-high school-students.Our main questions were how young women define rape, if there are any circumstances were they blame the victim and/or consider her less trustworthy and how they explain rape.This study is based on one qualitatively oriented group interview, with six young women, and four individual interviews, as compliment to the group interview. We have used our interviews and earlier research to answer our questions. The analysis is based on a feministic point of view and Nils Christies article on "ideal victims".The result that appeared was that the young womenÂŽs broad definition of rape narrows down through the different circumstances concerning the alcohol consumption, the womanÂŽs way of living and what clothes she was wearing, the acquaintance-level between the victim and perpetrator and how the woman says "no" to sex.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Att vÀnta och föda barn i en redan turbulent tid som tonÄrstiden kan vara, leder till ytterligare pÄtagliga förÀndringar bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. Omgivningens och den professionella personalens attityder och förhÄllningssÀtt har stor betydelse för hur unga kvinnor upplever och hanterar barnafödande. Syftet med denna studie var att undersöka unga mödrars upplevelse av stöd i samband med barnafödande under tonÄren. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Nio unga mödrar intervjuades och det transkriberade materialet som utgjordes av intervjuerna tolkades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.

Antologin bestÄr av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. TvÄ av de tre bidragen inriktar sig pÄ lastbilschaufförer och privatrÄdgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar pÄ hur det Àr att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det fÄr för individen. I anslutning till vÄra frÄgeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fÀltarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som dÀrefter analyserats med hjÀlp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och granska hur gymnasielÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar och ser pÄ sitt arbete med att motivera elever att prestera i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien ska bidra till att ge ökad förstÄelse och en bÀttre insyn i hur idrottslÀrarens dagliga arbete med motivation ser ut, samt vilka metoder som de ser som mer eller mindre lÀmpade för detta arbete. Resultatet visar pÄ att motivationsarbetet skiljer sig Ät beroende pÄ vilken skola man som lÀrare Àr verksam pÄ, men kanske framförallt pÄ hur man Àr som individ. Studien visar Àven pÄ att det finns en hel del fallgropar men Àven generella vÀgar man kan gÄ för ett positivt motivationsarbete som lÀrare. Vidare sÄ har studien belyst lÀrarutbildningen men Àven skolornas arbete inom omrÄdet motivation, Àven hÀr var Äsikterna delade men den generella uppfattningen var att mer kan göras och förbÀttras vad gÀller motivationsarbetet..

Jag ville med denna undersökning se vad de tillfrÄgade gymnasieeleverna trodde att de skulle bli motiverade av pÄ en arbetsplats. För att fÄ svar pÄ denna frÄga anvÀndes fem svenska gymnasieelever och grundad teori som metod för insamlingen av information. Grundad teori valdes för att jag skulle kunna möta mitt intresseomrÄde utan förutfattade meningar och skapa en för mig ny teori grundad i verkligheten. Att undersöka vad unga vill se i en framtida arbetsplats verkar inte lika vanligt som att undersöka vilken typ av person ett företag vill ha. DÀrför var inriktningen ungas önskemÄl mer intressant för mig.  Resultaten frÄn undersökningen visade att det som respondenterna helst ville se i en arbetsplats för att bli motiverade var ett positivt och socialt arbetsklimat.