Jag ville med denna undersökning se vad de tillfrÄgade gymnasieeleverna trodde att de skulle bli motiverade av pÄ en arbetsplats. För att fÄ svar pÄ denna frÄga anvÀndes fem svenska gymnasieelever och grundad teori som metod för insamlingen av information. Grundad teori valdes för att jag skulle kunna möta mitt intresseomrÄde utan förutfattade meningar och skapa en för mig ny teori grundad i verkligheten. Att undersöka vad unga vill se i en framtida arbetsplats verkar inte lika vanligt som att undersöka vilken typ av person ett företag vill ha. DÀrför var inriktningen ungas önskemÄl mer intressant för mig.  Resultaten frÄn undersökningen visade att det som respondenterna helst ville se i en arbetsplats för att bli motiverade var ett positivt och socialt arbetsklimat.

Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka sociala och personliga förhÄllanden som bidrar till utvecklingen av ett kriminellt beteende bland unga mÀn. Jag har genomfört intervjuer med ett antal unga mÀn i 18-19Ärs Äldern ur samma vÀnskapskrets för att fÄ en inblick i deras förklaringar till sitt kriminella beteende. Uppsatsen bygger pÄ deras berÀttelser och funderingar kring sin situation.Uppsatsens material har samlats in genom kvalitativa intervjuer som analyserats ur socialpsykologiska perspektiv. Resultatet visar bl.a. att ungdomar uppger att de begÄr brott av rationella skÀl för att fÄ snabba pengar och saker de vill ha.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och beskriva socialt stödjande inslag som kan förekomma i det arbete som begravningsentreprenörer utför i anknytning till anhöriga som bestÀller begravning. Vidare att ta reda pÄ hur begravningsentreprenörer utformar sitt arbetssÀtt och sin verksamhet, utifrÄn att de arbetar gentemot en kundkrets som nyligen förlorat nÄgon nÀrstÄende. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju, och materialet som samlats in genom intervjuer med sex begravningsentreprenörer analyserades utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Vilka stödjande/hjÀlpande handlingar, bemötanden och roller kan identifieras i begravningsentreprenörers arbete samt möte med anhöriga? Vilka uppföljande stödjande funktioner kan finnas kopplat till begravningsentreprenad? Hur inverkar begravnings-entreprenörernas tankar om de anhörigas behov och situation, pÄ arbetssÀtt och pÄ utformningen av moment i begravningsprocessen?Resultat: Begravningsentreprenörerna i förevarande studie ger socialt stöd med tyngdpunkt pÄ kognitivt (vÀgledning/information) och praktiskt stöd, dÀr man försöker att bemöta olika behov av t.ex. delaktighet, avlastning, struktur, förutsÀgbarhet, trygghet eller kunskap, i och kring momenten i begravningsprocessen.

Detta arbete diskuterar och visar förslag pÄ lösningar till problem somjag har stött pÄ under min tid som mmorpg spelare. Lösningarnaappliceras i mitt egna pÄbörjade mmorpg i formen av ett highconcept dokument.Problemen som tas upp i detta arbete handlar om tiden som krÀvs föratt spela ett mmorpg och jag försöker ge spelarna makten att vÀljasjÀlva hur de vill spendera sin tid inne i spelet.Senare i den reflexiva rapporten diskuteras metoder och lösningarnasom har arbetats fram..

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

Denna studie avser att undersöka hur unga akademiker upplever arbetslöshet, och Àven att undersöka vilka aspekter av arbetslösheten som Àr mest problematiska för mÄlgruppen. Vidare syftar studien till att undersöka vilka yrkesrelaterade mÄl de unga akademikerna har, och vilka hinder de upplever stÄr i vÀgen för att nÄ dessa. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga akademiker som Àr, eller har varit, arbetslösa de senaste tvÄ Ären. Dessutom anvÀndes en insÀndare frÄn en ung, arbetslös akademiker som empiri. Resultatet visar att de mest problematiska aspekterna av arbetslöshet för mÄlgruppen verkar vara förlusten av tidsstruktur, minskad inkomst som i sin tur leder till uteslutning frÄn vuxenvÀrlden, kÀnslor av hopplöshet, nedstÀmdhet, ineffektivitet och ilska.

Mitt syfte med detta arbete Àr att reda ut begreppen ordblindhet, dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har sedan valt att anvÀnda definition lÀs- och skrivsvÄrigheter. I arbetet har jag undersökt hur pass vÀl teori stÀmmer överens med praktik, med tyngdpunkt pÄ dessa orsaker, symptom, diagnos och ÄtgÀrder. Det Àr idag ganska oklart om vilka faktorer som Àr bidragande orsaker till lÀs- och skrivsvÄrigheter. Forskarna Àr osÀkra pÄ om lÀs- och skrivsvÄrigheter kan vara Àrftligt betingat.

I dagens samhĂ€lle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgĂ„ngspunkter i förvĂ€ntningar utifrĂ„n kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgĂ„ngspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel.Etnicitet pĂ„verkar vĂ„ra liv överallt. Det Ă€r nĂ„got som Ă€r pĂ„tagligt pĂ„ alla nivĂ„er i samhĂ€llet, sĂ„vĂ€l pĂ„ individnivĂ„ som pĂ„ strukturell nivĂ„, sĂ„ledes gĂ„r det att urskilja att etnicitet Ă€r tĂ€tt knutet till maktstrukturer. Etnicitet Ă€r nĂ€rvarande i vĂ„r vardag och Ă€r idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att anvĂ€nda för att fĂ„ ökad kunskap om vĂ„rt samhĂ€lle och de individer och grupper som lever i det.Johanna KöpsĂ©ns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att Ă€ven svenskhet Ă€r etnicitet. GĂŒnay Dogans bidrag diskuterar hur förĂ€ldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhĂ„ller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund.

Det finns faktorer pÄ arbetet som pÄverkar yrkesverksamma till att bli mer eller mindre stressade. Socialt arbete inom socialtjÀnsten prÀglas ofta av en hög arbetsbelastning, höga krav, orealistiska förvÀntningar och i allmÀnhet ett komplext arbete. Det Àr nÄgot som pÄverkar hur den enskilda socialarbetaren upplever stress. Studiens syfte Àr att undersöka risk- och skyddsfaktorer för yrkesrelaterad stress hos socialarbetare samt deras copingstrategier vid stress. Den valda metoden för studien Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra socialarbetare inom socialtjÀnsten.

Uppsatsen handlar om begreppet flerstÀmmighet och syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ begreppet flerstÀmmighet och hur denna flerstÀmmighet kan visa sig i teori och praktik. Empirin har bestÄtt av intervjuer med fem lÀrare som undervisar i de tidiga Äldrarna pÄ samma skola. Resultatet visar att begreppet flerstÀmmighet kan ses utifrÄn tre utgÄngspunkter, dels som en miljöbeskrivning, ur ett lÀrarperspektiv och utifrÄn ett elevperspektiv. KÀnnetecken för flerstÀmmighet som lyfts fram Àr ett tillÄtande klimat, att det finns mottagare och ett mottagande för elevernas arbete och att eleverna upplever delaktighet. Det muntliga sprÄkandet stÄr i centrum men att skrivprocessarbete förekommer för att kommunicera med.

Psykisk ohÀlsa Àr ett problem i vÄrt samhÀlle som vÀxer. Det har visat sig att allt fler rapporterats mÄ sÀmre pÄ senare Är i olika sammanhang samt att det har skett en ökning frÀmst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en Àndrad tillit till behandling av psykisk ohÀlsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom Àmnet. Studien syftar till att fÄ en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom Äldersintervallet 19-30 Är har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohÀlsa. Vid sammanstÀllningen av undersökningen visas bland annat resultat pÄ att psykoterapierna skattades högre Àn farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre Àn mÀnnen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien..

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en ökad och förbÀttrad kunskap om arbetet och samarbetet mellan socialtjÀnst och polis i en svensk mellanstor stad, vad gÀller Äteranpassning av unga lagövertrÀdare till samhÀllet. Undersökningen har antagit en kvalitativ komparativ/jÀmförande forskningsdesign dÀr intervjuer genomfördes dels med polisens ungdomsgrupp dels med enheten MST pÄ socialtjÀnsten. Resultatet pÄvisar ett behov av en ökad förstÄelse för varandras arbete, en önskan om ett nÀrmare samarbete och bÀttre kunskaper om vad som sker bortom de egna arbetsuppgifterna. Trots detta framkommer det i resultatet av undersökningen att man respekterar och vÀrderar varandras arbeten och att man kompletterar varandra vÀl. .

Idag spenderar ungdomar en stor del av sin fritid pÄ den ?nya? scenen internet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka internet som möjlig arena för socialt ungdomsarbete. UtifrÄn ungdomars perspektiv belyses faktorer som Àr möjliggörande respektive hindrande för ett sÄdant arbete. FrÄgestÀllningar:? Vilken betydelse har internet för ungdomars dagliga interaktion?? Hur ser behovet ut av socialt ungdomsarbete pÄ internet?? Hur kan en relation till en socialarbetare skapas och fungera pÄ internet?Tre fokusgruppsintervjuer har genomförts via MSN Messenger, dÀr sammanlagt 12 ungdomar besvarade och diskuterade de aktuella frÄgorna.

GÄr teori och praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsÀttningar som idag rÄder. Skolan stÀller krav. Arbetsgivaren pÄ den arbetsplatsförlagda praktiken stÀller krav. Hur upplevde dÄ eleverna denna ambivalens?Under den arbetsplatsförlagda praktiken har eleverna uppehÄll i sina kÀrnÀmnen.

Ungdomsbegreppet fÄr olika innebörd beroende pÄ vem som anvÀnder det och i vilken situation det anvÀnds. DÄ vi anser att sprÄket bestÀmmer hur vi tÀnker om olika fenomen anser vi att det Àr viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gÄng utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som Äterfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna frÄn det sociala arbetets fÀlt.VÄra teoretiska utgÄngspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrÄn tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgÄr.