Aktivitetsbalans Àr ett dynamiskt fenomen som pÄverkas av förÀndringar i den fysiska miljön samt i vilket stadium i livet individer befinner sig i. Aktivitetsbalans beskrivs Àven som ett generellt begrepp som bidrar till hÀlsa och vÀlbefinnande. Tidigare forskning visar att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har en mindre social umgÀngeskrets Àn vuxna utan fysiskt funktionshinder. Forskning visar ocksÄ att vuxna med ett fysiskt funktionshinder Àr mindre nöjda med sitt arbete, sin ekonomiska situation, sina relationer samt livet i helhet. Tidigare studier visar ocksÄ pÄ att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har ett svagt socialt nÀtverk, svÄrigheter att delta i fritidsaktiviteter, svÄrigheter att fÄ ett heltidsarbete.

Background: In today's Swedish health care, it is required that the various professionals must work together in teams to safer care. Several professionals with various skills expected working together in the traumateam at the care of the traumapatient. At the same time, research shows that substandard teamwork leads to avoidable errors in care. One way to improve teamwork is to practice. Purpose: The purpose of this study is to shed light on the experiences of the traumateam exercises that exercise participants feel has been favorable for the patient at the initial care of trauma patients.

Studiens syfte Àr att undersöka hur unga vuxna upplever sitt lÀrande som visstidsanstÀlld och vilka faktorer som pÄverkar dem i sitt lÀrande som visstidsanstÀllda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. DÀrefter tolkas den utifrÄn Illeris (2007) teori om lÀrandedimensioner och unga vuxnas lÀrande. Resultatet visar att unga vuxna frÀmst drivs av sin inre vilja att lÀra och syftet Àr att bygga sin framtid med erfarenheter. De stÀller höga krav pÄ respons och stöd och de upplevda kraven frÄn samhÀllet har visat sig drivande för dem.

Studien uppmÀrksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus pÄ narrativ kring socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ?Fattigbloggen? som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjÀnstgjorde som exempel pÄ ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsÀtt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angÄende vÀlfÀrdspolitikens hantering av strukturell ojÀmlikhet. Valet att anvÀnda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som sprÄkligt konstruerade fenomen underlÀttas av mediemiljöns möjlighet att nÄ ett vidstrÀckt upptagningsomrÄde. BerÀttelser om kollisionen mellan organisation och allmÀnhet kunde dÀrmed betraktas som tillrÀckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sÀttet att se pÄ socialtjÀnsten; ett faktum som tydliggjorde nödvÀndigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete.

Riskbedömning Àr en vÀsentlig del av klinikerns vardag. Varje patient ska riskbedömas och riskgrupperas, vilket sedan utgör grund för val av behandling, behandlare och revisionsintervall. I tandvÄrden i Sverige idag anvÀnds det ett flertal olika stödsystem eller riktlinjer för riskbedömning av oral hÀlsa. Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka stödsystem/riktlinjer som finns för riskbedömning av oral hÀlsa i Sverige idag och ge en beskrivning av de mest frekvent anvÀnda systemen samt göra en jÀmförelse av dessa. Syftet var ocksÄ att undersöka huruvida dessa system Àr evidensbaserade och utvÀrderade samt att kartlÀgga kunskapslÀget, gÀllande evidensbasering och utvÀrdering av stödsystem/riktlinjer, för riskbedömning av oral hÀlsa.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir nÀr det gÀller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat pÄ enkÀten inte anser att de fÄr tillrÀcklig information nÀr det gÀller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sÀttas i perspektiv till att 79 procent av eleverna sjÀlva Àr intresserade av internationell erfarenhet. AlltsÄ finns det ett behov av information som inte Àr tillfredsstÀllt..

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Studiens syfte Àr att belysa samt uppmÀrksamma de unga vuxna som ej har ett uttalat missbruk, ingen kriminell historia och ej heller har blivit diagnostiserade pÄ annat sÀtt, men som ÀndÄ inte kommer in pÄ arbetsmarknaden, alternativt lyckas inte behÄlla ett arbete eller praktik och pÄ sÄ vis hamnar i ett bestÄende försörjningsstöd.Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att belysa syftet; ? Existerar gruppen? ? Vilka ingÄr i gruppen?? StÄr gruppen till arbetsmarknadens förfogande?? Finns det nÄgon utmÀrkande problematik i gruppen?? Hur försöker samhÀllet hantera gruppen? ? Förslag pÄ vad som kan göras annorlunda?Genom en kvalitativ ansats sÄ inhÀmtade vi vÄr empiri genom intervjuer med sex socialsekreterare i tvÄ olika mindre svenska kommuner. Det material som vi fick fram har vi analyserat genom att anvÀnda oss av anomiteori, reflexivitet samt coping. De resultat som vi fick fram i studien visar pÄ att denna grupp av unga vuxna har stora svÄrigheter att komma in i samhÀllet och fungera i det. Det man har kunnat se Àr Àven att trots att det inte finns nÄgon uttalad problematik av nÄgot slag, sÄ uttalade ÀndÄ vÄra respondenter misstankar om detta.

Syfte: Studiens syfte har varit att utifrÄn en socialpedagogisk modell bestÄende av fyra teman; relation, lÀroprocesser, genus och praktisk handling, undersöka tre verksamheter inom socialt arbete. Vidare handlar det om att försöka förstÄ och förklara hur de yrkesverksamma handlar och reflekterar i arbetet, utifrÄn den socialpedagogiska modellen.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts vid materialinsamlingen, bearbetningen och analysen av data, genomgÄende under hela forskningsprocessen. Genom fem halvt strukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Intervjuerna har kompletterats med deltagande observationer av de yrkesverksamma i arbetet.Slutsatser: Studiens slutsatser Àr att de professionella arbetar utifrÄn den socialpedagogiska modellen nÀr de; skapar relationer med vardaglig och informell prÀgel, utformar lÀroprocesser i syfte att frÀmja social förÀndring, synliggör genusstrukturer genom reflektion och handling, samt anvÀnder aktiviteter och samarbetsövningar i organiseringen av arbetet. Resultatet visar ytterligare hur modellen formas till en socialpedagogisk spiral, utvecklad ur teori och praktik..

Detta Àr en kvalitativ studie om tre ungdomar i Äldrarna 19-25 Är som Àr arbetslösa och tre som har fÄtt arbete hemmahörande i tre kommuner i Norrbotten. De teoretiska begrepp som anvÀnds Àr sociala nÀtverk, socialt kapital, social uteslutning och anstÀllningstrygghet samt studier av Willis (1983), Bolinder (2006), Piippola (2010) och HÄkansson (2011). Syftet med studien Àr att undersöka ungdomars upplevelse och attityder till arbete, arbetslöshet, utbildning och framtid samt vad finns det för faktorer som leder till arbete.De flesta av informanterna lider av arbetslösheten och de som nyligt erhÄllit arbete vÀrderar det högt och det kan möjliggöra ett eget boende. De tillfÀlliga och deltidsarbeten som finns tillgÀngliga för ungdomar hindrar dock vuxenblivandet och skjuter upp framtida inkomster, föreningsdeltagande och egen familjebildning. Arbetslöshet och lÄga inkomster gör det svÄrare att komma in pÄ bostadsmarknaden.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

  Vilka bedömningsinstrument som anvÀnds inom missbruks- och beroendevÄrden och hur Sveriges kommuner anvÀnder instrumenten Àr ett outforskat omrÄde. Socialstyrelsen publicerade Är 2007 nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevÄrd dÀr man föresprÄkar anvÀndandet av bedömningsinstrument. Studien har granskat i vilken utstrÀckning och i vilket syfte bedömningsinstrument anvÀnds och hur förutsÀttningarna ser ut för anvÀndningen av bedömningsinstrument inom socialtjÀnstens arbete med missbruks- och beroendevÄrd. Hur frekvent Àr anvÀndningen av bedömningsinstrument och vilka för- och nackdelar framkommer i bruket av dessa? Uppsatsen har en kvantitativansats med kvalitativa inslag och utgÄr frÄn telefonintervjuer med tio respondenter.

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framstÀllningar av och pÄverkan pÄ socialt arbete och professionen.Vi har genom kontakter fÄtt tag pÄ samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval dÄ vi var ute efter en specifik mÄlgrupp, socialarbetare som arbetar inom SocialtjÀnsten. Respondenterna har i fokusgrupper fÄtt diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrÄn tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och anvÀndes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman sÄsom hur de uppfattar att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier pÄverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare.Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framstÀllningar var att det övervÀgande var negativa.

This thesis examines the scientific publishing in the subject area of evidence based practice EBP in social work. Issues are: How has this publishing evolved, separately and compared to the publishing about evaluation in social work? What authors/countries have produced the largest numbers of articles? What journals have published the largest numbers of articles? Which are the most frequent co-occurrences of a selection of terms? 161 records for articles from 50 different journals were selected from Social Services Abstracts using subject of journal and a query as criteria. For each year, the number of articles about evaluation in social work was larger than about EBP. A decline in the publishing about evaluation coincide with a growth in EBP after the year 2000.

Med sjukvÄrdens vÀxande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att stÀlla krav pÄ vetenskaplig tillförlitlighet nÀr det argumenteras för eller emot olika omvÄrdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad genom följande specifika frÄgestÀllningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvÄrdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frÄgestÀllning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd frÄn ledning och kollegor, implementering av evidens kan leda till ökad vÄrdkvalitén, samt brist pÄ resurser, brist pÄ utbildning och brist pÄ stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt sÀkrar de resursbehov som presenterats.