Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Bakgrund: En cancerdiagnos pÄverkar inte bara patienten, Àven familjens tillvaro förÀndras och pÄverkas pÄ olika sÀtt. Kortare vÄrdtider pÄ sjukhusen innebÀr bland annat ett ökat ansvar för familjen att vÄrda patienten i hemmet. Att en familjemedlem insjuknar i en allvarlig sjukdom som cancer kan leda till psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska konsekvenser för de nÀrstÄende. HÀlso- och sjukvÄrden har ett ansvar att ge familjer den omvÄrdnad de behöver utifrÄn de behov som uppstÄr i den nya situationen. Ett grundlÀggande antagande i detta arbete Àr att vÄrden av familjen ska bygga pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa olika evidensbaserade former som sjuksköterskan kan anvÀnda i omvÄrdnaden av familjer till patienter med cancer.Metod: Arbetet Àr en litteraturöversikt över ÀmnesomrÄdet baserat pÄ elva artiklar, sju kvantitativa och fyra kvalitativa, frÄn databaserna Cinahl och PubMed.

Kommunikation a?r en viktig funktion i en organisation vilken bero?r hela verksamheten och anva?nds fo?r att sprida information samt kunskap. En organisations kommunikation kan vara antingen intern eller extern beroende pa? mot vem som informationen riktar sig mot. Intern kommunikation inom organisationer kan inneba?ra informationso?verfo?ring mellan olika niva?er och avdelningar och att kommunikation a?r en av de viktigaste faktorerna fo?r en fungerande organisation finns att hitta inom flera vetenskapliga discipliner.Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie studera den interna miljo?kommunikationen pa? HSB O?stergo?tland.

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

I dag förvÀntas individen ha empowerment, ?egenmakt?, att sjÀlv göra hÀlsosamma beslut kring kost som Àr bra för den egna hÀlsan. Till hjÀlp finns mÄnga kostbudskap vars kvalitet kan vara svÄr att kontrollera. HÀlsoinspiratörer Àr en kategori individer som aktivt söker och mottar kostbudskap. Kostbudskapen kommuniceras av flera olika sÀndare, exempelvis media, men Àven frÄn andra individer i omgivningen.

Jag har i detta arbete stÀllt mig frÄgan Vilka kunskaper/fÀrdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara pÄ genom tvÄ delproblem:-          Vilka krav pÄ individens fÀrdigheter stÀller det tropiska klimatet?-          Vilka fÀrdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat? Jag har sedan anvÀnt svenska vinterreglementen för att ta reda pÄ vilka kunskaper och fÀrdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. DÀrefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet stÀller pÄ individens fÀrdigheter.Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag dÄ ett antal pÄverkansfaktorer vilka jag valde att anvÀnda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav pÄ individen. Dessa olika pÄverkansfaktorer Àr Acklimatisering, VÀtska/mat, Fysisk status, KlÀdsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrÄn varje analysverktyg jÀmfört vad respektive miljös litteratur sÀger om individen kopplat till just den pÄverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive pÄverkansfaktor var för sig.

Riskbedömning Àr en vÀsentlig del av klinikerns vardag. Varje patient ska riskbedömas och riskgrupperas, vilket sedan utgör grund för val av behandling, behandlare och revisionsintervall. I tandvÄrden i Sverige idag anvÀnds det ett flertal olika stödsystem eller riktlinjer för riskbedömning av oral hÀlsa. Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka stödsystem/riktlinjer som finns för riskbedömning av oral hÀlsa i Sverige idag och ge en beskrivning av de mest frekvent anvÀnda systemen samt göra en jÀmförelse av dessa. Syftet var ocksÄ att undersöka huruvida dessa system Àr evidensbaserade och utvÀrderade samt att kartlÀgga kunskapslÀget, gÀllande evidensbasering och utvÀrdering av stödsystem/riktlinjer, för riskbedömning av oral hÀlsa.

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska Àr att kunna förse patienter med god omvÄrdnad. Att jobba i en operationssal innebÀr att jobba enligt ett tidsschema dÀr de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnÄ hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gÄngen vilket möjliggör ett personcentrerat vÄrdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.

Fysisk aktivitet förbÀttrar hÀlsa och vÀlbefinnande och lindrar sjukdom. Det Äligger sjuksköterskan att arbeta förebyggande, hÀlsofrÀmjande och sjukdomslindrande utifrÄn de enskilda individernas behov av bland annat fysisk aktivitet, men ocksÄ att anvÀnda sig av de för dagen bÀsta evidensbaserade metoderna i sitt arbete. Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) har visat sig ge en högre följsamhet och Àven ett bÀttre utfall i lÀngden, Àn att enbart försöka uppmuntra patienten till fysisk aktivitet genom motiverande samtal. FaR anses trots detta inte anvÀndas i den utstrÀckning som det borde.Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur sjuksköterskor inom primÀrvÄrden och psykiatrin arbetar med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR ? frekvens av utfÀrdande, uppföljning, revision, stöd och hinder.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde att följsamheten stÀmde överens med de rekommenderade riktlinjerna som finns om skyddsklÀder.SkyddsklÀder sÄsom skyddsrock och plastförklÀde bör anvÀndas vid direkt kontakt med patienten eller patientens sÀng eller smutsiga föremÄl. Den viktigaste ÄtgÀrden för att förhindra smittspridning i vÄrden Àr att tillÀmpa basala hygienrutiner. Syftet Àr att förhindra smitta frÄn personal till patient och frÄn patient till personal. FÄ studier har gjorts om sjuksköterskors upplevelser angÄende skyddsklÀder.Studien genomfördes som en intervju studie med sju sjuksköterskor. Huvudresultatet visade att det Àr brister i följsamheten gÀllande anvÀndandet av skyddsklÀder.

Bakgrund: IsoleringsvÄrd Àr idag vanligt förekommande pÄ infektionsavdelningar och andra somatiska vÄrdavdelningar. Det finns olika former av isoleringsvÄrd, dÄ det kan vara att man Àr bÀrare av en resistent bakterie och behöver vÄrdas i isolering för att skydda andra eller i form av skyddsisolering vid exempelvis nedsatt immunförsvar. Oavsett anledning Àr det en vÄrd som innebÀr strikta restriktioner gÀllande hygien och dÀr patienten Àr bunden till att vara inne pÄ rummet, i isolering. Kontakt med andra kan dÀrför reduceras, dÄ onödig brytning av isolering bör minimeras.Syfte: Syftet var att belysa patienternas erfarenhet av vÄrdpersonal vid isoleringsvÄrd pÄ en somatisk vÄrdavdelning.Metod: En systematisk litteraturöversikt gjordes baserat pÄ 15 artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen gjordes med sin grund i Friberg, (2012).Resultat: Flertalet av patienterna hade erfarenheter kring hur viktiga vÄrdpersonalen var under deras isoleringsvÄrd.

Antalet och andelen Àldre ökar i vÄrt land och störst Àr ökningen bland dem över 80 Är. I dessa Äldrar Àr det vanligare Àn bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsÀttningar och ha behov av hjÀlp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lÀgger ansvaret för att Àldre och funktionshindrade fÄr det stöd de behöver pÄ samhÀllet men den hjÀlp som ges av anhöriga till Àldre som bor hemma Àr till omfattningen mer Àn dubbelt sÄ stor som den som ges av samhÀllet och tycks dessutom öka. Kvinnor lever lÀngre Àn mÀn och blir ofta ensamstÄende i slutet av livet. Syftet med denna studie Àr att beskriva Àldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och nÀrstÄendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsstÀllelsen.

Salmonella Àr en bakterie som skapar klinisk sjukdom hos mÀnniska och djur. Jag har valt att studera hur salmonellos manifesterar sig kliniskt hos katt, hur katten smittas, vad prevalensen för Salmonella Àr i olika kattpopulationer, huruvida det finns en risk att denna smitta överförs till mÀnniskor samt vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att undvika smitta.De kliniska symtomen pÄ salmonellos hos katt varierar stort, frÄn gastroenterit med symtom som feber, krÀkningar och sekretorisk diarré, till symtom som letargi, pneumoni, epistaxis, endotoxinemi och konjunktivit med avsaknad av gastrointestinala symtom. Katten kan smittas genom kontakt med andra katter eller deras faeces, genom kontaminerad miljö, jakt av vilda fÄglar, intag av icke upphettat foder eller transplacentalt. DÄ prevalensen bland katter varierar beroende pÄ undersökning krÀvs fler studier för att kunna dra slutsatser avseende utbredningen i den svenska kattpopulationen.Ett flertal studier visar pÄ omstÀndigheter som starkt tyder pÄ att en zoonotisk potential föreligger. Fall dÀr Salmonella-smitta har gÄtt frÄn katt till mÀnniska redovisas ocksÄ.

Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försÀmrad tandhÀlsa. Flera orala sjukdomar Àr en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella belÀggningar och tobaksbruk.Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga upplevelsen av den egna munhÀlsan, kunskapen om munhÀlsa, munhygienvanor samt tobaksvanor hos en grupp invandrare.FrÄgestÀllningar: Vilka Àr dessa personers munhygienvanor? Vilka Àr dessa personers tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gÀller sjukdomsuppkomst och prevention betrÀffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhÀlsa?Metod: En enkÀtundersökning genomfördes pÄ en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen.Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivÄ gÀllande orala sjukdomars uppkomst och prevention. BetrÀffande munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tÀnderna tvÄ gÄnger dagligen och 80,8 % anvÀnder tandkrÀm innehÄllande fluor.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken betydelse Zonens verksamhet har för de enskilda besökarna i stort. Vidare har vi ocksÄ valt att titta pÄ relationen mellan socialarbetare och besökare och vilken betydelse denna har för besökaren.FrÄgestÀllningarna:? Vilken betydelse har Zonens verksamhet för den enskilde besökaren? ? Vilken betydelse har relationen mellan socialarbetare och besökare pÄ Zonen?? PÄverkar Zonens verksamhet besökarnas missbrukssituation och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Metoden för undersökningen Àr kvalitativ med semistrukturerade djupintervjuer av personalgruppen pÄ Zonen och fem besökare i verksamheten. Vi har ocksÄ samlat in vÄrt material genom deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att Zonen pÄ olika sÀtt Àr av stor betydelse för besökarna som deltar i verksamheten, inte minst för att uppfylla basala behov sÄ som mat, möjligheter att sköta sin hygien och att bistÄ med klÀder.