Det finns bristfÀllig kunskap gÀllande individens egen process gÀllande tillfrisknande frÄn ett opiatmissbruk. I dagens samhÀlle Àr det förvÀntat att mÀta och evidensbasera effektiva metoder och tekniker. Att betrakta evidensbaserade metoder som den enda sanna kunskapen kan riskera att de individuella faktorerna hos individerna glöms bort samt de mellanmÀnskliga mötena. LARO Àr en behandlingsmetod som visar goda behandlingsresultat vid opiatmissbruk. Studiens syfte Àr att nÄ en ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för individen i sin process att uppnÄ och bibehÄlla drogfrihet frÄn opiatmissbruk.

I detta examensarbete ges en resultatbaserad slutsats om dagslĂ€get för livsmedelsbutikers hantering av grill-, kött-, chark- och kallskĂ€nkshanteringen jĂ€mfört med hanteringen Ă„r 2008 i Gislaveds kommun.År 2008 genomförde livsmedelsinspektörerna pĂ„ Bygg- och miljöförvaltningen i Gislaveds kommun ett projekt dĂ€r samtliga livsmedelsbutiker i kommunen med nĂ„gon typ av grill-, kött, chark-, och kallskĂ€nkshantering inspekterades och ingick i livsmedelsprovtagning av de nĂ€mnda hanteringarnas produkter. Vid projektet togs det prover pĂ„ butiksförpackat kött, kallskĂ€nksprodukter och pĂ„lĂ€gg som skivats i butiken.Under hösten 2011 gjordes detta examensarbete dĂ€r syftet var att fĂ„ fram underlag, pĂ„ samma sĂ€tt som i det tidigare genomförda projektet 2008, och göra en kvalitetsjĂ€mförelse mellan produkterna av skivning, kallskĂ€nkshantering och kötthantering i butik Ă„r 2008 och 2011 och dĂ€rmed fĂ„ en indikation pĂ„ de hygieniska förhĂ„llandena i butikerna i Gislaveds kommun.Underlaget till jĂ€mförelse och slutsats framkom genom intervjuer, inspektioner och provtagningar av livsmedel. Vid inspektionerna kontrollerades framförallt grillhanteringen och kallskĂ€nkshanteringen och deras separata utrymmen bl. a. lokalernas underhĂ„ll, kylrum, personlig hygien, temperatur i diskar och kylar etc.

Va?rlden sta?r info?r en av de kanske sto?rsta utmaningarna na?gonsin, att begra?nsa ma?ngden va?xthusgaser i atmosfa?ren till ha?llbara niva?er. Fo?r att uppna? detta ma?ste alla delar av samha?llet effektivisera och begra?nsa sin energi och resursanva?ndning.I detta kandidatexamensarbete har ett av A?sbacka Tra?dga?rds va?xthus i So?derhamn studerats fo?r att underso?ka mo?jliga investeringar till reduktion av den energianva?ndning som idag ra?der. De energireducerande a?tga?rderna har simulerats med programvaran IDA ICE 4.6 och da?refter analyserats och ja?mfo?rts med varandra.

Background: Postoperative infections are a serious patient safety problem and affects about 3 % of all patients undergoing surgery. The consequences are prolonged hospital stays, high social costs, increased use of antibiotics and impaired quality of life for the patient. It has been shown that postoperative infections may be caused by contamination already in the operating room. Today we know that there is growth of microorganisms on the instrument tableÂŽs top, but there is a research gap about the instrument table's edges.Aim: To examine if the sterile drape on the instrument tableÂŽs edges are sterile after finished surgery.Method: Contact plates are printed on strategically selected areas on the sterile drapes top and edges. In the pilot study, a total of 51 cultures were taken at the end of three operations which lasted over three hours.Results: Growth on the top surface and the edges of the sterile drape were detected.

Obehandlad eller underbehandlad postoperativ smÀrta kan leda till allvarliga skador pÄ vitala organ samt Àven ge kroniska smÀrtor i skadeomrÄdet. Detta innebÀr förlÀngda vÄrdtider, stort lidande för patienten och stora kostnader för samhÀllet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i den postoperativa smÀrtbehandlingen genom regelbunden mÀtning, behandling, utvÀrdering och dokumentation av smÀrta och administrerad smÀrtlindring. Syftet var att beskriva hindrande faktorer i postoperativ smÀrtbehandlig ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa, sammanstÀllde.

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.

Syftet med denna studie har varit att utvĂ€rdera och jĂ€mföra vĂ„rdplaneringsarbetet och de stödinsatser som har gjorts utifrĂ„n de mĂ„lstyrda insatsplanerna pĂ„ tvĂ„ trapphusboenden inom Eskilstuna kommun. Underlaget till studien har baserats pĂ„ innehĂ„llet i skriftliga vĂ„rdplaner tillsammans med data frĂ„n 14 stycken intervjuer med vĂ„rdpersonalen. BehovsomrĂ„dena i Camberwells behovsskattningsskala (CAN; Camberwells Assessment of Need) har anvĂ€nds som gemensamma kriterier att jĂ€mföra intervjuerna och de tvĂ„ trapphusboendenas vĂ„rdplaner mot. Studien visar att personalen pĂ„ det ena trapphusboendet tĂ€cker av fler behovsomrĂ„den enligt CAN i de skriftliga vĂ„rdplanerna, lyckas förmedla sin syn pĂ„ brukarnas behov i dem samt anvĂ€nder sig av evidensbaserade metoder i vĂ„rdarbetet i större utstrĂ€ckning jĂ€mfört med personalen pĂ„ det andra boendet. Även synpunkter och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt skiljer sig Ă„t mellan de tvĂ„ personalgrupperna med avseende pĂ„ hur de gĂ„r tillvĂ€ga vid upprĂ€ttandet av en skriftlig vĂ„rdplan, hur de tolkar begreppet brukardelaktighet samt vilket stöd personalen anser sig fĂ„ i arbetet.

BakgrundFörlust av förmÄgan att utföra sjÀlvstÀndig ADL Àr ett vanligt problem hos Àldre i slutenvÄrden. Detta leder till lidande och förlÀngda vÄrdtider. För att kunna utveckla omvÄrdnaden och för att motverka detta behövs ökad insikt om patienternas upplevelser vid minskad ADL-förmÄga.Syfte Att beskriva Àldre patienter med försÀmrad ADL-förmÄgas upplevelser av sin vÄrd gÀllande utförande av ADL inom slutenvÄrden.MetodKvalitativ intervjustudie med Ätta Àldre patienter inneliggande pÄ ett svenskt universitetssjukhus.ResultatStudiedeltagarna upplevde överlag att vÄrden och personalen fungerade bra och att detta förbÀttrade deras upplevelse av att ha minskat i ADL-förmÄga. Studiedeltagarna tyckte det var jobbigt att vara beroende av andra och fÄ hjÀlp med personlig hygien. VÄrdavdelningarnas rutiner och upplevelsen av att personalen var stressad gjorde att studiedeltagarna inte ville vara till besvÀr och stÀlla krav.SlutsatsResultaten visar att det finns ett behov av att utveckla ett mer personcentrerat förhÄllningsÀtt dÀr riskpatienter identifieras och fÄr möjlighet att vara delaktiga i arbetet för att stÀrka förmÄgan till sjÀlvstÀndigt utförande av ADL..

Inledning: Det har lÀnge varit viktigt att kartlÀgga de hygieniska riskerna i ett restaurangkök, men fÄ vet hur det ser ut pÄ hotellrum. KartlÀggningar har gjorts pÄ vad gÀster först lÀgger mÀrke till och stÀdningen Àr en av dem. FrÄgan Àr om man kan göra en HACCP-plan, Hazard Analysis and Critical Control Point för hotellrum.Syftet med studien var att undersöka och i förekommande fall avslöja den dolda smutsen som finns i nystÀdade hotellrum samt att undersöka om man kan göra en HACCP-plan för hotellrum.Metod och material: Bakterieprov togs för att kunna analysera vad som finns kvar nÀr rummet anses som rent. Tio mÀtpunkter har valts ut i rummet, provtagningen har skett pÄ fem hotell, tre rum pÄ varje hotell. För att kunna se den dolda smutsen i badrummen har en UV-lampa anvÀnts.Resultat: Proverna visar att sÀngklÀderna Àr relativt rena i jÀmförelse med fjÀrrkontroll, telefon och omrÄdena i badrummen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksÄr samt vilka riskbedömningsinstrument som kan anvÀndas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksÄr. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksÄr. För att kunna besvara dessa frÄgor anvÀndes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som anvÀndes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som anvÀndes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

SAMMANFATTNINGBakgrundMÄlet med neurointensivvÄrden idag Àr att förebygga sekundÀra ischemiska skador pÄ hjÀrnanoch dÀrigenom förbÀttra patienternas outcome. Evidensbaserade riktlinjer, god utbildning ochmultifaktoriellövervakning hjÀlper intensivvÄrdspersonalen att utföra en god omvÄrdnad somligger till grund för prioritering och planering av det dagliga arbetet.SyfteAtt undersöka hur stor andel av utförda omvÄrdnadsÄtgÀrder som ledde till sekundÀra insulter.MetodPÄ en neurointensivvÄrdsavdelning registrerades tidpunkten för sju olika omvÄrdnadsÄtgÀrderpÄ 18 patienter som vÄrdades i respirator med intrakraniell tryckmÀtare. Tidpunkten förregistreringen korrelerades med insamlade övervakningsdata för att bedöma om en sekundÀrinsult förorsakades i form av ICP>20 mm Hg, CPP<60 mm Hg eller systoliskt BT<100 mmHg.Resultat7,9 % av de 1766 registrerade omvÄrdnadsÄtgÀrder förorsakade en sekundÀr insult. Ingetsamband mellan Älder och sekundÀra eller mellan medvetandegrad vid inkomst och sekundÀrainsulter kunde pÄvisas. Vid analys av enskilda omvÄrdnadsÄtgÀrder gentemot övrigaomvÄrdnadsÄtgÀrder föll sugning ut som statistiskt signifikant (p = 0,0285) genom att orsakafÀrre insulter av ICP >20 mmHg Àn förvÀntat.SlutsatsDet Àr av stor vikt att intensivvÄrdsjuksköterskan Àr medveten om och tydlig i sin ansvarsrollgenom att aktivt planera, prioritera och fördela omvÄrdnadsarbetet, sÄ att varjeomvÄrdnadssituation bedöms utifrÄn patientens individuella behov för att förhindrauppkomsten av sekundÀra insulter..

Det saknas en nutida nationell kartlÀggning av barnlogopedisk intervention. Tidigare studier har undersökt specifika enheter eller granskat interventionen historiskt. Syftet med föreliggande studie var att utifrÄn en enkÀt besvarad av kliniskt aktiva logopeder kartlÀgga det barnlogopediska behandlingslÀget i dagens Sverige. MÄlet var att kunna beskriva interventionens karaktÀr samt vilka metoder och material som anvÀnds. EnkÀten bestod av 30 frÄgor och riktade sig till logopeder som för tillfÀllet var verksamma inom det barnlogopediska fÀltet, exklusive barnhabilitering.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur Kungliga Gotlands infanteriregemente drabbades av spanska sjukan under 1918-1920. Det har Àven jÀmförts hur detta regemente drabbades i jÀmförelse med Dalarnas och VÀstmanlands regementen under 1918. FrÄgestÀllningarna som besvarats handlar om hur mÄnga som insjuknade och dog, hur regementets ansvariga agerade samt vilka ÄtgÀrder som vidtogs nÀr epidemin hade nÄtt regementet. Det huvudsakliga materialet jag har anvÀnt mig av Àr förste provinsiallÀkarens ÄrsberÀttelser och regementets inkomna och utgÄende skrivelser. Studiens resultat visar att Kungliga Gotlands infanteriregemente med sina cirka 500 sjukdomsfall och fyra dödsfall under epidemins första period, 1918 drabbades i hög grad i jÀmförelse med Dalregementet, men i liten grad i jÀmförelse med VÀstmanlands regemente.