En kvalitativ studie som undersöker hur pedagoger verksamma i projektet"Komet i förskolan" arbetar med metoden och hur de upplever metodens förenlighet med den pedagogiska verksamheten.Resultatet pekar på att pedagogernas upplevelse av metoden är genomgående positiv men med en viss tveksamhet kring användandet av belöningssystem..

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan. Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra arbetslag.

Syftet med denna uppsats är att beskriva i vilken utsträckning skolans praktik, representerade av fyra verksamma lärare, överensstämmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gäller bedömning av elevers läsning i årskurs 1. Därför undersöks även vilken läsundervisning som dessa lärare rapporterar att de genomför samt hur denna står i relation till de läsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod är kvalitativa intervjuer med ett antal lärare som är verksamma i skolans yngsta årskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gäller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den praktik som beskrivs av fyra lärare. Skillnaden gäller framför allt vilka läsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt läsperspektiv antas.

Baserat på den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska läroböcker för vuxna andraspråksinlärare behandlar temat hälsa. Analysen görs på tre nivåer: text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur läroböckerna framställer hälsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. På den diskursiva praktikens nivå fokuserar uppsatsen på interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger på ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhåller analysen hur texterna är en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hälsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhälle, och fungerar som en brännpunkt för värden som är framträdande i västerländsk kultur..

Går teori och praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsättningar som idag råder. Skolan ställer krav. Arbetsgivaren på den arbetsplatsförlagda praktiken ställer krav. Hur upplevde då eleverna denna ambivalens?Under den arbetsplatsförlagda praktiken har eleverna uppehåll i sina kärnämnen.

Introduktion: Att handleda studenter ingår i sjuksköterskans yrkesroll. Handledning utförs med en handledningsmodell som grund där samarbetet mellan lärosätet och den kliniska verksamheten tydliggörs. Olika pedagogiska modeller finns utarbetade med syfte att stödja studenten i lärandet. Kärnan i handledning är reflektion som möjliggör sammankoppling mellan teori och praktik. Att tydliggöra vilken betydelse reflektion har för studentens lärande är väsentligt.  Syfte: Syftet med studien var att tydliggöra reflektionens betydelse för studentens lärande i klinisk praktik samt att beskriva faktorer som främjar respektive hindrar reflektion.  Metod: Systematisk litteraturstudie valdes enligt Polit & Beck.

Syftet med denna studie är att bringa bättre förståelse och ge en inblick i flyktingars egna upplevelser och erfarenheter gällande integrationsarbete under deras tid i Sverige samt under introduktionsperioden på integrationsenheten i Västerås. Jag har fokuserat min studie på att undersöka hur flyktingar upplever praktik som åtgärd till integration för att tillföra bättre förståelse för praktikanternas upplevelser samt identifiera problemområden som behöver förbättring eller utveckling. Enligt min mening tyder resultaten av mina kvalitativa djupintervjuer på att det finns ett behov av att fokusera på flyktingens upplevelse under introduktionstiden. Denna period kan vara avgörande för flyktingens framtida självuppfattning som jag anser skapar kollektiva gemenskaper som i sin tur leder till isolering och till slut det oundvikliga vi och dem tänkande som sätter hinder i vägen för en lyckad integration.Jag inbjuder läsarna att ta del av mitt arbete som belyser olika problemområden samt lyfter fram vilka åtgärder som behöver vidtas för en utveckling inom integrationsarbetet..

The aim of this study was to describe and analyze how social workers working in social services using evidence based practice with special focus on the clients? experiences and wishes as source of knowledge in collecting information, assessment and decision. To get to the social workers experiences and descriptions we used a qualitative method with semistructured interviews. The empiric material of the study consists of eight interviews with social workers working in different social offices in different areas, in southern Sweden. The main result of this study was that social workers use clients? experiences and wishes differently in different parts of the investigations.

Inledning: Syftet med föreliggande studie var att testa interbedömarreliabiliteten för det i Sverige vanligaste triageinstrumentet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). Instrumentet består av 42 kontaktorsaker (ESS) som kombinerat med mätta vitalparametrar, t.ex. blodtryck och puls, ger en triagefärg. För att kunna bedriva evidensbaserad omvårdnad krävs att instrument, skalor och metoder är valida och reliabla. Statens beredning för medicinsk utvärdering anser att RETTS saknar både validitets- och reliabilitetsdata.Metod: Två ESS från instrumentet valdes.

Bakgrund:I Sverige inbjuds alla kvinnor i åldern 40 till 74 år regelbundet till mammografi som hälsokontroll. Undersökningen är frivillig och syftet är att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hälsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver både för- och nackdelar med mammografi som hälsokontroll är därför av stor vikt. Syftet:Syftet med denna studie var att undersöka innehållet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hälsokontroll.

Främre korsbandet är det ligament som oftast total rupturerar i knäet. Skada orsakar smärta, svullnad och inflammation och leder till funktionell oförmåga. För att återgå till normal funktionell nivå är återuppbyggnad av muskulaturen viktig. Denna rapport presenterar en evidensbaserad granskning av ett antal publicerade studier av rehabiliteringsalternativ efter främre korsbandsrekonstruktion. De sökta databaserna var MedLine/PubMed, PEDro, AMED, CINAHL and Medline/webspirs.

Främre korsbandet är det ligament som oftast total rupturerar i knäet. Skada orsakar smärta, svullnad och inflammation och leder till funktionell oförmåga. För att återgå till normal funktionell nivå är återuppbyggnad av muskulaturen viktig. Denna rapport presenterar en evidensbaserad granskning av ett antal publicerade studier av rehabiliteringsalternativ efter främre korsbandsrekonstruktion. De sökta databaserna var MedLine/PubMed, PEDro, AMED, CINAHL and Medline/webspirs.

Bakgrund: Graviditet och tidigt moderskap är perioder då kvinnor aktivt söker ny kunskap.Tillgången till hälsorelaterad information är enorm men kvaliteten på innehållet varierarmellan olika källor. För att kunna göra informerade val i hälsofrågor behöver mödrarevidensbaserad information, och det är en barnmorskas ansvar att kunna guida dem tillhögkvalitativa källor. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga nyblivna mödrarsinformationssökning samt att undersöka om det finns samband mellan informationssökning ocholika sociodemografiska bakgrundsvariabler. Metod: Undersökningen baserades på delar av enpilotstudie inför ett större europeiskt projekt och data från 137 enkäter till nyblivna mödraranalyserades. Resultat: De mest använda informationskällorna bland mödrarna varbarnavårdscentral och vårdsidor på Internet, således källor som tillhandahåller evidensbaseradinformation.

I denna uppsats utforskar jag hur heterosexuella feministiska kvinnors sexuella praktik förhåller sig å ena sidan till den heterosexuella institutionen och å andra sidan till feminismen. I detta syfte har jag intervjuat fyra heterosexuella feministiska kvinnor om deras erfarenheter av sex. Med den teoretiska utgångspunkten att det på ett övergripande plan råder en konflikt mellan feminismen som ideologi och heterosexualiteten som institution undersöker jag hur denna spänning tar sig uttryck i kvinnornas enskilda sexuella praktik.Jag stödjer mig på teoretiker som Stevi Jackson, Sandra Bartky och Michel Foucault.Jag kommer fram till att kvinnorna har ett ambivalent förhållningssätt till att vara både heterosexuell och feminist. Konflikter uppstår i deras sexuella praktik och det sker ett kontinuerligt förhandlande mellan vad jag kallar heteropatriarkala och feministiska imperativ, inom kvinnorna själva och i deras interaktion med omvärlden..

Syftet med denna studie är att undersöka ett litet antal låg- och mellanstadielärares samt elevers tankar kring frågan ?Är skolan för teoretisk?? Arbetet baseras på fallstudier som består av intervjuer. Inför studien har jag fördjupat mig i Säljös, Dysthes, Jönssons och Åbergs teorier gällande ämnesföreningssamarbete genom arbetslag, utveckling och lärande. Den metod jag har tillämpat är kvalitativa intervjuundersökningar. Mitt syfte att ta reda på om elever och lärare upplever att inslagen av kombinerad teori och praktik är tillräcklig.