Syftet med examensarbetet var att undersöka gymnasielärares uppfattningar om hotell- och restaurangprogrammets och livsmedelsprogrammets hygienkurs LMK 1204, och utifrån det konstruera en kursplan för nämnd kurs. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lärares arbete på yrkesförberedande gymnasieprogram, och elevers på samma program uppfattningar om sin utbildning. Vi har arbetat med kvalitativ metodteori och intervjuat lärare på hotell- och restaurangprogrammet och livsmedelsprogrammet om deras uppfattningar om hygienkursen LMK 1204. Med utgångspunkt i de teman vi fick fram vi analys av intervjumaterialet, konstruerade vi en egen kursplan. Sammanfattningsvis tyckte lärarna att det är svårt att kombinera teori med praktik i undervisningen och att få tid till att samarbeta med andra lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet.

I samband med att vår senaste läroplan lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) togs i bruk, skedde en förändring från en regelstyrd till en mål- och resultatstyrd skola. I nuvarande läroplan anges mål och väsentliga riktlinjer, medan anvisningar om metoder och stoff och om hur undervisningen ska organiseras saknas. Detta ställer stora krav på läraren, som både personligen och tillsammans med kollegor och sina elever ska kunna tolka och i praktiken genomföra de intentioner som ges uttryck för i styrdokumenten.Syftet med denna undersökning var att fördjupa förståelsen av relationen mellan styrdokumentens intentioner och praktiken i skolan. För att komma åt den förståelsen gjorde vi en kvalitativ undersökning, där vi intervjuade fyra stycken lärare i grundskolans tidiager år om hur de uppfattar sitt arbete utifrån Lpo 94. I intervjuerna belystes arbete med planering, arbete med lokala arbetsplaner och hur lärarna uppfattar Lpo 94.

Sjukgymnaster möter ofta patienter med ländryggssmärta. Omkring 80 % av befolkningen drabbas någon gång i livet, varav 30 % riskerar att utveckla långvariga ländryggsbesvär. Detta innebär personligt lidande och en omfattande kostnad för samhället. Flera olika sjukgymnastiska behandlingsmetoder används vid dessa tillstånd, men med varierande vetenskapligt stöd. De vetenskapliga bevisen ska kombineras med beprövad erfarenhet och patientens behov och önskemål för att det ska kallas evidensbaserad medicin, vilket är ett aktuellt ämne inom primärvården för att säkerställa kvalitet och konkurrenskraft.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik.

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar i Sverige och kan ses som ett av våra stora folkhälsoproblem idag. Den främsta behandlingen är förändrade levnadsvanor. Att som sjuksköterska arbeta personcentrerat innebär att respektera och bekräfta individens upplevelse och subjektiva tolkning av hälsa samt främja hälsa i betydelsen som den specifika individen avser. Empowerment kan sägas vara hjälp till självhjälp, att skapa förutsättningar för att individen ska kunna ta den makt hen är berättigad till. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att söka evidensbaserad kunskap om sjuksköterskors rådgivande samtal om ohälsosamma levnadsvanor med personer som har diabetes typ 2 för att beskriva hur sjuksköterskan gör i praktiken vid patientsamtal och i den mån materialet tillåter applicera de av Socialstyrelsen rekommenderade beteendeförändringsmodeller på hur ett rådgivande samtal i praktiken ser ut.

Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur tre KME-lärare definierar begreppet estetik, hur de vill använda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsätter det till sin praktik. Vår metod är att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lärare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi ställa i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. Vårt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstämmer. Det finns hos våra informanter en strävan om radikala anspråk på estetik, men i undervisningen går det att finna spår av modest estetik.

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmål för både grund- och avancerad nivå i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, på lärosäten och i klinisk verksamhet pågår diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet på grund och avancerad nivå och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsätts ett väl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mål och riktlinjer för handledning och stöd till handledare från fakultet och verksamhet.

Den pågående utflaggningen av den svenska handelsflottan har orsakat problem för svenska sjöbefälsstudenter att erhålla tillräckligt med fartygsförlagd utbildning på grund av ett minskat antal svenskflaggade fartyg.Genom en inledande kvalitativ intervjustudie undersökte vi intresse och eventuell problematik kring möjligheten att förlägga fartygspraktik på utlandsregistrerade fartyg i svensk regi.Vi fann att rederierna var intresserade av svenska befälselever på fartyg med viss svensk besättning, eftersom eleverna då sågs som en rekryteringstillgång. Flaggstatens bestämmelser kunde, beroende på land, vara ett hinder för svensk elevverksamhet. Elevkostnaden i sig var inget större hinder för rederierna att tillhandahålla praktik. Ett uteblivet sjöfartsstöd gjorde dock att kostnaden, i grund och botten, ändå var den enskilt största anledningen till problematiken kring befälspraktik på utlandsregistrerat tonnage..

Detta är en studie gjord på en I Ur och Skurskola där vi har kollat på pedagogikens brister och fördelar kopplat till filosofen John Dewey och teoretikern Roger Säljö..

Syftet med denna uppsats är att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrån lärarens syn på utomhuspedagogik och hur denna tillämpas. Uppsatsen bygger på en elev-enkät till elever från åk 1 till åk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lärare från samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat på frågor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillämpas. Enkätens frågor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lärarnas svar överstämmer väl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lärare tycker att det är bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det är en tillgång för alla att skolan har olika sätt att lära ut. Utom-huspedagogiken hjälper eleverna fram till kunskap från teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2012.

Texten utgår ifrån Sofia Kråkas egen konstnärliga praktik med utgångspunk hur kroppen kan ses som ett föremål och hur den befinner sig i rum, beroende av tid och plats..

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv används för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lärare och två handledare på tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lärares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. Intervjufrågorna var uppdelade i två teman rörande samverkan. I det första temat låg fokus på elevers lärande ute på praktikplatserna och hur kvaliteten på lärandet påverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.