Denna studie undersöker vilken typ av litteratur som 9 pojkar i Ă„rskurs 5 vĂ€ljer att lĂ€sa. Dessutom granskas i studien vilket intresse som finns bland dessa pojkar gĂ€llande lĂ€sning. Studien Ă€r kvalitativ och bygger pĂ„ semistrukturerade intervjuer som gjorts med pojkar frĂ„n 2 olika klasser pĂ„ samma skola. Fokus har legat pĂ„ pojkarnas egna tankar och Ă„sikter utifrĂ„n deras perspektiv. I litteraturdelen presenteras litteratur som behandlar pojkars lĂ€spreferenser.Övergripande kan sĂ€gas att pojkar har ett bristande lĂ€sintresse och de lĂ€ser litteratur som frĂ€mst utspelar sig utanför sin egen verklighet.

Bilden av team Àr ofta idealiserande och bör ifrÄgasÀttas. De önskade fördelarna med samverkan i team kan utebli dÄ konflikter uppstÄr mellan medlemmar i teamet. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en kunskapsöversikt om teamarbete och konflikter. För att precisera syftet fanns tvÄ frÄgestÀllningar: Varför uppstÄr konflikter inom team och hur pÄverkar konflikter teamets prestation? Sökningen efter litteratur genomfördes i Libris, Academic search elite och Sociological abstract.

JÀmstÀlldhet i arbetslivet innebÀr kortfattat att kvinnor och mÀn ska ha lika möjligheter att fÄ tilltrÀde till arbetsmarknaden, lika arbets- och anstÀllningsvillkor och lika möjligheter till utveckling i arbetet. Under de senaste decennierna har en rad nya styrmodeller vuxit fram, som i snabb takt spridits till organisationer. Styrverktyg antas ofta vara neutrala ur ett köns- och jÀmstÀlldhetsperspektiv, men samtidigt Àr den litteratur som beskriver dessa styrmodeller nÀstan uteslutande författade av mÀn, innebÀr det att denna litteratur Àven Àr skriven för mÀn? Denna litteratur, som Àven brukar benÀmnas som managementlitteratur, har kritiserats för att innehÄlla retoriska knep som analogier och metaforer, snarare Àn vara underbyggd av sund logisk argumentation. En av de mest inflytelserika styrmodellerna under senare Är Àr Balanced Scorecard, som har Robert S.

BakgrundVi utgÄr frÄn litteratur som beskriver skönlitteraturens roll i undervisningen. Forskningen pÄvisar att skönlitteraturen har en stor betydelse för lÀrandet. Detta betonas Àven i styrdo-kumenten. Den teoretiska utgÄngspunkt vi utgÄtt ifrÄn Àr Vygotskij och SÀljö.SyfteSyftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskaper om hur ett antal lÀrare resonerar kring sitt sÀtt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen.MetodEn kvalitativ studie har gjorts med intervju som redskap för att se hur lÀrare resonerar kring anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av öppna intervjufrÄgor för att fÄ innehÄllsrika svar.ResultatAv resultatet framkommer det att respondenterna arbetar pÄ en mÀngd olika sÀtt med skön-litteratur.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad det finns för möjliga strategier för att utveckla ackordspel pÄ jazzgitarr och hur de praktiskt kan tillÀmpas. Den frÄgestÀllning jag har valt att arbeta utifrÄn Àr sÄledes:Vad finns det för strategier att utveckla ackordspel för jazzgitarr och hur kan de tillÀmpas i praktiken?Till min hjÀlp har jag tagit litteratur och material frÄn jazzgitarrister som Àr vÀlkÀnda inom detta omrÄde, Ted Greene, Jimmy Wyble och Allan Holdsworth. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av litteratur som behandlar musikteori med jazzinriktning.I linje med de förhÄllningssÀtt som finns inom konstnÀrlig forskning har jag utformat den metod jag har anvÀnt mig av efter följande tre steg:1. 2.

Organtransplantation har sedan lÄng tid tillbaka intresserat mÀnniskan och medicinen. PÄ allvar tog det sin början under tidigt 1900-tal dÄ blodkÀrl förenades med varandra, men dock dröjde det mer Àn ett halvt sekel innan en lyckad transplantation genomfördes. Idag ger det hopp om ett nytt och fortsatt liv till ett stort antal patienter vÀrlden över. Perioden i vÀntan pÄ en organtransplantation upplevs av patienterna som ett krÀvande och stressfullt skede som prÀglas av en kamp mot sjukdom och om begrÀnsad tid. Sjuksköterskan som har en central roll i mötet med patienterna bör vara insatt i Àmnet för att kunna erbjuda god vÄrd som kan lindra lidandet.

"En mÀnniska som ingenting vet om döden eller endast kÀnner fruktan inför den förstÄr inte heller att leva, eller lever i stÀndig omedveten Àngslan inför framtiden. ? NÀr hon tar itu med Àmnet och inför sig sjÀlv vÄgar bejaka dödens existens och integrera denna visshet med sitt eget liv vÀxer hon bÄde psykiskt och andligt.?I skolan bör man prata om döden sÄ snart en frÄga dyker upp, t.ex. om nÄgon anhörig, vÀn eller ett husdjur till ett av barnen i klassen har dött. Man kan ocksÄ jobba med döden under temaarbete om livsfrÄgor eller om den kristna pÄskhögtidens mysterium.

Att arbeta som lÀrare i de lÀgre skolÄren innebÀr att ha ansvar för barnens lÀs- och skrivinlÀrning. Det finns flera metoder att utgÄ frÄn i undervisningen och syftet med mitt arbete Àr att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att lÀsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda pÄ vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas föresprÄkare stÄr för och Àven hur metoderna kan anvÀndas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lÀrare i skolans verksamhet anvÀnder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssÀtten. För att begrÀnsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (lÀsning pÄ talets grund).

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstÀmmer med religiositeten i samhÀllet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning utförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex religionskunskapslÀrare i gymnasiet. För att pÄ ett tydligare sÀtt belysa intervjusvaren har vi anvÀnt oss av litteratur som först och frÀmst beskriver religiositeten i samhÀllet samt litteratur som pÄ ett kritiskt sÀtt granskar religionsundervisningen. UtifrÄn litteraturen kan vi utlÀsa att kristendomen tappar sitt fotfÀste i samhÀllet och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lÀrarna vÀrldsreligionerna eftersom det stÄr i kursplanen och dÄ eleverna i viss mÄn förvÀntar sig det.

Introduktion: Demens Àr övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försÀmringar.Antalet individer med demenssjukdom i vÀrlden förvÀntas öka dramatiskt.En god oral hÀlsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population Àldre finns ett starkt behov att utbilda vÄrdpersonal och utöka deras kunskap om Àldres munhÀlsa.Syfte: Att beskriva oral hÀlsa hos personer med demenssjukdom.FrÄgestÀllning: Hur ser den orala hÀlsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad pÄ vetenskaplig litteratur frÄn 2002-2013.Resultat: Oral hÀlsa pÄverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försÀmring av den orala hÀlsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försÀmrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstÄnd.Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvÄrdnadsbehov gÀllande sin orala hÀlsa..

Studiens syfte var att undersöka hur klassificeringsverktyget NANDA International fungerade för att identifiera och belysa panoramat av omvÄrdnadsdiagnoser, pÄ en neurokirurgisk och en thoraxkirurgisk vÄrdavdelning. NANDA International Àr ett evidensbaserat och standardiserat diagnosverktyg för omvÄrdnad. 40 patienter studerades jÀmnt fördelade pÄ respektive vÄrdavdelning. Datainsamlingen följde sjuksköterskans gÀngse arbetsmetodik med patientbedömning enligt VIPS-modellen. UtifrÄn delmomenten dokumentationsgranskning, observation/bedömning och samtal, identifierades omvÄrdnadsdiagnoser.

Författare: Edlira Sinani och Birsen MoutalibHandledare: Anders JerrelingTitel: Controllerrollen ? en jÀmförelse av controllerns arbetsuppgifter i litteratur och praktikBakgrund: BenÀmningen controller började anvÀndas i USA för cirka hundra Är sedan. Det Àr svÄrt att ge en exakt definition av termen controller eftersom denna ursprungligen kommer frÄn engelskan. PÄ 1970-talet dök controllerrollenupp i alla slags organisationer i Sverige. DÄ bestod controllernsarbetsuppgifter av bland annat sammanstÀllning och analys av budget, lönsamhetsuppföljning för resultatenheter samt ansvar för utveckling avkalkylsystem och budgetrapport.

Personer som drabbats av demenssjukdom kan ha svÄrigheter att sjÀlvrapportera smÀrta pÄ grund av den kognitiva nedsÀttning som följer sjukdomen. En stor uppgift för vÄrdpersonal Àr dÀrför att ha kunskaper om hur smÀrta kan identifieras inom denna patientgrupp. Detta skulle, om adekvat smÀrtbehandling sÀtts in, medföra en minskning av onödigt lidande samt en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur vÄrdpersonal kan identifiera smÀrta hos Àldre individer med demenssjukdom. Metoden har följt Goodmans (1993) sju steg för litteratursökning och sammanstÀllning av evidensbaserad forskning inom hÀlsa och sjukvÄrd.

Efter att ha lÀst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, pÄ Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till Àmnet geografi. Den allmÀnna uppfattningen av litteraturen pÄ Turismprogrammet Àr att den Àr bristfÀllig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning Àr svÄr att hitta. FrÄgan Àr om det Àr ?dÄlig? litteratur pÄ turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

I det multietniska samhÀllet som Sverige Àr idag, figurerar det mÄnga olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats Àr att genom undervisning och undersökning granska hur lÀrare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia pÄ en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig sjÀlva utifrÄn sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkÀter som elever och lÀrare har fÄtt besvara, dels genom intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande Àr en förutsÀttning för att utveckla en identitet som eleverna Àr medvetna om och sjÀlva fÄr möjligheten att vÀlja.