Självskadebeteende är ett stort hälsoproblem i Sverige och resten av världen, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;Bjärehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig själva men att få av de drabbade söker vård för sina besvär. Patienter som skadar sig själva upplever att vårdpersonal har svårt att förstå deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vårdpersonal känner sig negativt inställda till att vårda patienter med självskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vården bland både personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring området.

The aim of this study is to investigate leadership in sports organizations and business organizations. The study focused on common and important leadership components and the most important leadership processes in both business context and sports context. The study also investigated common and important leadership components, leadership challenges and which degree leaders used the transformative leadership. The study focuses on leadership components most importantly from the leaders view, including both sport managers and business leaders. The investigation was based on eight interviews, which are analyzed with content analysis.

En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål.

This thesis aims to further study the interpersonal risk taking within groups and thereby the importance of a climate promoting a reflective behavior. The increased demand in complexity and exposure towards teamwork leads to increased call for knowledge integration, which can be explained as the ability to integrate the collective knowledge within the group. We have therefor identified a need for better understanding what makes a group more effective. Key factors for self-estimated effective collaboration have been shown to be a group's reflective behavior and ability to coordinate the skills that each individual possesses. These factors are greatly affected by the psychological safety within the team.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla?Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft.

Sedan 1990-talet och framåt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fått storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pågått en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas på tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av förespråkare av teoribaserade utvärderingar som till skillnad från klassiskaeffektutvärderingar ämnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har även pågått en debatt om hur utvärderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfå empiriska exempel där denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stärka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en missbruksproblematik, pågått mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat på positivaeffekter vad gäller kunskap, förmåga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utsträckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.

I denna C-uppsats har vi undersökt jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omständigheterna påverkar jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten påverkar jobbcoachen. Utifrån en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med jobbcoacher som arbetar på ett företag i Sverige för att på så sätt få en djupare förståelse för jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. Vår slutsats är att jobbcoachernas emotionella arbete påverkas av interaktionen med arbetssökande då de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande där jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna är ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer där gruppen delar samma sinnesstämning.

Eye Movement, Desensitization and Reprocessing (EMDR) är en evidensbaserad behandling som framförallt erbjuds patienter med Post Traumatiskt Stressyndrom (PTSD) i Sverige. Psykoterapeuter som arbetar med dessa svårt traumatiserade patienter kan vara utsatta för allvarliga hälsorisker. Syftet med studien är att undersöka hur EMDR-utbildade psykoterapeuter upplever sitt behandlingsarbete med traumatiserade patienter, avseende psykologiska risker och skyddsfaktorer för hälsan. Undersökningen gjordes med semistrukturerade intervjuer av sex EMDR-terapeuter enligt kvalitativ metod. Med hjälp av tematisk analys har teman gällande exempelvis arbetsbelastning, handledningsbehov och framgångsupplevelser av EMDR-metoden kunnat skönjas.

Problem och syfte: Medlemsländerna i Världshälsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Klassifikationen ICF bygger på ett helhetstänkande där människors hälsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslår en mall för kartläggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprättande av individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram. Syftet med undersökningen är att utvärdera hur lärare upplever att mallen skapar förutsättningar för ett gemensamt språk.Metod: Undersökningen är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lärare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvärldsintervju.

Cancer mammae är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor världen över. Etiologin är för närvarande relativt okänd. I decennier har det förts en diskussion huruvida kost har ett samband med denna fruktade cancerform. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa litteratur rörande omega 3 och omega 6 för att undersöka om det finns ett samband med cancer mammae. Litteraturstudiens metod grundar sig på Forsberg & Wengström (2010).

Postoperativ smärta upplevs av många patienter trots att det finns effektiv smärtlindring tillgänglig. Infiltrationsanestesi är en metod då lokalanestetika injiceras i operationsområdet och därmed blockerar överföringen av smärtimpulserna till centrala nervsystemet. Syftet var att undersöka om infiltrationsanestesi vid bukkirurgi minskar den postoperativa smärtan. 16 randomiserade-dubbelblind studier analyserades och gav information om läkemedlets betydelse, administreringstillfället och det kirurgiska bukingreppets betydelse. 13 av 16 studier visade på en reducering av den postoperativa smärtan hos patienterna med variation från den första postoperativa timman upp till 10 dagar.

Många personer upplever smärta i samband med injektioner och punktion av blodkärl. Applicering av EMLA är en effektiv smärtförebyggande farmakologisk intervention men dess verkningstid är lång. Lokal applicering av kyla kan vara en alternativ smärtlindrande omvårdnadshandling som är kostnadseffektiv och har en snabb verkningstid. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt undersöka om lokal applicering av kyla lindrar personens smärta i samband med injektionsgivning och blodkärlspunktion, samt analysera eventuella risker vid interventionen. Studien omfattade 12 vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att identifiera de faktorer i litteraturen som kan bidra till ökad följsamhet och som kan underlätta implementeringen vid tillämpningen av fallförebyggande träningsinterventioner som genomförs i hemmet. Metoden som valdes för att besvara syftet var beskrivande litteraturöversikt. Litteratursökning genomfördes i två omgångar i databasen PRIMO. Litteratur hittades också genom manuell sekundär sökning. Totalt inkluderades 16 studier.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva nio personers upplevelser av sin medverkan i en kurs, ?Våga sjunga?, som erbjuds av coachingföretaget Projekt hälsa AB i Umeå. Via en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Upplever deltagarna några positiva effekter på sitt psykiska/fysiska välbefinnande genom sin medverkan i ?Våga sjunga? kursen? Upplever deltagarna att kursen ?Våga sjunga? har haft några positiva/negativa effekter med avseende på deras självkänsla? Tidigare forskning har visat på flera samband mellan välbefinnande och musik, men också att de olika program vars syfte är att enbart höja självkänsla, i sig, mest troligt är ineffektiva. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av teorier om motivationspsykologi (självkänsla), samt musikpsykologi.