Huruvida aktiemarknaden är effektiv eller inte har implikationer för hur världens samlade besparingar bäst ska allokeras. Den här uppsatsen försöker finna anomalier genom att använda kända nyckeltal. För att undvika dubbelhypotesproblemet genomförs studien med två inriktningar, dels att använda årsavkastningsdata och dels att använda avkastningsdata runt rapportdatum som approximation av årsavkastningen. Över lag erhålls insignifikanta resultat för nyckeltalen. Avkastningen runt rapportdatum är endast svagt korrellerad med årsavkastningen.

Syftet med studien är att med utgångspunkt i Fama & Frenchs trefaktormodell undersöka huruvida insynspersoner i små bolag erhåller riskjusterade överavkastningar, på kort och lång sikt, genom sina köptransaktioner. Eventstudiemetoden ligger till grund för studiens kvantitativa angreppssätt. Sammanfattningsvis konstateras att insynspersoner i små bolag erhåller överavkastning genom sina köptransaktioner. En överavkastning kan konstateras för alla de i studien undersökta tidshorisonterna. Det trots att den i metoden använda trefaktormodellen tar hänsyn till och justerar för den extra risk som förknippas med små bolag..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad i börskursutveckling på lång sikt (36 månader) mellan företag som nyemitterar och företag som inte nyemitterar. Vi undersöker även om det finns skillnader i börskursutveckling hos de företag som nyemitterar när hänsyn tas till det bakomliggande motivet. Undersökningen är en Eventstudie med buy-and-hold-strategi. Vår studie ger inte stöd åt tidigare forskning som säger att företag som nyemitterar utvecklas sämre än matchande företag som inte nyemitterar. Vi finner dock att motivet till nyemissionen har betydelse, då företag som nyemitterar med anledning av expansion/ förvärv utvecklas bättre än företag som nyemitterar för att stärka sin finansiella ställning..

Syftet med uppsatsen är att, i ett kort och längre tidsperspektiv, undersöka effekten, i form av överavkastning, på aktiekursen av rekommendationer gjorda under 2005 och 2006 av de högst rankade analytikerhusen i Sverige. Undersökningen genomförs för en tiodagarsperiod omgivande rekommendationsdagen samt för en, tre respektive sex månader. Syftet är också att studera huruvida överavkastningarna skiljer sig åt mellan den svenska börsens Large-Cap lista kontra Mid- och Small-cap listor. Studien visar att rekommendationer utgivna av analytikerhusen ger effekt på marknaden, mätt som överavkastning, på kort sikt. Effekten skiljer sig åt beroende på vilken lista bolaget är noterat på..

Vi har valt att undersöka hur nyemissioner påverkar aktiekursen. Detta eftersom det den senaste tiden genomförts ett antal nyemissioner på stockholmsbörsen. Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ Eventstudie av ett antal nyemissioner genomförda på stockholmsbörsen mellan åren 2000-2007. I undersökningen delades de identifierade bolagen upp efter storlek och bransch för att därigenom försöka finna eventuella mönster. För att kunna dra konkreta slutsatser beräknades, med hjälp av ett t-test, konfidensintervall för de olika kategorierna fram.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fusioner och förvärv genomförda av svenska börsnoterade företag mellan år 1990 och år 2005 har skapat något värde för det köpande företagets aktieägare. För att besvara syftet har en kvantitativ studie i form av en Eventstudie gjorts, där det köpande företagets faktiska avkastning tre år efter transaktionstillfället har jämförts med en beräknad förväntad avkastning utifrån Fama och Frenchs trefaktormodell. Resultatet tyder på att fusioner och förvärv faktiskt har skapat värde för det köpande företagets aktieägare på lång sikt, men detta kan inte fastställas statistiskt. .

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en Eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR.

Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en Eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant.

Inledning: Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv.Metod: Genom att använda finansiella marknadsdata kan en Eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret.Teoretisk referensram: Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen.

Från år 2005 är det obligatoriskt för börsnoterade bolag i Sverige att tillämpa IFRS-reglerna. Enligt de nya reglerna IFRS 3 och IAS 36 får goodwill inte längre skrivas av utan ska istället nedskrivningsprövas minst en gång per år. Huruvida de nya reglerna har gjort det lättare eller svårare för analytiker och investerare att tolka de bakomliggande orsakerna till en goodwillnedskrivning är flitigt omdebatterat. Studier på den amerikanska marknaden har visat att en nedskrivning av goodwill har en begränsad effekt på bolagens börskurser. Studiens syfte är att undersöka goodwillnedskrivningars effekt på den svenska aktiemarknaden. Frågeställningen som avses besvaras lyder ?Påverkar en nedskrivning av goodwill svenska företags aktiekurs, och har i så fall företagets resultat, storlek och branschtillhörighet någon betydelse för hur börskursen påverkas?? .

Mellan åren 2001-2010 har 41 svenska aktiebolag valt att byta noteringsplats för sina aktier till NASDAQ OMX Stockholm (Stockholmsbörsen). Bytet har skett från de alternativa marknads- och handelsplatserna NASDAQ OMX First North (First North), Nordic Growth Market (NGM) eller Aktietorget. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett värde för företagets aktieägare att företaget byter noteringsplats till Stockholmsbörsen. Detta syfte uppnås genom att undersöka hur listbytet till Stockholmsbörsen påverkar företagets marknadsvärde samt hur handeln i aktien påverkas. Då tidigare svenska studier (på Stockholmsbörsen) inom området är få eller helt saknas så är förhoppningen att denna studie ska ligga till grund som ett första steg för framtida forskning inom området.   Tidigare forskning, främst utförd på de amerikanska marknaderna, visar överlag att företag som byter till en mera välkänd och prestigefylld börslista överavkastar marknadsindex tiden innan bytet för att tiden efter bytet underavkasta marknadsindex.

Uppsatsens syfte är att undersöka den långsiktiga aktiekursutvecklingen hos företag som genomfört aktieåterköp och att jämföra denna med en riskjusterad avkastning. Vi undersöker även hur företagsspecifika faktorer påverar resultatet. Även om vi med CAR-metoden finner en signifikant positiv avvikande avkastning på ett års sikt efter återköpen, anser vi att detta resultat bör betraktas med försiktighet då BHAR-metoden ger insignifikanta resultat. Vi anser att den eventuella överavkastning som vi finner inte kan tillskrivas signalteorin, då resultaten från samtliga grupperingar som görs i studien talar emot denna teori. Snarare är det så att företag som kan tänkas ha andra motiv än en undervärderad aktie uppvisar den bästa långsiktiga aktiekursutvecklingen efter återköp..

Tidigare forskning har visat att additionen av brus till en kognitiv uppgift har positiv effekt på barn med ADHD (Söderlund & Sikström, 2008). I den här studien syftar vi till att förstå brusets effekt och underlätta för individer med koncentrationssvårigheter samt för individer som lyckas sämre med kognitiva uppgifter. Vi vill också gå djupare och se om personer som inte lyckas så bra med minnesuppgifter kan öka sin prestation med hjälp av brus. Försökspersonerna i experimentet har fått titta på ordlistor med substantiv under fyra brusbetingelser. Resultaten visade att brus har en positiv effekt på personer med koncentrations¬svårigheter samt på personer vars prestation var sämre i experimentet.

För alla intressenter på aktiemarknaden är det av stor vikt att fastställa hur olika faktorer påverkar börskurserna. Styrräntan är en sådan tänkbar faktor och mycket forskning har skett angående dennes påverkan på aktiemarknaden, främst på den amerikanska marknaden. De tidigare amerikanska studierna av eventuella samband mellan förändringar av styrräntan och aktiemarknaden har kommit till slutsatsen att sambandet existerar samt att det är av negativ karaktär. När höjningar av styrräntan har utannonserats har man sett en sänkning av aktiekurserna och vise versa.Denna uppsats undersöker genom en event studie om det finns något samband mellan reporänteförändringar och börskurser på den svenska marknaden. Fyra branschindex från Stockholmsbörsen har används och studien gäller samtliga reporänteförändringar mellan januari 2004 till oktober 2008.

Syfte: Uppsatsen använder kvantitativa metoder för att utröna huruvida aktierelaterade incitamentsprgram påverkar företagets förmåga att skapa värde för ägarna. Metod: Uppsatsen använder kvantitativa metoder och ett abduktivt angreppsätt för att besvara frågeställningarna Datainsamling: Data samlas in genom en årsredovisningsstudie och en internetbaserad enkät. Kursutveckling hämtas från SIX Trust och indexutveckling från affärsvärlden Teori: Den teoretiska grunden utgörs av principal-agentteori och en genomgång av de aktierelaterade incitamentsprogrammen uppbyggnad och agentkostander. Utifrån denna grund skapas hypoteser som sedan testas. Slutsatser: Det går inte att mopt bakgrund av denna studie påvisa att förekomsten av aktierelaterade incitamentsprogram påverkar företagets totalavkastning till ägarna..