De senaste tio åren har det byggts ett stort antal nya arenor i Sverige, några exempel är Kinnarps Arena i Jönköping och Ejendals Arena i Leksand. En arenas huvudverksamhet är i huvudsak sportevenemang. Men hur förhåller sig arenorna till andra typer av evenemang, hur viktiga är de för en arena? Arenan är ett av de få ställen i en stad, där en stor ansamling av innevånare kan träffas regelbundet. Många evenemang verkar helt eller delvis i det allmänna rummet, därför bör samhälleliga resultat och effekter ha en framträdande roll i ledningen och planeringen av dessa evenemang.

I denna C-uppsats har vi undersökt hur ideella arrangemang av svenska festivaler går till. Vi har valt ut Hultsfredsfestivalen i Hultsfredskommun och Skogsröjet i Finspångskommun för att kunna analysera debatten kring festivaler i det lokala och nationella medianätverken samt även hur samarbetet mellan kommun och festival har utvecklats. Vi utgick från teorier av Andy Bennett där han diskuterar vikten av festivaler kopplat till ungdomskultur och att en festival är så mycket mer än bara en plats att lyssna på musik, som även stöttades upp av andra teorier av bland annat Kirstie Jamieson. Vi genomförde en analys och jämförde de teorier vi utgick ifrån med den historiska utvecklingen av festivalerna, för att sedan kunna se vad festivalerna har bidragit till i respektive ort som de äger rum på. En fråga som vi har utgått ifrån är om festivaler har utvecklats till den grad att de idag kan ses som kulturarv.

Syfte Syftet med denna studie är att belysa de begränsningar i organisationsstruktur och beslutsfattande som finns i att driva en festival som förening, men även se vad som skiljer dem från bolagsdrivna festivaler gällande dessa två faktorer.    Forskningsfrågor- Vad utmärker beslutsfattandet i en föreningsdriven organisation ?- Vilka begränsningar kan det finnas för föreningsdrivna festivaler som kan göra det svårt att överleva på festivalmarknaden?- Hur kan föreningsdrivna festivaler hantera dessa begränsningar?Metod Vi har i den här studien haft en abduktiv ansats vilket har gjort att vi kunnat växla mellan en deduktiv och en induktiv ansats. Vi valde att göra en kvalitativ metod då vi ville fokusera studien på våra intervjupersoner och deras berättelser. Vårt empiriska material består av intervjuer med personer från olika festivalorganisationer samt artiklar och viss information från internet.

I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler.

Denna studie behandlar fenomenet om, och i så fall hur, genomförandet av evenemang påverkar hotell som är belagda på samma destination som evenemanget arrangeras. Fokus i denna studie ligger på hur evenemangen Ironman samt GuldAgility har påverkat hotellet Best Western Plus Kalmarsund Hotell, på destinationen Kalmar.Syftet med studien har varit att undersöka om hotells omsättning och beläggning samt marknadsföring och varumärkesskapande påverkas av arrangerandet av olika evenemang på destinationen där verksamheten sker. I studien diskuteras även i vilken utsträckning hotellet i fråga gynnas av sitt deltagande i evenemang. Vad som framgår i studien är att både omsättning och beläggning för Best Western Plus Kalmarsund Hotell påverkas positivt vid arrangerande av större evenemang för en destination med Kalmars storlek. Vid valet av deltagandet i de specifika evenemangen har Best Western Plus Kalmarsund Hotells varumärke stärkts i och med att de vill ses som ett idrottshotell.

Syftet med denna Uppsats är att genom en fallstudie av Uppsala Internationella Gitarrfestival studera utvecklingen av ett evenemang och hur detta påverkas av aktörerna i dess evenemangsnätverk, samt hur detta hanteras av arrangören.Undersökningen utgår från teorier om projektutveckling, där teorier om hur projekt är strukturerade och aktörers betydelse för ett projekts utgång vävs samman. Vi har även använt oss av teorier kring evenemang, baserade på den omfattande evenemangsforskningen som bedrivs vid Göteborgs Universitet. Vidare baseras undersökningen främst på fyra djupgående och två kortare intervjuer med representanter från Uppsala Internationella Gitarrfestival och viktiga aktörer inom dess evenemangsnätverk. Sekundära källor som bland annat artiklar, undersökningar, pressreleaser, samt elektroniska källor har används för att underbygga och sätta informationen från våra intervjuobjekt i perspektiv.Vår studie har visat att Uppsala Internationella Gitarrfestival är ett evenemang som genom att långsiktigt ha byggt upp sitt varumärke och skapat starka relationer med aktörerna i evenemangsnätverket har stor frihet i utvecklingsarbetet av festivalen. Dock måste viss hänsyn tas till aktörer och deras åsikter, då utvecklingen måste ske på ett sådant sätt att aktörerna känner att de kan stå bakom Uppsala Internationella Gitarrfestivals produkt..

Syftet med denna studie är att beskriva hur invånare påverkas av evenemang som arrangeras i deras hemstad och vilka effekter evenemang får för dessa invånare. Önskan är att fylla den kunskapslucka kring externa effekter på individnivå som Getz (2012) har belyst.Studien analyserar ett studieobjekt, staden Jönköping, men meningen är att paralleller kan dras till liknande fall. För att svara på syftet har grundad teori valts som metod och djupintervjuer har utförts med ett antal jönköpingsbor. Dessa intervjuer har kodats och omvandlats till olika kategorier. De övergripande kategorierna, är ?Evenemangspåverkan på individen?, ?Positiva effekter?, ?Negativa effekter?, ?Skillnad beroende på var man bor? samt ?Hypotes angående megaevent?.I studien framkommer det att invånarna blir mer eller mindre påverkade av evenemangs effekter beroende på hur bra evenemanget marknadsför sig, var invånarna bor i förhållande till evenemanget samt hur stort deras intresse för evenemanget är.

Arbetet har för avsikt att utreda möjligheter och hinder som finns vad gäller profilering i Kalmar stad, samt vilka faktorer som påverkar och vad det kan ha för konsekvenser. Undersökning och kartläggning av profilering har gjorts för att avgöra hur Kalmar arbetar aktivt med stadens image, evenemang och varumärke. Huvudfokus i arbetet kretsar kring nyckelord som profilering, destinationsutveckling, image och evenemang som alla binds samman för att utmynna i arbetets syfte.Arbetet grundas i en deduktiv ansats med en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Appliceringen av tidigare forskning på lokal nivå med Kalmar som huvudfokus har genom betydande respondenter inom ämnet möjliggjort prövningen mot tidigare forskning för att uppnå ett resultat som ligger linje med arbetets syfte..

Inom kunskapsbaserade yrken är det viktigt att rekrytera kompetent personal. Med hjälp av employer branding ökar möjligheten för företag att stärka sin attraktionskraft mot framtida potentiell arbetskraft. Syftet med denna uppsats är att undersöka samt att jämföra hur Deloitte, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt Ernst & Young marknadsför sig som arbetsgivare mot Uppsalas ekonomistudenter. Fokus ligger på hur företagens frontpersoner, samt de evenemang företagen genomför, påverkar företagens attraktionskraft. Utifrån employer branding-teorier och med hjälp av intervjuer med studentkoordinatorerna på de undersökta företagen samt en undersökning av företagens evenemang har slutsatser dragits kring hur dessa faktorer påverkar hur attraktivt ett företag, enligt Universums Företagsbarometer, är hos ekonomistudenter på Uppsala universitet.

Syftet med studien är att undersöka hur Malmö stad använder sig av evenemang för en ökad attraktionskraft.  Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom intervjuer med Malmö stad, Malmö Turistbyrå, Tourism in Skåne och Event in Skåne. Insamlingen av empiri har utförts genom kvalitativa telefonintervjuer samt en kvalitativ mailintervju, alla dessa baserades på ett icke-sannolikhetsurval gällande urvalet av respondenter. Samtliga intervjuer har haft öppna frågor och varit semistrukturerade. Intervjufrågorna har utformats utifrån studiens frågeställningar och har anpassats efter respektive respondent.

Turism är en av de snabbast växande industrierna i världen idag och upplevelseevenemang är en bidragande orsak till det. Städer använder ofta upplevelseevenemang för att marknadsföra sig. Samtidigt har samhällsutvecklingen inneburit ett ökat intresse för projekt med resurser från flera företag. Festivaler är sådana populära projekt i upplevelseindustrin. Vår uppsats är en kvalitativ fallstudie av Kirunafestivalen.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Den här uppsatsen undersöker vad evenemanget Picknick med BMW, som utspelar sig i Toru? i Polen, har för brister i tillfredställandet av besökarnas sinnen (syn, hörsel, lukt, smak och känsel), grundläggande mänskliga behov (fysiska, sociala, säkerhet, uppskattning och självförverkligande) och motiv till vistelsen. Den tar också upp hur bristerna kan åtgärdas för att förbättra upplevelsen av evenemanget. Då Picknick med BMW har framstått som ett speciellt evenemang studerades även evenemangsturismen och speciella evenemang i synnerhet för att få en uppfattning om vad det är som avgör om ett evenemang är speciellt eller inte. Uppsatsens empiri är baserad på en observationsstudie genomförd av författaren, en kvantitativ enkätundersökning samt kompletterande intervjuer. Enkäterna har berört frågor angående tillfredställelsen av sinnen, grundläggande mänskliga behov, helhetsuppfattning av evenemanget samt åsikter om schema och upplägg.

La?nder och sta?der la?gger allt mer fokus pa? att arbeta med det egna varuma?rket och har da?rmed fa?tt ett mer fo?retagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt anva?nder de sig i allt sto?rre utstra?ckning av evenemang som ett marknadsfo?ringsmedel. Evenemang av olika slag har pa? sa? viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg.

Ett evenemang är en isolerad händelse i tid och rum där en eller flera speciella aktiviteter äger rum. Besökarna på ett evenemang blir utsatta för en mängd olika upplevelser, både positiva och negativa. Syftet med denna avhandling var att undersöka vilka upplevelser som påverkade besökarna starkast på Skidskytte-VM i Östersund 2008 samt att jämföra resultatet med en tidigare forskningsrapport från Alpina VM i Åre 2007. Deltagande observationer gjorda av studenter på Mittuniversitetet i Östersund utgjorde grunden för studien. Där listades de bästa och sämsta upplevelserna av varje respondent under två dagars besök på evenemangen.