Vi har gjort en litteraturstudie om svenska sjöar och Eutrofieringsproblem, även kallat övergödning. De källor vi använt oss av är litteratur i form av böcker, samt Internetkällor. Våra frågeställningar har gett oss svar såsom att Sverige är ett land rikt på sjöar, samt att högsta kustlinjen har stor betydelse för skillnaderna mellan sjötyperna. Vi har också sett att vattnets högsta densitet vid +4 grader C har stor betydelse för årstidsvariationerna i en sjö. Solinstrålningen och vinden gör så att hela vattenmassan kan blandas om under vår och höst, vid denna angivna temperatur.

Eutrofiering är ett stort internationellt problem. I Sverige finns de mest näringsrika vattendragen i uppodlade slättbygder i syd- och Mellansverige där lantbruket är en stark bidragande orsak till Eutrofiering. Syftet med denna studie var att analysera om övre västra Svartån, som är belägen i sydöstra Sverige, har minskade koncentrationer av fosfor och kväve efter en åtgärdsperiod av tio år. Under åtgärdsperioden har det bland annat slagits vass, muddrats, fiskats ut vitfisk och gett lantbrukare rådgivning angående lantbruksskötsel. Totalfosfor och totalkväve valdes ut att analyseras.

Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är Eutrofiering.

Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i Eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka Eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ?Typområden på jordbruksmark? och är en del av övervakningen av miljön i Sverige.

I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom Eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom Eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

Övergödning, eller Eutrofiering, är ett av de största miljöproblemen i Östersjön och orsakas av förhöjda näringshalter i vatten. Eutrofieringen beror till stor del av näringsförluster från åkermark (Bernes, 2005, s. 83). För att sänka näringshalterna i vatten kan ett flertal åtgärder vidtas, till exempel genom att införa odlingsfria skyddszoner utmed vattendrag (Jordbruksverket, 2008). I denna uppsats studeras sådana skyddszoner där det 16 år långa Dyåprojektet i Nynäshamns kommun har använts som fallstudie.

Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i Eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka Eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ?Typområden på jordbruksmark? och är en del av övervakningen av miljön i Sverige.

Köphultasjön är en sjö som ligger inom Lagans dräneringsområde mellan SkånesFagerhult och Markaryd. Köphultasjö och dess närområde har under årens lopp utsatts avolika typer av påverkan, både naturlig och antropogen.Detta examensarbete undersöker och analyserar orsaker till Köphultasjöns igenväxning.Vidare beskrivs processer, som antas påverka igenväxningen av Köphultasjö, med hjälpav en igenväxningsmodell.De främsta indikatorerna på igenväxning av en sjö är gungfly och vass. Förekomsten avgungfly och vass pekar på både naturlig och antropogen igenväxning av Köphultasjö.Naturlig och antropogen igenväxningen av sjön har bekräftats med egna observationer ifält. Den naturliga igenväxningen motsvaras av den gungflyartade vegetationen, som harringa utbredning. Den nutida utbredningen av igenväxning består till en större del av vassän av gungfly.

Eutrophication has been a problem in aquatic systems for a long time. It is well known that the key nutrient to control the eutrophication process is phosphorus. Lately, it has been possible to reverse the process and recover lakes from eutrophication.During a long time Lake Näsnaren in Katrineholms kommun, Södermanland, has been exposed of a large amount of phosphorus from the city's wastewater. The lake has a great value as a habitat of rare species but also a high recreation value for people living in Katrineholm and Södermanland. Lake Näsnaren is situated in a Natura 2000 area.

Eutrofiering är ett stort problem för Östersjön där den största tillförseln av näringsämnen kommer som diffusa utsläpp. I Östersjön leder Eutrofieringen till ökad tillväxt och algblomningar. Den ökade tillväxten leder även till grumling av vattnet vilket försvårar för makroalger, samt till bottendöd då stora mängder organiskt material faller ner på botten och måste brytas ned med syreförbrukning och svavelbildning som konsekvens.På västkusten, utanför Långevik vattenreningsverk, bedrivs musselodling i syfte att renavattnet från kväve. Det är ett alternativ till utbyggnad av kvävereduktionssteget i reningsverket.Syftet med den här rapporten är att undersöka om det är möjligt att genom musselodling minska kvävebelastningen i Östersjön. Den tittar på praktiska och ekonomiska effekterrörande odling och avsättning av musslorna.Analysen visar att de metoder och material som används på Västkusten skulle kunna användas i Östersjön.

Enligt ett av de 16 miljökvalitetsmålen, Ingen övergödning, ska halterna av eutrofierande ämnen inte ha någon negativ effekt på människors hälsa, den biologiska mångfalden eller vår möjlighet till ett hållbart brukande av mark och vatten. En stor bidragande orsak till den rådande övergödningsproblematiken i svenska vatten är läckage av främst näringsämnena kväve och fosfor från agrara och urbana källor.Hallands kustkommuner har sedan länge problem med övergödning och behovet för åtgärd är stort. Länet är särskilt utsatt för näringsläckage, delvis på grund av att en stor del av åkermarken utgörs av genomsläppliga jordar, vilka underlättar för vattnets framkomlighet och transport av näringsämnen, men även för att vattendrag har rätats ut av människan och för att naturliga våtmarker har tagits bort.I Halland rinner Suseån som är den femte största ån i länet. Problematiken i den övre regionen av dess avrinningsområde handlar främst om försurning, medan det i det nedre området främst handlar om övergödning och fysisk förändring av vattendragen.Vattenprovtagning utfördes i Suseån, samt i tre biflöden i den nedre delen av avrinningsområdet, vilken till stor del domineras av jordbruksmarker. De utvalda vattendragen var Käringasjöbäcken, Boarpsbäcken och Årstadbäcken.Resultatet av vattenprovtagningarna uppvisade överlag förhöjda halter av näringsämnen i alla biflöden till Suseån.

This essay discusses the Laholm?s bay and its eutrofication problems. The question of issue is: Have the efforts to limit the eutrofication in the Laholm?s bay been effective? What is the local actor?s opinion whether the measures have been effective or not? What efforts have been made to prevent the leakage of nutrients from fields and forestland? The Laholm's bay is located in the south part of the Swedish west coast. The problem was noticed in the 1960´s by local fishermen that experienced a lack of catch.

Svensk avfallshantering har förändrats mycket sedan början på 1990-talet. Andelenhushållsavfall som deponerats har minskat medan förbränning, biologisk avfallshantering ochmaterialåtervinning har ökat sina andelar. Samtidigt har den totala mängden hushållsavfallökat. För att kunna nå en hållbar och miljömässigt bra förändring i avfallssystemet kan detvara intressant att utvärdera vilka miljöeffekter som uppnåtts genom utvecklingen inomavfallsområdet.Syftet med examensarbetet har varit att titta på hur två olika regioner har utvecklat sinavfallshantering och studera hur utvecklingen har påverkat miljöpåverkanskategorierna;växthuseffekten, försurning, Eutrofiering samt fotooxidantbildning. Olika scenarier för 1994,2004 och framtiden, 2014, har formulerats utifrån uppsatta politiska mål och styrmedel samtefter de studerade avfallsbolagens planer för respektives avfallshantering i framtiden.Resultaten i form av miljöpåverkan från respektive scenario fås och utvärderas med hjälp av Excel-applikationen WAMPS, som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och somutvecklats under arbetes gång.Resultaten visar att svensk avfallspolitik har styrt avfallshanteringen mot minskad påverkanpå miljön för i stort sett alla aktuella påverkanskategorier för de båda studerade regionerna,fram till 2004.

Syftet med examensarbetet var att med en miljösystemanalytisk metod jämföra och bedömamiljöbelastningen från vägkonstruktioner som består av olika lättfyllnadsmaterial. Materialensom analyseras är Leca, ®HASOPOR och gummiklipp. Leca är bränd expanderad lera ochgummiklipp är uttjänta bildäck som klippts sönder. ®HASOPOR, kallas också för skummatglas, består av glasavfall som malts till ett fint pulver och sedan upphettats tillsammans medett jäsmedel som får materialet att expandera.I studien bedöms två olika frågeställningar. Den första syftar till att få svar på vilket materialsom är bäst att använda ur miljösynpunkt, utan att ta hänsyn till alternativ användning av glasochgummiavfall.