Bakgrund: Tobaksrökning är idag ett utbrett folkhälsoproblem och den främsta orsaken till sjukdom och död inom den Europeiska unionen. I Sverige börjar 15 000 ungdomar röka varje år och flickor är rökare i större utsträckning än pojkar.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning ur ett psykosocialt perspektiv.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie som baserades på systematisk, metodisk och kritisk granskning av tidigare publicerat material inom området. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, SciVerse, Psycinfo och Cinahl och begränsades till publikationsår 1995-2011. Arton stycken artiklar användes och målgruppen var ungdomar mellan 11 och 18 år.            Resultat: Ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning presenterades i fyra temaområden: Ungdomars attityd och självförtroende, Tobaksrökning vid stress och problem, Den sociala omgivningens betydelse och Tillgång till cigaretter. Ungdomars relation till rökning påverkades av den sociala omgivningen och tillgången till cigaretter.

I början av juni 2003 lämnade Brasilien, Thailand och Australien in en anmälan till World Trade Organisation (WTO) med EU:s sockerpolitik som utgångspunkt. Drygt ett år senare, den 14 juli 2004, presenterade den Europeiska Kommissionen ett förslag på en genomgripande omarbetning av EU:s sockerordning. Uppsatsens syfte är att undersöka effekterna av Europeiska Kommissionens reformförslag på sockerindustrin i de nordiska medlemsländerna, med den nuvarande sockerpolitikens påverkan på dessa länder som bakgrund. Sockerindustrin i Danmark, Sverige och Finland har olika förutsättningar inför en reformering och kommer således att drabbas olika, men framtiden ser inte så ljus ut för de nordiska medlemsländerna. Sockerindustrin i Finland kommer med stor sannolikhet att slås ut och näringen i Sverige och Danmark kommer att få det något svårare på längre sikt..

Syfte: Framställningens syfte är att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan. Framställningen kommer att koncentreras kring ersättningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nämnda harmoniseringssträvan. Metod: I framställningens genomförande tillämpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrädare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: Framställningen utgår från institutionell teori och legitimitetsteori för att påvisa hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan.

?African Solutions to African Problems? är en av Afrikanska Unionens nya ledord. Denna vilja om att ta mer ansvar för den afrikanska kontinenten och kunna agera som en säkerhetsaktör har resulterat i en ny säkerhetsdoktrin. För att kunna agera som aktör på den internationella arenan krävs att vissa förutsättningar existerar enligt en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt. Dessa strukturella och institutionella förutsättningar kommer i denna studie att undersökas för att analysera huruvida AU kan agera som säkerhetsaktör.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Vargen fridlystes 1966 och var i det närmaste utrotad i Sverige. Vargens återetablering är ett känsligt ämne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, där licensjakten var en viktig fråga. Även i den senaste debatten när det kommer till vargfrågan, handlar det om licensjakten på varg. Denna debatt delar Sverige i två läger.

Begreppet landskap kan betyda både utsiktslandskap, så som det används på engelska , och område, region, som är grundbetydelsen i de germanska språken. Torsten Hägerstrand introducerade i början på 1990-talet begreppet förloppslandskap, som vänder sig mot ett statiskt betraktande av landskap och istället tar fasta på landskapets processer. Målet med denna litteraturstudie är att presentera en översikt av förloppslandskapets idéer. Syftet är att med detta som bakgrund föra en diskussion kring förloppslandskapets relevans i dagens planeringssituation. Europeiska landskapskonventionen företräder en landskapssyn där samspelet mellan natur och samhälle betonas, men till skillnad från förloppslandskapet så är fokus inställt på människans upplevelse.

Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes.

Den offentliga sfären är ett begrepp som genom historien har definierats på en rad olika sätt. Detta har medfört att litteraturen om den europeiska offentliga sfären (EPS) har antagit en rad olika utgångspunkter. Vilket tidigare studier visar på finns det inom litteraturen på detta område ett antal brister i så väl operationaliseringar som konceptualiseringar. Denna kandidatexamen syftar till att, genom en litteraturstudie, utforska dessa olika konceptualiseringar kring EPS och även till att utreda huruvida forskningsfältet har förbättrats inom de olika områdena. Vårat resultat visar på att många metodologiska och konceptuella problem återstår inom forskningen om EPS och även att det finns en generell avsaknad av diskussion och kritik mot forskningens egna tillvägagångssätt. Vi vill också hävda att det Habermasiska perspektivet, och även forskning med fokus på massmedia och ett empiriskt perspektiv, är allt för dominerande..

Sverige var det näst sista landet i den Europeiska unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförändring trädde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion på förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. Förändringen innebar att små aktiebolag som inte överskrider mer än ett av tre gränsvärden ställs inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket är om de ska anlita en revisor som granskar de årliga räkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie är att utreda vad småföretagarna anser att en revision bidrar med för värde till ett företag. Hur resonerar småföretagare när de gör detta val samt vilka skäl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har påverkat bemötandet från omgivningen?Ett försök till att få en mer träffsäker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförändringen, då de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgå ifrån.

I dagens mer globaliserade värld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiärer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det även Sverige, gäller från och med 1 januari år 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.Denna studie kommer att inrikta sig på de redovisningsrekommendationer som gäller redovisning av immateriella tillgångar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt även IAS 36 gällande nedskrivning.Vi har valt att studera följande problem ?Hur har de skärpta reglerna gällande redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill påverkat dessa poster??.Syftet med denna studie är att se i vilken grad goodwillposterna förändrats under de senaste åren, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill även studera i vilken mån den slopade avskrivningen har påverkat goodwill.

IASB är ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens årsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krävs att den inte strider mot rättvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Från och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav på ett jämförelseår vilket innebär stora förändringar i redovisningen i jämförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fått beteckningen IAS/IFRS och ersätter Redovisningsrådets Rekommendationer.

Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes.

SammanfattningInom den direkta beskattningens område har medlemstaterna i den Europeiska unionen till stor del behållit sin behörighet men ska likväl beakta EU-rätten vid utövandet av denna behörighet. EU-rätten har dock fått ett allt större inflytande på den direkta beskattningens område genom bestämmelserna om den fria rörligheten och etableringsfriheten som till viss del begränsar medlemsstaternas behörighet. Medlemsstaterna måste rättfärdiga en nationell bestämmelse som är i konflikt med etableringsfriheten för att få tillämpa den och ofta åberopas den principiellt accepterade rättfärdigandegrunden förhindra skatteflykt. Det är dock inte ovanligt att nationella bestämmelser anses oförenliga med etableringsfriheten om de syftar till att förhindra förlust av skatteintäkter. Att förhindra förlust av skatteintäkter är inte en accepterad rättfärdigandegrund då den anses vara grundad på rent ekonomiska intressen och således inte utgör ett tvingande hänsyn till allmänintresset.

Bakgrund: Ofta ligger en hel branschs utveckling till grund för hur investerare värderar enskilda företag men bara för att en bransch presterar sämre än övriga aktiemarknaden behöver inte detta betyda att enskilda företag inom denna bransch inte kan generera överavkastning. Med detta resonemang i baktanke är det intressant att undersöka om man med hjälp av investeringsstrategier kan hitta potentiella ?guldkorn? och på så vis uppnå en högre avkastning än den övriga aktiemarknaden.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det med investeringsstrategier baserade på relativvärdering går att investera i företag inom den europeiska massa- och pappersindustrin och genom dessa skapa en högre avkastning än jämförelseindexet MSCI Europe, trots massa- och pappersindustrins historiskt svaga prestation i jämförelse med den europeiska aktiemarknaden.Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsprocess för att förklara sambandet mellan teori och praktik. Vidare har ett kvantitativt tillvägagångssätt används i studien där en stor mängd data enligt den deduktiva metoden analyserats och testats.Resultat: Studien visar på att det går att generera överavkastning gentemot index genom att följa investeringsstrategier. Den investeringsstrategi som i denna studie genererade den högsta avkastningen var investeringsstrategin baserad på EV/EBITDA justerat för biologiska tillgångar.