Det har funnits en debatt under mÄnga Är debatt om snöskoterns vara eller icke vara runt om i Norrland. Diskussioner om att förbjuda snöskotertrafik utanför utmÀrkta leder och att bullernivÄn pÄ snöskotrar Àr för höga Àr exempel pÄ problem som finns. Idag finns det omrÄden inom Norrbottens lÀn som har delvis eller totala snöskoterförbud. Syftet med detta arbete Àr att titta pÄ i vilken utstrÀckning det nio punkter som rapporten Snöskotern i Naturen stÀllt upp, detta Àr en rapport som slÀpptes 1994 av Miljö- och Naturresurs Departementet. Syftet med den utredningen var att skydda miljön mot de skadeverkningar som uppstÄr efter snöskotern.

Bakgrund: EG-domstolens förhandsavgörande i Marks & Spencer mÄlet har vÀntats utgöra ett efterlÀngtat besked kring problemen med grÀnsöverskridande resultatutjÀmning. Genom en prejudicerande verkan Àr domen betydelsefull för samtliga lÀnder som tillÀmpar liknande koncernbidragsregler som Storbritannien och pÄverkar hÀrmed Àven svenskt rÀttssystem.Marks & Spencer fallet: I Storbritannien finns regler som möjliggör koncernbolag att utjÀmna vinster och förluster inom koncernen med villkoret att förlusten inte gÀller ett utlÀndskt dotterbolag. Marks & Spencer begÀrde att fÄ göra just ett sÄdant koncernavdrag och menade att reglerna strider mot EG-fördragets fria etableringsrÀtt.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att klarlÀgga vilken betydelse EG-domstolens utslag i Marks & Spencer domen har för svensk rÀtt.Metod: Uppsatsen tillÀmpar den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, varmed avsikten Àr att beskriva, förklara och analysera gÀllande rÀtt.Analys och slutsats: EG-domstolen konstaterar att den brittiska lagstiftningen strider mot etableringsfriheten, men att denna inskrÀnkning Àr berÀttigad dÄ syftet Àr legitimt och motiverat av tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset. I det aktuella fallet strider det dock mot proportionalitetsprincipen att inte medge avdrag dÄ det utlÀndska dotterbolaget uttömt möjligheterna att i hemviststaten utnyttja förlusten i dÄtid, nutid och framtid.Domen efterlÀmnar ett tvetydigt budskap dÀr den Europeiska Unionens önskvÀrda utveckling pÄvisas samtidigt som en mycket lÄngtdragen rÀttfÀrdigandebedömning stÀrker medlemsstaternas suverÀna skattesystem gentemot den inre marknadens fria rörlighet.NÄgon omfattande revidering av svensk lagstiftning Àr inte aktuell utöver vad som gÀller de mycket begrÀnsade situationer som EG-domstolen anger. PÄstötningen att den nationella lagstiftningen, under vissa kriterier, Àven skall omfatta koncernbolag med hemvist i andra medlemsstater visar dock vÀgen för en önskvÀrd utveckling som medlemsstaterna nu sjÀlva ansvarar för..

Textil- och konfektionsindustrin blir alltmer globaliserad och stÀlls inför hÄrdare krav dÄ konsumenterna efterfrÄgar allt billigare varor i snabb förÀndring. Sedan flera decennier har europeiska konfektionsföretag flyttat sin tillverkning till lÀnder med lÀgre arbetskostnader för att uppfylla kraven om lÄga priser som europiska tillverkare har svÄrt att uppfylla. En stor del har flyttats till Kina men Àven till andra lÀnder i Asien. Nu hÄller marknadsförhÄllandena pÄ att förÀndras igen genom tillvÀxt- och utvecklingslÀndernas starka utveckling. FörÀndringarna syns tydligast pÄ Kinas marknad genom stigande priser och mindre kapacitet för europeisk produktion.

Sedan 1993 har den svenska lagstiftaren haft ett uttryckligt mĂ„l om att konkurrensrĂ€tten skall bli mer sjĂ€lvgĂ„ende utan inblandning av Konkurrensverket. Det skall bland annat ske genom att privata aktörer vĂ€cker talan om skadestĂ„nd och fĂ„r ersĂ€ttning för skadan som de Ă„samkats. Även Kommissionen har uttalat denna mĂ„lsĂ€ttning och presenterade 2008 en vitbok som syftar till att underlĂ€tta för privata aktörer att tillvarata sin rĂ€tt till ersĂ€ttning. FrĂ„n lagstiftningshĂ„ll finns det en stark tilltro till att privata aktörer kan fylla en preventiv funktion och bidra till att göra konkurrensrĂ€tten i Europa mer effektiv. Möjligheten till skadestĂ„nd har dock endast utnyttjats i en mycket liten omfattning och uppsatsen handlar i huvudsak om denna problematik.I uppsatsen utreder jag vad som Ă€r gĂ€llande rĂ€tt angĂ„ende skadestĂ„nd vid konkurrensbrott och dĂ€refter analyseras varför möjligheten till skadestĂ„nd inte har utnyttjats i större utstrĂ€ckning.

Scania grundades Är 1891 och idag spÀnner sig verksamheten över hundramarknader. Tillverkningen bestÄr av tunga lastbilar, bussar samt industriochmarinmotorer, fokus ligger pÄ segmentet tunga transporter. Scania harfortsatt att visa goda intÀkter Àven under perioder av stagnation pÄmarknaden. Det har gjort Scania till ett attraktivt förvÀrvsobjekt för andrabolag i samma bransch. Volvo har gjort tvÄ försök till förvÀrv av Scania ochMAN har gjort ett.Volvo gjorde tvÄ försök till förvÀrv först Är 1979 och sedan igen Är 1999men hindrades dÄ av EU-kommissionen eftersom företagen tillsammansskulle dominera den nordiska marknaden.

Berlinmurens fall och Tysklands enande förĂ€ndrade migrationen till och inom Tyskland. VĂ„r uppsats undersöker hur migrationsströmmarna efter Murens fall ser ut, pĂ„ vilket sĂ€tt de har förĂ€ndrats, varför dessa minskat och vĂ€nt. Uppsatsen byggs pĂ„ en deskriptiv studie och utgĂ„r frĂ„n den neoklassiska migrationsteorin med nĂ€rbeslĂ€ktade teorier för att söka en förklaring. Den största gruppen migranter utgjordes av SpĂ€taussiedler/Aussiedler frĂ„n frĂ€mst före detta Sovjetunionen samt Übersiedler frĂ„n det forna Östtyskland. Migrationen till Tyskland har under tidigare Ă„r ocksĂ„ karaktĂ€riserats av arbetskraftsmigration och GĂ€starbetare, vilka hade en uppgĂ„ng frĂ„n andra vĂ€rldskriget fram till den ekonomiska krisen Ă„r 1973 dĂ„ migrationen övergick till karaktĂ€ren av familjeĂ„terförening.

Rökning Àr ett stort problem i hela vÀrlden. 5 000 000 dödsfall varje Är kan vara tobaksrelaterade. Nikotin Àrden viktigaste farmakologiskt aktiva substansen i cigaretter. Den verkar pÄ nikotinerga receptorer (nAChRs),som Àr en typ av acetylkolin-receptorer. NÀr man röker riskerar man att utveckla cancersjukdom, hjÀrtkÀrlsjukdomeller KOL.

Bakgrund och problem: Företagens redovisning Àr ett underlag för utvÀrdering av ochjÀmförelse mellan företag. Att redovisningen hÄller hög kvalitet Àr en viktig aspekt. För attkunna uttala sig om redovisningen mÄste de bakomliggande aktiviteterna granskas, vilket kanvara svÄrt att se enbart genom de finansiella rapporterna. DÀrför Àr det av intresse attundersöka om ytterligare information sÄ som produktivitetsförÀndringar avspeglas iredovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utvÀrdera redovisningens kvalitet med hjÀlp av befintlig dataöver flygbolags produktivitet och finansiella rapporter. Genom statistiska tester undersöks omdet finns ett samband mellan produktivitetsförÀndringar och resultatrÀkningar.AvgrÀnsningar: Studien omfattar 41 flygbolag inom EES, Europeiska ekonomiskasamarbetsomrÄdet.

I Sverige Àr det idag ovanligt att man i flerbostadshus anvÀnder sig av individuell mÀtning och debitering av energi för uppvÀrmning. Med individuell mÀtning och debitering menas att hyresgÀsten debiteras efter sin individuella förbrukning per lÀgenhet. Detta Àr mer vanligt i övriga Europa och den hÀr studien syftar till att fÄ kunskap om erfarenheter och problemstÀllningar inom detta omrÄde frÄn Tyskland och Danmark. Dessa lÀnder har sedan lÀnge en hög andel anvÀndare av systemet samt Àven lagstiftning om obligatorisk mÀtning och debitering pÄ individuell nivÄ.Studien görs pÄ uppdrag av Sveriges allmÀnnyttiga bostadsföretag (SABO), HyresgÀstföreningen och FastighetsÀgarna. Den Àr en del av ett projekt dÀr dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gÀlla för dess medlemmar vid införande av individuell mÀtning.

VĂ€gverket och Energimyndigheten har ombett AVL MTC att undersöka metoderför att mĂ€ta och simulera brĂ€nsleförbrukning och utslĂ€pp för tunga fordonuttryckt i gram per kilometer (avstĂ„nds specifikt)AVL MTC publicerade Ă„r 2000 en rapport som visade en mycket god korrelationmellan statiska motor körcykler körda pĂ„ motordynamometer och som sedansimuleras pĂ„ en chassidynamometer för tunga fordon [15]. Rapporten visadeĂ€ven att korrelationen mellan en transientakörcykler som körts bĂ„de pĂ„motordynamometer och sedan simuleras pĂ„ en chassidynamometer inte varlika god. Tester som utförs pĂ„ en motordynamometer Ă€r mycket mer direktverkande pĂ„ testobjektet. NĂ€r motorn Ă€r monterad i ett fordon som sedantestats pĂ„ en chassidynamometer kommer den att fungera som ett merdynamiskt system, tackvare exempelvis pĂ„verkan av drivlinan tillsammans medvĂ€xellĂ„da och dĂ€ck. Även tester pĂ„ vĂ€g som utförts pĂ„ AVL MTC visar att vissatunga motorer förbrukar mer brĂ€nsle och slĂ€pper ut mer emissioner nĂ€r de Ă€rmonterad i tunga fordon, som körs under verkliga körförhĂ„llanden, jĂ€mfört medmotorns certifieringsprovningsresultat.

Hydraulisk sprÀckning ? i debatten omnÀmnd som fracking ? Àr en kontroversiell energiteknik som vÀckt starka kÀnslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan pÄföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt brÀnsle i en tid nÀr vÀrlden stÄr i behov av att lÀmna den fossila eran. Tekniken har mellan Ären 2010-2013 pÄverkat den globala energisituationen i allmÀnhet och den amerikanska marknaden i synnerhet.

Den Europeiska Unionen Àr idag inne i en intensiv process som syftar till att ha en autonom förmÄga att genomföra militÀra krishanteringsoperationer frÄn Är 2003. Denna uppsats syfte Àr identifiera eventuella brister i denna kapacitet. För detta ÀndamÄl nyttjas en metod av Gunnar Sjöstedt som i sin utvecklade form innebÀr att analys genomförs av gemensamma mÄl, resurser, managementsystem för hantering av kriser samt beslutsfattning. Hela analysen sker utifrÄn den realistiska teoribildningen som vÀl lÀmpar sig för att nÄ syftet. Det empiriska materialet utgörs av fördragstexter, ordförandeskapens slutsatser, relevanta officiella EU-dokument samt samtal med officiella EU-tjÀnstemÀn.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska lĂ€nder: Sverige, Norge, Danmark, NederlĂ€nderna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrĂ„n de tvĂ„ begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn pĂ„ invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillĂ€mpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika lĂ€nder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgĂ„ng av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt lĂ€ndernas olika förhĂ„llningsĂ€tt i mottagandet av invandrare. DĂ€refter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts pĂ„ omrĂ„det attityder till invandring.

Franchiseavtal Àr en typ av vertikalt avtal och bedöms pÄ ett generösare sÀtt Àn horisontella avtal, dock kan Àven denna typ av avtal innebÀra skadeverkningar pÄ konkurrensen. EUstrÀvar efter att uppnÄ fri och effektiv konkurrens, vilket gör det nödvÀndigt att undersöka hur detta bÀst sÀkerstÀlls. Den amerikanska antitrustrÀtten syftar till att sÀkerstÀlla konsumenternas vÀlfÀrd, vilket anses bÀst uppfyllt genom fri konkurrens. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur synen pÄ franchiseavtal Àr inom dessa tvÄ rÀttsystem och sevilka effekter som ett franchiseavtal kan ha pÄ konkurrensen. Franchising kÀnnetecknas av att en franchisegivare ger franchise till en franchisetagare, som mÄste leva upp till en viss standard och tillÀmpa vissa metoder vid försÀljning av de produkter som tillhandahÄlls avfranchisegivaren.

Problem: Det pÄgÄr en omstrukturering i branschen för mobiloperatörer, vilket fick oss att stÀlla frÄgorna: Vilka faktorer kommer att pÄverka branschbilden? Kan vi genom att studera branschens aktörer och analysera deras agerande bÀttre förstÄ omstruktureringen? HÄller den nya teknologin pÄ att bryta upp den traditionella vÀrdekedjan och vad har det i sÄ fall för innebörd? Kommer branschomstruktureringen att innebÀra att det stÀlls andra krav pÄ framtida operatörers strategiska val? Hur viktigt kommer det att vara med ett starkt varumÀrke i framtiden? Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera den pÄgÄende omstruktureringen av mobiloperatörer i Europa och försöka identifiera branschens bakomliggande drivkrafter, utlösande faktorer och företagens strategier - för att dÀrigenom skapa oss en bild av morgondagens branschstruktur. Metod: Uppsatsen baseras pÄ en bred branschstudie samt pÄ fallstudier av olika mobiloperatörer. Vi har vid den empiriska insamlingen anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att fÄ en djupare förstÄelse för branschens utveckling och dess aktörer. Vi analyserar sedan branschens drivkrafter med utgÄngspunkt i de förÀndrade strategivalen, varumÀrkets roll samt den förÀndrade vÀrdekedjans betydelse.