Psykosocial ohÀlsa Àr en av de största orsakerna till sjukfrÄnvaro bland tjÀnstemÀn. FÄ studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress pÄ organisationsnivÄ. Europeiska arbetsmiljöbyrÄn, EU-OSHA, erbjuder rÄd för att pÄ företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjÀnstemÀn upplevde EU-OSHA:s rÄd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar pÄ om rÄden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvÄrade genomförandet och vilka förutsÀttningar som krÀvdes.

SAMMANFATTNINGBakgrundEutanasi debatteras i mÄnga lÀnder och Äsikterna Àr mÄnga. Att agera etiskt och moraliskt utifrÄn lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vÄrdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rÀtt till autonomi och sjÀlvbestÀmmande blir lidande.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors instÀllning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka ÄtgÀrder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede.MetodEn litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text.ResultatMajoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i lÀnder dÀr eutanasi Àr tillÄtet enligt lag stÀllde sig positiva till eutanasi.

This thesis has its focuson media portrayal of a large political institution; the European Union. Articles from two nations daily newspapers have been analyzed in order to examine how the European Union is described and framed for their readers. The newspapers that was chosen for this study and from which the material was collected, were the Swedish newspaper Svenska Dagbladet the American newspaper The New York Times. The material was taken from three periods of time, and by this the results did not only serve a presentiment on how the media reports about the subject, but also an idea over the media?s coverage character over time.

Amsterdamfördraget som trÀdde i kraft 1999 hade bland annat som mÄl att, med unionens svagaagerande pÄ Balkan i minnet, reformera och utveckla den gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitikenskapad sex Är tidigare genom Maastrichtfördraget. Denna uppsats syftar till att analysera de förÀndringarsom skedde i EU:s aktörskapacitet inom den andra pelaren i samband med Amsterdamfördraget samtpÄvisa dessa förÀndringar i unionens konkreta arbete i ett fall. För detta ÀndamÄl anvÀnds en modell avGunnar Sjöstedt framtagen för vÀrdering av unionen utifrÄn dess strukturella förutsÀttningar. Detempiriska materialet utgörs till stor del av unionens officiella dokument och fördragstexter men Àven föromrÄdet relevant litteratur har anvÀnts.Analysen visar pÄ den grundproblematik som rÄder inom omrÄdet i form av en intressekonflikt mellangemensamt agerande och medlemslÀndernas inflytande över förd politik. Uppsatsen lyfter fram tvÄförÀndringar som trots denna konflikt stÀrkt unionens förutsÀttningar att agera pÄ det internationellaplanet.

Allt fler företag blir globala och har internationella kunder. För att öka sina chanser att fÄ finansiering noterar mÄnga svenska företag sig pÄ utlÀndska marknadsplatser. Den snabba förÀndringen av de internationella finansiella marknaderna har medfört en utbredd anvÀndning av ett flertal finansiella instrument. Europaparlamentet har godkÀnt en förordning om tillÀmpning av IAS, som trÀdde i kraft i början av juni mÄnad 2002. Förordningen krÀver att alla börsnoterade europeiska företag senast 2005 ska upprÀtta koncernredovisning enligt IAS.

MÄnga av de lÀnder som idag har en hög andel slumomrÄden styrdes lÀnge av europeiska kolonialmakter. Grunden till hur mÄnga av dessa lÀnders stÀder ser ut idag, etablerades redan dÄ. Den kaotiska urbanisering av stÀder som skett de senaste 50 Ären Àr en konsekvens av fattigdom, korrupta makthavare samt odemokratiskt skött politik. Idag lever mer Àn hÀlften av vÀrldens befolkning i stÀder, och mycket tyder pÄ att den urbaniserade befolkningen kommer att vÀxa. I lÄginkomstlÀnder Àr problemet som störst, dÀr majoriteten av stadens invÄnare bor i sÄ kallade slumomrÄden.

Nematoden Toxocara canis Àr ett av de vanligaste endoparasitproblemen hos unga valpar, bÄde i Sverige och i övriga europeiska lÀnder. Vid kraftiga infektioner kan T. canis orsaka utmÀrgling hos valpar och i sÀllsynta fall obstipation med fatal utgÄng. Nematoden kan Àven orsaka skada hos mÀnniskan dÄ T. canis larver penetrerar olika organ.

I denna uppsats undersöks det potentiella sambandet mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete i Europa och Norden. Perioden som studeras Àr Ären 1991-2012. Variablerna konstrueras frÄn data hÀmtade frÄn SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) och utgörs av (i) genomsnittliga försvarsutgifter som andel av BNP, samt (ii) andelen försvarsmaterielaffÀrer som inkluderar samarbete vid produktion för de tvÄ grupperna av lÀnder. I ett första steg görs en statistisk analys vars resultat visar pÄ ett statistiskt signifikant samband mellan variablerna nÀr det gÀller de europeiska lÀnderna, samt ett statistiskt insignifikant samband mellan variablerna för de nordiska lÀnderna. I ett andra steg genomförs kvalitativa intervjuer i syfte att undersöka orsakerna till denna skillnad mellan de tvÄ samarbetena.

Brucellos Àr en zoonos med stor samhÀllspÄverkan sÄvÀl ekonomiskt som socialt. Infektionen kan drabba majoriten av vÀrldens dÀggdjur och orsakar reproduktionsstörningar hos vÀrddjuren medan de humana fallen karakteriseras av undulerande feber. Alla aborter i sen drÀktighet skall betraktas som misstÀnkta fall av brucellos. Europeiska Unionen (EU) vill bekÀmpa sjukdomen helt och inriktar sig frÀmst pÄ Brucella abortus och Brucella melitensis men Àven till viss del Brucella suis dÄ dessa anses höra samman med sÄvÀl de humana fallen som de största ekonomiska förlusterna. EU motiverar sina medlemslÀnder med finansiella bidrag till de nationella bekÀmpningsprogrammen.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Titel HÄllbar stadsutveckling för delaktighet och invÄnardialog - En studie av unga kvinnorskommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mÄngkulturell stadsdelFörfattare Matilda Reiderstedt och Marina MilojkovicKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetTermin Höstterminen 2011Uppdragsgivare Utveckling Nordost (Göteborgs stad i samarbete med Europeiska regionalautvecklingsfonden)Handledare Malin SveningssonSidantal 38 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kommunikationsvanor och informationsbehov hos mÄlgruppen unga kvinnor boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Syftet Àr ocksÄ att undersöka de unga kvinnornas intresse för medborgardialog och delaktighet inom ramen för stadsutvecklingsprojekt.Metod Kvalitativa intervjuer.Material 10 intervjuer med unga kvinnor boende i Bergsjön (1), Angered (2), Hammarkullen (1), HjÀllbo (3), StorÄs (1), Rannebergen (1) och GÄrdsten (1)Huvudresultat VÄrt resultat visar att Utveckling Nordost inte lyckats förankra sitt mÄl och syfte hos intervjupersonerna, vilket verkar bero pÄ brister i informationsspridnings-processen. Resultatet visar att de unga kvinnorna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av mun-till-mun-metoden gÀllande informationsspridningoch att utlÀndska medier dominerar över svenska i hemmet. TidningslÀsandet Àr hyfsat omfattande, men fÄ prenumererar pÄ nÄgon av de stora svenska dagstidningarna.Vidare kan vi konstatera att det rÄder en positiv attityd till ett stadsutvecklingsprojekt, men att förtroendet för att nÄgra större förÀndringar kommer att bli mÀrkbara Àr svagt.VÄrt resultat visar ocksÄ att det finns ett intresse för medborgardialog och en önskan att kunna kommunicera kring frÄgor som rör stadsdelarnas utveckling med projektanstÀllda och förtroendevalda..

Freedom of religion or belief is indisputable in Human rights discourse, more discussed is exactly what it is that is included in the concept of freedom of religion or belief (in Swedish: religionsfrihet). This thesis focuses on the freedom of religion or belief in a European context, in particular on the European court of human rights and article 9 in the European convention for human rights. Some criticism has been directed against the Court to the effect that its practice and verdicts don't answer to the pronounced desire to develop a pluralistic and inclusive form of freedom of religion or belief.My aim is to examine, analyse and test three different theories, which all try to develop alternatives to the expression freedom of religion or belief, in relation to six verdicts from article 9 in Europe convention. My basic purpose is to try to find new ways of talking about freedom of religion or belief that might lead to a more inclusive, pluralistic and equal interpretation of that concept.The three theories wich I use are elaborated by Richard Amesbury (associate professor at Claremont school of Theology); Hugo Strandberg (TD at Åbo Akademi) and Eberhard Herrmann (professor in philosophy of religion at Uppsala University); and Martha Nussbaum (professor of law and ethics at the University of Chicago). The six cases from the European court are: X v.

I dagens samhÀlle Àr det vanligt att patienter söker vÄrd hos olika vÄrdgivare, vilket resulterar i att vÄrdinformationen blir splittrad och allt högre krav stÀlls pÄ de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssÀtt för att samla information frÄn samma vÄrdprocess. VÄrdinformationen mÄste dÀrför vara tillgÀnglig över organisationsgrÀnser och olika journalsystem mÄste kunna kommunicera med varandra, dÀr en ökad tillgÀnglighet stÀller högre krav pÄ informationssÀkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer.Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet Àr att dessa arbeten sker pÄ olika nivÄer och gÀller olika delar av journalsystemen.

Denna uppsats Àr en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrÄn morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan vÀst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. DÀr Madrid och London fÄtt representera det vÀsterlÀndska medan Moskva stÄtt för det österlÀndska.

Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR Àr en aktör pÄ den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnÄ syftet genom att svara pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör pÄ den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och dÀrmed ingÄ i interregionala samarbeten?Uppsatsen gÄr igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem Ät frÄn andra frihandels avtal. Uppsatsen Àr en komparativ analys som anvÀnder sig av tvÄ modeller för att svara pÄ frÄgestÀllningarna. Den ena Àr Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förÀndringsprocess.