PÄ den traditionella konsumentmarknaden finns ett skydd för konsumenten i form av civilrÀttsliga pÄföljder som Àr möjliga att tillÀmpa vid fel eller dröjsmÄl. NÀr brister uppkommer vid utövandet av vÀlfÀrdstjÀnster kan det finnas ett behov av att krÀva skadestÄnd, prisavdrag, hÀvning, fullgörelse eller ett avhjÀlpande Àven i relationen mellan brukaren och det allmÀnna, för att pÄ sÄ vis stÀrka den enskildes stÀllning. Uppsatsen har till syfte att ur ett konsumentrÀttsligt perspektiv undersöka i vilken mÄn det Àr möjligt att tillÀmpa dessa civilrÀttsliga sanktioner inom hÀlso- och sjukvÄrden, Àldreomsorgen, skolan och förskolan. En analys görs Àven gÀllande huruvida det rÀttslÀge som framkommer ger ett tillfredsstÀllande rÀttsskydd för brukaren, samt ett resonemang de sententia ferenda och de lege ferenda, dvs. hur gÀllande rÀtt borde vara.

AbstractIn this thesis I will discuss the relationship between the European Union and the regions of Europe. The development of the European Union has meant that many decisions are taken in Bruxelles. Many actors participate in the policyprocess ranging from national goverment to policynetworks of different kinds. An emerging actor has been the regions of Europe. Their influence on the policyprocess have grown and today almost all of them are represented in Bruxelles through Region Offices.

Transaktionskostnader Äterfinns i Ärsredovisningar dÀr en del utav dessa utgörs av bankkort respektive kontanter. I Tyskland har Deutsche Bank lyckats minska transaktionskostnaderna för elektroniska bankkortsbetalningar till andra europeiska lÀnder med 80 %. En ökad kortanvÀndning skulle minska kontanthanteringens kostnader. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför privatpersoner fortfarande betalar med kontanter trots att det finns ett modernare betalningsalternativ som bankkort. Vidare skall ses vilka möjligheter det finns för att kunna öka kortanvÀndningen, sÄ att transaktionskostnader kan minska ytterliggare.Grunden för den empiriska studien utgÄr frÄn en intervju med en anstÀlld pÄ Kristianstads Sparbank som Àr insatt i bankkortsanvÀndandet.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Elitlicens info?rdes fo?r klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i bo?rjan av 2000- talet. Elitlicensen sta?ller krav pa? idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan a?ven pa? det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppma?rksammas det fortfarande att ishockeylag a?ker ur hockeyallsvenskan pa? grund av ekonomiska problem.

1995 röstade Sveriges medborgare för första gÄngen i ett Europaparlamentsval dÀr valdeltagandet var mycket lÄgt, endast 41,6 röstade i valet. Trenden höll i sig under följande Europaparlamentsval 1999, dÀr valdeltagandet sjunkit till 38,8 procent. Hösten 2003 hölls en folkomröstning dÀr EMU- medlemskapet togs upp, resultatet blev ett klart nej av det svenska folket. Syftet med uppsatsen Àr att nÀrmare granska EU:s politiska legitimitet i Sverige, nÀrmare bestÀmt i vilka delar av Sverige det finns ett starkt respektive mindre starkt stöd för den Europeiska unionen. Vi ska Àven titta nÀrmare pÄ hur faktorer som till exempel urbaniserings- och inkomstgrad pÄverkar EU-frÄgan.

Pa? Kongsberg Automotive (KA) i Mullsjo? tillverkas bland annat va?xelfo?ringssystem till en gemensam plattform av personbilar. Fo?retaget ser idag potential i att fo?rba?ttra flo?det av produkterna och dess inga?ende komponenter genom fabriken. KA tillverkar dessutom ma?nga av komponenterna i samma fabrik som slutmonteringen sker vilket skapar goda fo?rutsa?ttningar till att uppra?ttha?lla effektiva flo?den.

SammanfattningOLW har under en lÀngre period velat utveckla sitt innovativa arbete inom kategorin snacksnöt-ter. De pÄbörjade ett arbete för att kunna matcha nya produkter bÀttre mot konsumtions- och köpbeteende. Denna studie hade som syfte att komma fram till tvÄ nya koncept inom kategorin snacksnötter och produktionslinjen nötmixer baserat pÄ insikter inom konsumtions- och köpbete-ende. MÄlet var att fÄ kategorin snacksnötter att vÀxa. Studien genomfördes genom analys av marknadsundersökningar, samt genom direktobservationer.

Uppsatsen behandlar det straffrÀttsliga EU-samarbetets beslutsstruktur post-Lissabon med fokus pÄ EU:s harmoniseringskompetens enligt art 82 och 83 funktionsfördraget. Genom Lissabonfördraget upplöstes den tidigare trepelarstrukturen och det straffrÀttsliga samarbetet fogades samman med det allmÀnna EU-samarbetet. Enligt det nu gÀllande regelverket har EU befogenhet att vidta ÄtgÀrder bland annat för att sÀkerstÀlla ömsesidigt erkÀnnande mellan medlemsstaterna pÄ det straffrÀttsliga omrÄdet (art 82.1) och för att harmonisera medlemsstaternas straffrÀttsliga lagstiftning (art 82.2 och 83). Harmoniseringskompetensen omfattar faststÀllande av minimidirektiv avseende specifikt angivna delar av det straffrÀttsliga förfarandet (art 82.2) och avseende brottsrekvisit och pÄföljder inom specifikt angivna omrÄden med sÀrskilt allvarlig brottslighet som har ett grÀnsöverskridande inslag (art 83.1). DÀrtill fÄr EU genom den sÄ kallade annexkompetensen faststÀlla minimiregler om brottsrekvisit och pÄföljder pÄ omrÄden som redan omfattas av harmoniseringsÄtgÀrder om detta Àr nödvÀndigt för att sÀkerstÀlla att unionens politik pÄ det harmoniserade omrÄdet ska kunna genomföras effektivt (art 83.2).

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsÀttet frisim. MÄlet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem Ären innan en simmare uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen. Ytterligare en mÄlsÀttning var att ta fram en mall för vilka nivÄer en viss FINA-poÀng motsvarar pÄ internationella tÀvlingar d.v.s. vad som krÀvs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mÀsterskapen. FrÄgestÀllningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 Är innan de uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen?Vad motsvarar tÀvlingskval pÄ SM, EM, VM & OS mÀtt i FINA-poÀng i respektive grenar? Vilka FINA-poÀng krÀvs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 pÄ SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mÀsterskapen?Finns det nÄgon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för Ären 2011-2014 sammanstÀlldes med hjÀlp utav Swimrankings.net.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda om det föreligger en inkonsekvens mellan lagar och regelverk vad gÀller skyddet för barn vid marknadsföring. UtgÄngspunkten i arbetet tar sikte pÄ Internet som medium för att utreda om tydligare regler behövs pÄ omrÄdet. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr den rÀttsdogmatiska metoden som bygger pÄ grundantagandet att rÀtten bestÄr av ett sammanhÀngande nÀtverk av rÀttsregler. RÀttsdogmatiken karaktÀriseras genom sitt sÀtt att beakta rÀttskÀllorna i viss hierarkisk ordning, den sÄ kallade rÀttskÀllelÀran. Synen pÄ rÀttskÀllelÀran varierar och Sverige tycks ha en flexibel syn pÄ rÀttskÀllelÀran.

År 1999 erkĂ€ndes romerna i Sverige som en av landets fem nationella minoriteter. Sveriges minoritetspolitik syftar till att ge stöd och skydd till minoriteternas sprĂ„k, kultur och traditioner, vilket ska ske genom olika instanser i samhĂ€llet. Den hĂ€r uppsatsen fokuserar pĂ„ om Sveriges minoritetspolitik gĂ€llande romer Ă€r ett fall av handling eller hyckleri. För att undersöka frĂ„gestĂ€llningen har vi fokuserat pĂ„ relationen mellan romer och utbildning inom omrĂ„dena resurser, frekvens och information.Med hjĂ€lp av huvudsakligen intervjuer av informantkaraktĂ€r har vi analyserat vilket av begreppen handling eller hyckleri som minoritetspolitiken Ă€r ett fall av. VĂ„rt resultat Ă€r att minoritetspolitiken kan betecknas som ett fall av hyckleri, dĂ„ romerna inte behandlas som en nationell minoritet pĂ„ utbildningsomrĂ„det..

Den hÀr artikeln undersöker det aktuella kunskapslÀget gÀllande ungdomars sexuella riskbeteenden pÄ internet. Det Àr en litteraturöversikt som samlar bland annat fynd om risker som ungdomar möter online. Vi undersöker Àven vad forskning pÄ omrÄdet har kommit fram till avseende skydd och förebyggande ÄtgÀrder. Resultaten visar pÄ att det Àr ett problem som ofta har överdrivits, gÀllande dess utbredning och graden av fara i det som en del ungdomar företar sig nÀr de anvÀnder internet. Samtidigt tyder resultaten pÄ att det, detta till trots, Àr ett problem att ta pÄ allvar och att bÄde forskning, professionella, förÀldrar m fl.

Hur gick det till nÀr romerna gick med i pingstkyrkan och varför ville pingstkyrkan ha dem med? Pingstkyrkan visste först inte att romerna var kristna och dÄ de upptÀckte att sÄ var fallet och att romerna i flera andra europeiska lÀnder var med i de lÀndernas pingstförsamlingar tyckte de att det var naturligt att de skulle fÄ vara med i Sverige ocksÄ. PingstvÀnnerna var ju ocksÄ en relativt ny rörelse i Sverige och de var öppna för nytÀnkande.Grunden inom pingstkyrkan Àr densamma men romerna har burit med sig mycket av sin kultur in i pingstkyrkan. Vissa saker ser de svenska pingstvÀnnerna mellan fingrarna för dÀrför att romerna ÀndÄ Àr en grupp med stark kultur som de inom pingstförsamlingarna inte vill ta ifrÄn dem och för att det inte direkt strider mot pingstkyrkans praxis. Det viktigaste för romerna som de tagit med sig in i pingstkyrkan Àr renlighetsreglerna som de hÄller mycket strikt pÄ.

Det Àr faststÀllt att stöld av kontanter utgör en sakskada och att en sÄdan skall ersÀttas avvÄllaren till skadan enligt 2 kap 1 § skadestÄndslagen1 (SkL). Men vad gÀller om pengarnasom stulits frÄn en person, har intjÀnats av denne genom ett kriminellt förfarande? Skall densom blivit bestulen fortfarande Ätnjuta en rÀtt att erhÄlla skadestÄnd som ersÀttning för sinförlust?I ett relativt nyligen avgjort fall, NJA 2008 s 861, hade en man blivit bestulen pÄ en ansenligsumma pengar som han inbringat frÄn ett narkotikabrott. Han krÀvde dÄ tjuven pÄ skadestÄndför sin förlust, varvid tjuven invÀnde att nÄgon skadestÄndsskyldighet ej förelÄg pÄ grund avatt pengarna som stulits direkt hÀrrörde frÄn ett narkotikabrott. Den huvudsakliga frÄgan imÄlet rörde sÄledes huruvida den omstÀndighet att pengarna hÀrrörde frÄn ett brott skulle ledatill att mannens talan avvisades alternativt ogillandes.Av allmÀnna rÀttsgrundsatser inom svensk avtalsrÀtt framgÄr att en talan kan avvisas pÄ grundav att ett avtal strider mot lag eller god sed.