Att mÄnga barn vÀrlden över mist rÀtten till sitt biologiska hushÄll och att flera befarar att hamna i samma situation Àr ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina rÄder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spÄr pÄ familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För tvÄ Är sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mÄl Àr att stÀrka familjeband och ge hushÄllets medlemmar ny hopp. Jag blev vÀldigt nyfiken pÄ detta Center speciellt eftersom det var sÄ annorlunda frÄn andra Sociala VÀlfÀrdscenter i staden.

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

Syftet med uppsatsen Ă€r att utreda innebörden av ett företags rĂ€tt till domstolsprövning och en rĂ€ttssĂ€ker process enligt Europakonventionens artikel 6 och i rĂ€ttighetsstadgans artiklar 41, 47 och 48. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att visa hur dessa rĂ€ttigheter bedöms i EU-domstolen och Europadomstolen samt vilken betydelse de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna har inom EU:s rĂ€ttsordning. De mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna Ă€r ett rĂ€ttsomrĂ„de i stĂ€ndig utveckling som startade med Europakonventionens skapelse efter andra vĂ€rldskriget. Även inom EU har skyddet för grundlĂ€ggande rĂ€ttigheter kommit att utvecklas genom EU-domstolens rĂ€ttspraxis, vilket har gett upphov till rĂ€ttighetsstadgan. Efter Lissabonfördragets ikrafttrĂ€dande utgör mĂ€nskliga rĂ€ttigheter en primĂ€rrĂ€tt inom EU och EU Ă€r Ă€ven skyldig att ansluta sig till Europakonventionen, vilket Ă€nnu inte har skett.

Den nya försÀkringsavtalslagen (NFAL) trÀder i kraft den 1 januari 2006. Ett av dess syften Àr att stÀrka konsumentskyddet. För att uppfylla det syftet har lagstiftaren bland annat valt att införa en kontraheringsplikt. Kontraheringsplikt innebÀr ett tvÄng för försÀkringsbolagen att ingÄ avtal med den som önskar en försÀkring. Ett försÀkringsbolag skall sÄlunda inte kunna neka en ansökan om försÀkring om det inte föreligger ?sÀrskilda skÀl?.

F?ljande rapport har till syfte att klassificera alla 17 tapetgrupper. Metoden f?r att uppn? detta resultat ?r huvudsakligen inspirerad av [1] samt [8] och genomf?rs med stort fokus p? geometriska argument. Arbetet inleds med att h?rleda och anv?nda principer inom Euklidisk geometri f?r att unders?ka egenskaper hos isometrier, som utg?r strukturbevarande transformationer av m?nster. Detta kulminerar i en sats om att varje isometri kan faktoriseras entydigt som en translation och en ortogonal transformation. D?refter unders?ks gruppstrukturen hos grupper best?ende av isometrier.

AbstractTidigare studier har visat att fritidsgÄrdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja anvÀnda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda pÄ om de kommunalt drivna fritidsgÄrdarna i Sandviken innebÀr risk eller skydd för unga besökare, vad gÀller anvÀndning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gÀllande bruk av dessa substanser, skillnader mellan tobaksbrukande och icke tobaksbrukande ungdomar vad gÀller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan förÀldrars tobaksbruk har pÄ ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkÀtundersökning gjordes bland 163 ungdomar i Ärskurs 8. I denna framkom att fritidsgÄrdsbesökare snusar i högre utstrÀckning Àn icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder pÄ att fritidsgÄrdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller anvÀnda droger i högre grad Àn icke besökare.

De svenska storbankernas vinster Àr höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra sÄ kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 Ärs bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet Àr legitim eller ej. Syftet med utredningen Àr att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration pÄ den svenska bankmarknaden pÄverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur pÄverkar de svenska bankernas prissÀttning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nÀmnda situationen pÄ den svenska bankmarknaden Àr avvikande kommer jÀmförelser med andra europeiska lÀnder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Med utgÄngspunkt i en kritisk debatt gÀllande medias bristfÀlliga bevakning av EU Àr syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur den Europeiska unionen skildrades i svensk nyhetspress under 2000-talets första decennium. För att studera EU-journalistik tillÀmpas en kvantitativ innehÄllsanalys. Med hjÀlp av ett kodschema registreras variabelvÀrden för artiklar frÄn 20 slumpmÀssigt utvalda veckor mellan Ären 2001?2010, i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. För att förstÄ resultaten tas hjÀlp av ett teoretiskt ramverk med fokus pÄ tidigare forskningsdiskurs samt resonemang kring en marknadsstyrd journalistik och nyhetsvÀrdering.

Uppsatsen handlar om det förstÀrkta rÀttsskyddet i 17:1-5 BrB. Detta skydd gÀller för de personer som utövar myndighet. I uppsatsen redogörs ingÄende för 17:1-4 BrB, det vill sÀga vÄld och hot mot tjÀnsteman, förgripelse mot tjÀnsteman och vÄldsamt motstÄnd. Det redogörs ocksÄ korfattat för den upphÀvda bestÀmmelse om missfirmlese mot tjÀnsteman, ofredande 4:7 BrB och förolÀmpning 5:3 BrB, dÄ detta behövs för att förstÄ problematiken kring det förstÀrkta rÀttsskyddet.I uppsatsen diskuteras vilka problem som finns med det förstÀrkta rÀttsskyddet och vad som borde Àndras. Fungerar det förstÀrkta rÀttskyddet och behövs det?.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta de ÄtgÀrder sjukvÄrdpersonal med sjuksköterska i fokus anvÀnder sig av för att minska risk för spridning av MRSA pÄ vÄrdavdelning. 10 vetenskapliga artiklar frÄn olika europeiska lÀnder granskades. Analysen resulterade i fyra teman som kan generaliseras: kunskap/utbildning, screening och isolering, handhygien, barriÀrvÄrd. Samtidigt konstaterades att det inte finns nÄgon skillnad mellan ÄtgÀrder för minskning av MRSA-spridningen och andra nosokomiala infektioner..

Sedan trakthyggesbrukets införande har stora förÀndringar skett i de svenska skogarna. Viktiga negativa effekter av trakthyggesbruk pÄ skogslevande arter Àr habitatförluster och habitatfragmentering. I detta sammanhang Àr begreppet konnektivitet viktigt. Konnektivitet beskriver i vilken utstrÀckning arter kan röra sig mellan lÀmpliga habitatflÀckar i landskapet. Konnektiviteten för en art Àr beroende av andel lÀmpliga habitat och artens spridningsförmÄga. Konnektivitet undersöktes för tolvtandad barkborre och lappmes vid olika spridningsavstÄnd.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemslÀnderna i den Europeiska Unionen pÄgÄr inom en mÀngd omrÄden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat pÄ en stor variation mellan ledarskap i Europeiska lÀnder, samtidigt som andra studier pÄvisar att nationell kultur tycks ha inverkan pÄ ledarskap. TvÄ lÀnder inom EU som skiljer sig avsevÀrt Ät med avseende pÄ kultur Àr Sverige och Spanien. Det blir dÄ intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som Àr prÀglad av den svenska kulturen i sitt sÀtt att leda, antar i Spanien. PÄverkar den spanska kulturen svenska ledare, och sÄ fall hur mycket och pÄ vilket sÀtt? Syfte: Syftet Àr att bidra med förstÄelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha pÄverkat ledarskapsstilen.

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av vÀrdefulla skogsomrÄden innebÀr att betydande arealer mÄste undantas frÄn skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmÄlet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markÀgare frivilligt ska avsÀtta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsÀttningarna bedöms vara lÄngsiktig men omprioriteringar kan pÄverka tidshorisonten och frÄgan Àr förhÄllandevis outredd.