Sök:

Sökresultat:

2123 Uppsatser om Europas grönaste stad - Sida 41 av 142

Chef eller administratör? : En studie om hur enhetschefer i Göteborgs Stad upplever att deras tidsanvÀndning för administrativt arbete pÄverkar deras ledarskap

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en förstÄelse för hur den tid som enhetschefer (enhetschefer inom omsorg och rektorer) Àgnar Ät administrativt arbete pÄverkar deras ledarskap. Studien utförs pÄ uppdrag av fackförbundet Vision och LÀrarförbundet eftersom de menar att enhetscheferna har en viktig roll i organisationen. Tidigare forskning visar att enhetschefer i offentlig förvaltning har en stor administrativ arbetsbörda, vilket hindrar dem frÄn att fokusera pÄ sitt ledarskap och ge stöd till medarbetarna. Enhetschefers situation Àr dessutom utsatt, dÄ de mÄste hantera krav frÄn mÄnga olika hÄll. I denna studie utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ enhetschefer i Göteborgs Stad.

Kommunen som varumÀrke

Alla gör det - kommuner, stÀder, regioner och lÀnder arbetar för att stÀrka eller skapa sig varumÀrken. Under de senaste Ären har city branding blivit ett populÀrt Àmne bland stadens lokalpolitiker, köpmÀn och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte lÀngre om att landets storstÀder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande Àven för mellanstora stÀder till smÄstÀder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som stÄr i förÀndring, dÀr en utveckling sker och med en stark tillvÀxt. En stad som stÄr med ena foten i smÄstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Centrum i Periferin : En studie om periferins diskursiva rekonstruktion

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

Linz och Stepan ala Turca : Turkiska samhÀllets förutsÀttningar för demokratisk konsolidering.

SammanfattningTurkiet Àr ett land som, i takt med en stÀrkt ekonomi, fÄtt ett ökat inflytande i omvÀrlden. Landet stÄr dessutom i egenskap av kandidatland till EU pÄ Europas tröskel. Men hur stark Àr egentligen demokratin i Turkiet och vad har landet för utsikter att utvecklas mot en konsoliderad demokrati? Genom analysfrÄgan:Har demokratin i det turkiska samhÀllet stÀrkts under perioden 2002 till 2013? Àmnar denna uppsats svara pÄ frÄgestÀllningen: Vilka förutsÀttningar har samhÀllet i Turkiet att utvecklas i riktning mot demokratisk konsolidering, sett utifrÄn Juan J. Linz och Alfred Stepans teori? I denna uppsats utgörs demokratisk konsolidering av tre antaganden:De demokratiska institutionerna och principerna Ätnjuter ett utbrett samhÀlleligt stöd.Alla beslut som fattas och alla ÄtgÀrder som vidtas i samhÀllet genomsyras av de demokratiska principerna och ett demokratiskt agerande.De demokratiska principerna och institutionerna Àr sÄ starka att de inte lÄter sig pÄverkas av större samhÀllsomvandlingar eller av landets ekonomiska status. Med det turkiska samhÀllet avses valda delar av landets civil- samt politiska samhÀlle.

Livet pÄ ett garagetak : en utvÀrdering av underbyggda bostadsgÄrdar

FörtÀtning av stÀder har blivit en allt mer förekommande lösning pÄ dagens stadsbyggnadsfrÄgor. NÀr det gÀller förtÀtning och expansion sÄ Àr Malmö inget undantag. Genom denna typ av ÄtgÀrd i redan byggd miljö kan Malmö vÀxa med minst 100 000 invÄnare inom loppet av en 20-Ärsperiod. Det medför stora förÀndringar som kommer att beröra Malmös invÄnare och andra som Àr verksamma i staden. NÀr en stad stÄr inför en förtÀtningsprocess Àr det ofta friytorna som tas i ansprÄk och bebyggs. DÀrmed ökar risken att mÀnniskors tillgÄng till gröna nÀrmiljöer gÄr förlorade.

Vindens framfart i urbana miljöer ? en studie av LuleÄ stad

Vind Àr ett fenomen som har stor pÄverkan pÄ mÀnniskan. Genom en god planering och utformning av nya stadsomrÄden kan goda vindförhÄllandena pÄ marknivÄn skapas. Beroende pÄ platsens naturliga betingelser sÄ kan vinden antingen försköna eller göra att mÀnniskor uppfattar platsen som oangenÀmare. Platsens klimatologiska betingelser pÄverkar Àven till vilken grad utemiljön kommer att anvÀndas. LuleÄ Àr en stad som har ett rykte om att vara ovanligt blÄsigt, staden anvÀnds dÀrför i denna studie som verktyg för att undersöka fenomenet nÀrmare.

Det dolda hotet - om Europas minskande befolkning

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Spacehotel : Konceptutveckling av ett rymdinspirerat upplevelsehotell

Inom nÄgra Är kommer Kiruna att bli Europas första och enda uppskjutningsplats för kommersiella rymdresor. Den som vill försÀkra sig om en plats pÄ rymdfÀrjan mÄste vara beredd att punga ut med 200 000 dollar. AlltsÄ kan man anta att mÄlgruppen för rymdturism Àr synnerligen vÀlbestÀlld och dÀrför stÀller vÀsentligt högre krav pÄ service, bekvÀmlighet och upplevelser Àn de flesta turister som idag besöker Kirunaregionen. Denna uppsats syftar till att undersöka hur ett koncept för ett högkvalitativt boende skulle kunna utformas utifrÄn ett upplevelseperspektiv. Vi har dÀrför granskat hur behovet av ett sÄdant boende i regionen ser ut, med utgÄngspunkt i just rymdturismen.

Barn som bevittnat vÄld. Hur bör de förhöras?

Denna litteraturstudie Àr skriven pÄ uppdrag av Malmö Stad och behandlar barn som bevittnat vÄld och hur dessa skall förhöras samt huruvida barn Àr kompetenta vittnen. Resultatet visar att barn kan vara kompetenta vittnen som kan ge korrekta och tillförlitliga utsagor om de förhörts pÄ ett korrekt sÀtt som varit anpassat till barnets utvecklingsnivÄ. Vidare visade Àven studien att barns pÄverkan av suggestion Àr starkt kopplat till deras utveckling och hur barnets utveckling den kan ha pÄverkats av att bevittna vÄld men Àven under vilka förhÄllanden barnet förhörts..

Vad anser studenter vara en attraktiv stad? : En undersökning om vad UmeÄ bör göra för att behÄlla dess universitetsstuderande efter avklarade studier.

AbstraktUppsatsens titel: Vad anser studenter vara en attraktiv stad? ? En undersökning om vad UmeĂ„ bör göra för att behĂ„lla studenter efter avklarade studier. Seminariedatum: 2009-06-02 Ämne/kurs: Företagsekonomi C / Kandidatuppsats, 15 poĂ€ng  Författare:     Johan Pillay : 82.07.26             Paul Kushch : 87.01.06  Handledare: Yvonne Von Friedrichs Nyckelord: marknadskommunikation, platsmarknadsföring, tillhörighet, varumĂ€rke, teorier om kreativitet, studenter och liknande begrepp. Syfte: VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att skapa förstĂ„else för hur UmeĂ„ kommun kan uppnĂ„ gynnsam tillvĂ€xt genom att fĂ„ högskolestuderande vid UmeĂ„ universitet att stanna kvar i UmeĂ„ efter avklarade studier.  Metod: Vi har nyttjat en omfattande pilotundersökning med enkĂ€ter för att utifrĂ„n den genomföra vĂ„r huvudstudie. Denna genomfördes med hjĂ€lp av tre fokusgrupper i vilka vi hade 90 minuter lĂ„nga gruppsamtal med Ă„tta personer i vardera. UtifrĂ„n svaren vi fick i fokusgrupperna skapade vi tvĂ„ enkĂ€ter som Ă€ven de initialt testades med vardera en pilotstudie.

Vad erbjuder skolgÄrden eleverna?

I vÄrt examensarbete har skolgÄrdsmiljöer undersökts pÄ de olika stadierna det vill sÀga lÄg, mellan- och högstadiet. Det som framförallt har fokuserats pÄ Àr vad skolgÄrdarna har att erbjuda eleverna med dess utformning, men det har ocksÄ legat i vÄrt intresse att Àven fÄ elevernas synpunkter kring miljön. Undersökningarna har skett pÄ tre stycken skolor som alla ligger i Lund stad. Efter att gjort denna undersökning kan vi konstatera att majoriteten av eleverna pÄ lÄg- och mellanstadiet Àr relativt nöjda med sina skolgÄrdar pÄ högstadiet Àr dÀremot eleverna till stor del missnöjda dÄ det inte finns nÄgot att göra. Utöver detta kan vi ocksÄ konstatera att bollsporterna dominerar skolgÄrden, pojkar och flickor leker ofta könsuppdelat..

Rum i marginal - nya möjligheter för aktivering av mellanrum och offentliga möten

I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Urban Pedagogik: rum för förhandling

En av huvudmÄlen med arbetet var att fÄ ökad förstÄelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var Àven intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vÀgar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstÄ hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. DÀrför har jag försökt titta pÄ relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lÀttare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstÄr de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i bÄde Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

Fredells Byggvaruhus : En fallstudie om kapitalbindning och lagertillgÀnglighet

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet i VĂ€xjö, logistikavdelningen, 2FE02E, VT2011.Författare: Petter Linderborg, Philip Troedsson, Magnus JĂ€rvelid och Tobias Gill.Handledare: Roger StokkedalExaminator: Åsa GustafssonTitel: Fredells Byggvaruhus ? En studie om kapitalbindning och lagertillgĂ€nglighet Bakgrund: Fredells Byggvaruhus Ă€r norra Europas största byggvaruhus och omsatte 2010 cirka 574 miljoner kronor. Företagets marknadsstrategi Ă€r att tillhandahĂ„lla Sveriges största byggvarusortiment för företag- och privatkonsumenter. Idag binder Fredells cirka 150 miljoner kronor i varulager varav VVS-avdelningen Ă€r en av de mer kapitalintensiva avdelningarna i varuhuset som har cirka 5 000 artiklar. Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka om Fredells skulle kunna sĂ€nka sin totala kapitalbindning pĂ„ VVS-avdelningen samtidigt som önskad lagertillgĂ€nglighet uppnĂ„s. Metod: Denna fallstudie Ă€r genomförd enligt ett positivistiskt synsĂ€tt med en deduktiv forskningsansats. Insamling av data har skett med kvantitativ metod och det har Ă€ven genomförts intervjuer som i denna studie betraktas som kvantitativ datainsamling.

Snacka sex pÄ socialkontoret. - En kvalitativ studie med fokus pÄ om socialsekreterare arbetar för att klienter ska kÀnna sig bekvÀma med att ta upp frÄgor av sexuell karaktÀr pÄ socialkontoret

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om man pÄ socialkontor i Göteborg arbetar pÄ nÄgot sÀtt för att klienter ska kÀnna sig bekvÀma med att ta upp frÄgor av sexuell karaktÀr, bÄde i det faktiska samtalet vid det första mötet med klienten och i skriftliga material, samt vilka regler kring detta som gÀller pÄ arbetsplatsen. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med tvÄ socialsekreterare. Jag har Àven granskat de dokument de anvÀnder i sina samtal med klienter samt om de pÄ nÄgot sÀtt anvÀnder vÀntrummet för att öppna upp för denna typ av samtalsÀmne. För att gÄ Àn mer pÄ djupet nÀr det gÀller hur man kan arbeta för att öppna upp för samtalande om frÄgor av sexuell karaktÀr har jag Àven intervjuat en kurator pÄ en ungdomsmottagning. Utöver det har jag intervjuat en person vilken arbetar pÄ en verksamhet som arbetar med utbildning och information riktad till personer som arbetar inom Göteborgs stad via e-mail.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->