Sök:

Sökresultat:

2123 Uppsatser om Europas grönaste stad - Sida 39 av 142

Rum i marginal : nya möjligheter för aktivering av mellanrum och offentliga möten

I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Uppföljning av dagvattenmagasin pÄ LÀrkgatan i VÀxjö stad. : Monitoring of storm water management on LÀrkgatan in VÀxjö city.

Dagvattenmagasin byggs för att fördröja och avlasta ledningssystemet dÄdagvattenmÀngderna i dem Àr stora för att sedan leda tillbaka vattnet i ledningssystemetnÀr vattenmÀngderna har sjunkit.Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera vad som behövs göras för attanvÀnda ett dagvattenmagsinet som Àr dimensionerat för tioÄrsregn redan vid femÄrs- ochtvÄÄrsregn.Arbetet grundas pÄ fÀltstudier och analys av hur systemet Àr uppbyggt. BerÀkningar hargjorts för studera flöden i ledningar och fyllnadsgrad i magasin. Resultatet visar att det Àrmöjligt att med relativt enkla ÄtgÀrder kunna utnyttja det aktuella magasinet redan vid 2-och 5-Ärsregn..

Vad fÄr organisationen för betydelse för stiftelser?

Syfte: Syftet med denna explorativa studie Àr att jÀmföra tvÄ stiftelseförvaltare i Sverige för att se vilken organisationsstruktur de har, anledningen till varför de vÀljer den formen av struktur, vilka konsekvenser fÄr organisationsstrukturen och hur effektivt fungerar respektive struktur för stiftelseförvaltaren. Metod: Ett flertal intervjuer har genomförts med Göteborg och Stockholms Stad samt LÀnsstyrelsen med hjÀlp av mina intervjufrÄgor. LÀmplig litteratur och vetenskapliga artiklar har valt ut för att kunna fÄ fram relevant referensram. För att kunna analysera referensramen och den insamlade datan har analysen delats upp i fem kategorier 1 organisationsstruktur, 2 samförvaltning, 3 stiftelselagen, 4 allmÀnnyttan, 5 kostnader och effektivitet. Slutsats: AnvÀnds "fel" orgnisationsstruktur i verksamheten leder det till ineffektivitet som ger ökade kostanader.

Svensk vÀpnad styrka som sÀkerhetspolitiskt instrument - en doktrinanalys

Den hÀr uppsatsen behandlar svensk vÀpnad styrka som sÀkerhetspolitiskt instrument.Trots ett sÀkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt lÀge syns Sveriges vilja, förmÄga och beredskap att anvÀnda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka Àr de miljöer och yttre omstÀndigheter dÀr FM: s resurser Àr avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen Àr att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tÀnkbar doktrin förinsats med svensk vÀpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta Àr att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som pÄbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som anvÀndshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjÀnar dÀrför uppsatsen syfte vÀl.Internationella insatser Àr ett bra uttryck för en praktisk politik.

BorÄs - skulpturernas stad : ur ett genusperspektiv

StĂ€der anvĂ€nder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strĂ€van efter att vĂ€cka uppmĂ€rksamhet vilket i sin tur ska gynna staden pĂ„ en rad sĂ€tt, dĂ€ribland skapa tillvĂ€xt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten Ă€r att den ocksĂ„ kan kopplas ihop med de vĂ€rderingar och normer som finns i det samhĂ€lle den befinner sig i, dĂ„ den Ă€r en del i den rĂ„dande samhĂ€llstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen Ă€r att urskilja de normer och vĂ€rderingar som kan spĂ„ras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras pĂ„ vad gĂ€ller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i BorĂ„s stadskĂ€rna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnĂ€rer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen pĂ„ kön, men ocksĂ„ dess gestaltning. Uppdelningen visar pĂ„ att manliga konstnĂ€rer frĂ€mst avbildar andra mĂ€n, medan kvinnliga konstnĂ€rers motiv Ă€r mer varierande. Detta Ă€r en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i BorĂ„s stadsrum som pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan spĂ„ras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet frĂ€mst Ă€r mannens rum dĂ„ de skulpturer av mĂ€n befinner sig pĂ„ centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnĂ€rernas verk i större utstrĂ€ckning befinner sig pĂ„ platser som saknar institutionell makt som t.ex.

ABP - Animaliska biprodukter i butiker

Animaliska biprodukter (ABP) Àr ett kontrollomrÄde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP Àr hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte Àr avsedda som livsmedel och Àr indelade i tre kategorier baserat pÄ risk för mÀnniskors och djurs hÀlsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanlÀggningar dÀr den största risken finns och de utförs av veterinÀrer anstÀllda pÄ livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollomrÄdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker. Syftet med det hÀr arbetet var att kartlÀgga butikers ABP-problematik genom kontroller i fÀlt samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslÄ en lÀmplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad. En litteratursökning utfördes för att fÄ mer kunskap kring omrÄdet animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. KartlÀggningen utformades som en fÀltstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvÀrdering för ABP i butik.

Samverkan mellan förskola & förskoleklass : En studien av förskollÀrarnas syn pÄ samverkansarbetet, överlÀmningar och barns sprÄkutveckling

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrarnas syn pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass i tvÄ olika rektorsomrÄden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlÀmningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns sprÄkutveckling spelar för denna överlÀmning. Studien belyser frÄgor om hur förskollÀrarna upplever samverkan och överlÀmningar till andra verksamheter. Studien klarlÀgger ocksÄ hur förskollÀrarna aktivt arbetar för att frÀmja barnens sprÄkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad frÄn fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanstÀllts och jÀmförts, för att se efter eventuella skillnader mellan tvÄ olika rektorsomrÄden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samverkan, överlÀmning och barns sprÄkutveckling.

Hand, hjÀrta och huvud : En studie om skolans resurser och deras betydelse för elevers resultat

Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska Är nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet Àr att genom enkÀtundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har pÄ elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer pÄ ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik frÄn Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det gÄr att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser sÄsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgÄr att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag Àr dÄlig.  .

Den fysiska planeringens möjligheter och begrÀnsningar - att frÀmja fysisk aktivitet

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att frÀmja fysisk aktivitet. Idag har mÄnga en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter pÄ vÄra kroppar och vÄr hÀlsa. MÀnniskor Àr i grunden skapade för att utföra sysslor som krÀver fysisk aktivitet och nÀr vi i dagens samhÀlle inte kan tillgodose oss detta behov pÄ ett naturligt sÀtt i vardagen börjar vi pÄ olika sÀtt mÄ dÄligt, bÄde fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen Àr en viktig faktor gÀllande vilken mÀngd fysisk aktivitet vi uppnÄr. Hur det pÄverkar oss och vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har gÀllande att frÀmja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.

Att angöra Ronneby

Arbetet har sin utgÄngspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjÀlp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. ArbetsomrÄdets avgrÀnsning har gjorts med hÀnsyn till infarternas strÀckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat pÄ att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som Àr specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstÀrka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte Àr lika attraktivt tonas ner. Arbetet Àr ett idéförslag hur Ronneby som stad skulle kunna göras attraktivare genom vackra, vÀrdiga och funktionella infarter..

S:t GöransomrÄdet : gestaltningsprogram för ett stadsutvecklingsomrÄde pÄ nordvÀstra Kungsholmen i Stockholm

North Western Kungsholmen in Stockholm is confronting big changes and Stockholmsstad is planning that the area will be an extended part of the existing structure in centralStockholm. Dwellings and offi ces are built and the population increase heavily. Th isresult in a need to look at how public green areas can develop and be designed. Th epurpose is to design a proposal for a master plan of S:t GöranomrÄdets public greenareas. Exploateringskontoret, Stockholm stad, who has initialized the task, claim thatthere is a need of clarifying and shield the qualities in the green areas of today and howto create new green structure.The problem formulations which are current in this master thesis are:? Is there a need of a distinct identity for the green areas of S:t GöransomrÄdet? If so,how is this created?? How can the green parks and nature areas inside S:t GöransomrÄdet be improved anddevelop?? How can the connections between the green areas inside S:t GöransomrÄdet beclarifi ed and how can they connect to the surroundings?To get inspiration and information for the design this thesis include a study of theincluding parts in the design process.

FrÄn St. Petersburg till Paris och Berlin, i Stockholm stad jag kliver in : En falltudie av Stockholms identitetsskapande gentemot den ryska marknaden

Bakgrunden visar pÄ att Stockholms destinationsmarknadsförare befinner sig i en stark konkurrenssituation dÄ konkurrensen sker globalt. Vidare har kundernas beteende förÀndrats vilket stÀller högre krav pÄ Stockholms destinationsmarknadsförare. Utmaningen bestÄr i att Stockholm mÄste skapa en attraktiv identitet för att uppnÄ en lyckad image hos nya segment. DÀrmed Àr det betydelsefullt för Stockholm att attrahera ryska besökare.Uppsatsskribenterna har kommit fram till att Stockholm inte har en lyckad image i dagslÀget..

Att Àlska ett fotbollslag pÄ avstÄnd : En etnologisk studie om Malmö FF supportrar boende i Stockholm

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhÄllande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstÀrker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms omrÄdet. jag har följt dessa supportrar under vÄren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstÄ hur man upprÀtthÄller och förstÀrker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll för dessa mÀnniskor, det fÄr symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir Ànnu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar pÄ nÀr man flyttat till en ny stad som ett sÀtt att bevara sin identitet i en ny miljö..

Den hÄllbara staden : HÄllbarhetscertifiering ur stadsdelsperspektiv

Begreppet hĂ„llbar utveckling har de senaste Ă„rtiondena varit ett aktuellt Ă€mne. En hĂ„llbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. LĂ€nge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hĂ„llbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hĂ„llbara stĂ€der. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? HĂ„llbarhetscertifiering av stadsdelar.

Kommunen som varumÀrke

Alla gör det - kommuner, stÀder, regioner och lÀnder arbetar för att stÀrka eller skapa sig varumÀrken. Under de senaste Ären har city branding blivit ett populÀrt Àmne bland stadens lokalpolitiker, köpmÀn och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte lÀngre om att landets storstÀder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande Àven för mellanstora stÀder till smÄstÀder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som stÄr i förÀndring, dÀr en utveckling sker och med en stark tillvÀxt. En stad som stÄr med ena foten i smÄstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->