Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spår av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas porträttering av andra människor och kulturer utanför Europa och Västerlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett kritisk hermeneutisk förhållningssätt. Kvalitativ metod har tillämpats i denna studie och i analysen av researtiklar används kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar på gemensamma drag i beskrivningar av länder utanför Europa och Västerlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet får väldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och Västerlandet. Resejournalistiken i Vagabond präglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och människorna i linje med den koloniala diskursen.

Bakgrund: Könsstympning utav kvinnor är en sedvänja som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Det beräknas finnas omkring 100-140 miljoner kvinnor i världen som genomgått könsstympning. Runt 500,000 av kvinnorna är bosatta i Europa. Könsstympning är inte riskfritt och för ofta med sig kortsiktiga så väl som långsiktiga komplikationer. Fler och fler kvinnor som blivit könsstympade migrerar idag ifrån sina hemländer till Europa, vilket leder till nya och obekanta vårdsituationer.

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

Transportinfrastruktur är en grundförutsättning för en funktionsduglig ekonomi. Förbättringar av transportnätet kan resultera i minskade produktions- och transaktionskostnader, förenkla handel samt underlätta teknisk utveckling genom kunskapsöverföring företag emellan. Investeringar i transportinfrastruktur beskrivs ofta som en av de viktigaste förklaringsvariablerna till produktivitet och det senaste seklets höga tillväxttakt. Ett lands geografiska och demografiska förutsättningar kan komma påverka storleken på investeringseffekten. I dagens Europa med högt moderna transportnät väcker detta frågan om vilken betydelse dessa nyinvesteringar har för BNP-tillväxt och om industrialiserade länders transportinfrastruktur har passerat en optimal nivå.Genom att ekonometriskt undersöka ett datamaterial för fjorton europeiska  länder under åren 1987 och 2005 har vi studerat investeringar i väg och järnväg och dess påverkan på BNP-tillväxten.

Bakgrund och problem: I och med globaliseringen befinner sig världen i en mer och mer integrerad tillvaro där våra tidigare separerade ekonomier är mer och mer sammankopplade. Den senaste finanskrisen som startade i USA har haft kraftigåterverkan på den europeiska ekonomin. Vissa europeiska stater har dock klarat sig bättre än andra vilket får oss att fundera över varför och om fallet verkligen är sådant. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om den gemensamma valutan som vissa stater i Europa har implementerat har någon betydelse i dess förmåga att hantera och bekämpa den senaste finanskrisen 2008.Metod: Arbetet har utförts med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångsätt då vi behandlar utvalda europeiska börsindex för att beräkna nödvändiga faktorer. Dessa faktorer används sedan i utvalda modeller och teorier för att kunna analyseras på ett tillförlitligt sätt.

Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de främsta företrädarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn är Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man måste därför försöka uppfatta världen utifrån USA:s horisont och försöka tolka samt sätta sig in i den amerikanska positionen på den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att få insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militära styrka, enligt Kagan, påverkar dess beteende på den internationella arenan, men även hur Kagan ser på USA:s kommande globala engagemang.

Bakgrund: Könsstympning utav kvinnor är en sedvänja som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Det beräknas finnas omkring 100-140 miljoner kvinnor i världen som genomgått könsstympning. Runt 500,000 av kvinnorna är bosatta i Europa. Könsstympning är inte riskfritt och för ofta med sig kortsiktiga så väl som långsiktiga komplikationer. Fler och fler kvinnor som blivit könsstympade migrerar idag ifrån sina hemländer till Europa, vilket leder till nya och obekanta vårdsituationer.

Bäckahästen är inom nordisk folktro ett vattenväsen i hästgestalt med stor förvandlingsförmåga. Då han visar sig i mänsklig gestalt, kallas han Näcken. Karakteristiska sägner berätta, hur han lockar barn att rida på hans rygg för att sedan störta i vattnet med dem. Likartade föreställningar och sägner om vattenhästar  påträffas hos alla indoeuropeiska folk redan i gammal tid. Så visar bland annat  den forngrekiska myten om Poseidon, som visar ett tydlig släktskap med våra bäckahästsägner, och den forniriska traditionen.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 är det obligatoriskt för samtliga EU-länderatt tillämpa IFRS-regelverket vid upprättande av koncernredovisning. I samband medinförandet av IFRS togs möjligheten att skriva av goodwillposten bort till förmån förobligatoriska nedskrivningstester. Ett flertal studier visar dock att användningen avIFRS-regelverket inte är homogent mellan IFRS-länderna, vilket får till följd attjämförbarheten mellan europeiska företag kan ifrågasättas.Syfte: Vi avser i denna uppsats att undersöka utvecklingen av goodwillposten iEuropa sedan införandet av IFRS. Uppsatsen diskuterar också olika faktorer sompåverkar företagens val att genomföra en nedskrivning av goodwillposten.Avgränsningar: I studien har vi enbart valt att arbeta med företag inom sex styckenIFRS-länder i Europa under åren 2006-2013. För att få ingå i vår studie krävs attföretagen har haft en redovisad goodwillpost i balansräkningen under något av destuderade åren.Metod: Vi har använt en kvantitativ undersökningsmetod där insamlad data studerasmed hjälp av nyckeltal, en multipel linjär regression samt en logistisk regression.Resultat och slutsatser: I studien kan vi visa att det finns skillnader avseendegoodwillpostens utveckling mellan olika länder för branscherna informationsteknologioch industri.

Polska tandläkare i Sverige och svenska tandläkare i England. Gränserna i Europa öppnas alltmer. I den här artikelserien om framtidens tandvård berättar en polsk tandläkare om sin flytt till Sverige. Du möter en tandläkarstudent som blivit av med sin tandläkarskräck och en klinikchef som inte tycker att han är särskilt bra. Vi börjar på lågpriskliniken City Dental, som satt igång debatten..

Hösten 2011 drabbades Tyskland och Nederländerna av ett okänt agens som orsakade diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber hos nötkreatur. Efter en metagenomanalys av blodprover ifrån en drabbad besättning kunde man konstatera att orsaken till utbrotten var ett nytt virus; vilket senare fick namnet Schmallenbergvirus (SBV). Ett par månader senare upptäcktes fostermissbildningar hos både nöt, får och getter på flertalet ställen i Europa, och dessa kopplades senare samman med de första utbrotten av SBV. Viruset drabbar idisslare och verkar vara vektorburet. Vuxna idisslare som infekteras får viremi och uppvisar en kort period av diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber ? men infektionen kan också vara subklinisk och passera obemärkt.

This paper deals with the question of whether the symbolic language of the late Neolithic and middle Bronze Age was transferred from ceremonial monuments and barrows into the domestic sphere in the late Bronze Age. I will consider such elements as doorway orientation, the significance of boundaries and depositional practices to see if Early-Middle Iron Age settlements were indeed a major scene for ritual behaviour..

Rift Valley fever (RVF) är en zoonotisk, vektorburen sjukdom som orsakas av ett Phlebovirus och sprids med hjälp av myggor. RVF är epizootiklassad och drabbar framförallt får, getter och nötkreatur varav unga individer är känsligast för infektionen. Symptomen utgörs av massiva aborter, hepatit, encefalit, hemorrhagisk feber och ökad dödlighet, särskild bland nyfödda djur. Den zoonotiska aspekten är framförallt av betydelse för djurhållare samt yrkesgrupper såsom veterinärer och slakteriarbetare. Denna litteraturöversikt syftar till att ge en överblick över utbredning, etiologi, patologi och epidemiologi samt besvara frågeställningen om en spridning till Europa utgör en risk. Sedan upptäckten i Kenya 1930 har flera ödesdigra utbrott skett i södra och östra Afrika.

ReferatKlimatologisk studie av cyklonbanor över Europa med koppling till snöförhållanden i norra SverigeJakob InghammarUnder de senaste decennierna har temperaturen i atmosfären ökat. En sannolik effekt av detta är en förändring av förekomst och styrka för de utomtropiska cyklonerna. Deras uppträdande spelar en betydande roll för väder och klimat över de områden där de förekommer, därför är det relevant att undersöka om samvariationer för dem existerar med till exempel snöförhållanden och temperaturer. För att utforska detta har lågtryck över norra Atlanten och Europa identifierats ur återanalysdata (ERA-40) under månaderna oktober-mars för åren 1960-1999.Denna studie visar på en signifikant ökning av lågtrycksförekomst norr om 60°N och ett signifikant avtagande söder om 60°N. För lågtryckens styrka påvisas en signifikant positiv trend för båda dessa områden.

Turkiet har sedan tidigt 1900-tal velat närma sig Europa och allt sedan den Europeiska Unionen bildades har landet velat komma in i gemenskapen som en likvärdig medlem i förhållande till de övriga medlemsländerna. I december 2004 tog EU: s representanter ett revolutionerande beslut som berörde Turkiets framtid inom unionen. Efter flera år av kritik, uteslutande och förnekande från EU: s håll beslöts det att Turkiet får från och med 2005 börja förhandla om ett EU-medlemskap.Turkiets väg mot Europa har varit allt annat än rak. Ända sedan det Osmanskariket och dess framfart i Europa har det funnits motsättningar från europeiskt håll gentemot Turkiet och dess medborgare. Turkarna blev ?barbarerna i söder? och detta har satt sina spår genom historien fram till idag.