Idag finns mÄnga möjligheter till att lÄna pengar, bÄde pÄ kortfristiga och lÀngre kredittider. Ibland blir skulderna övermÀktiga och kan inte lÀngre hanteras. DÄ finns en möjlighet till sanering av skulderna, vilket innebÀr att gÀldenÀren under vanligtvis en femÄrsperiod betalar av sÄ mycket som möjligt pÄ sin skuld och sen avskrivs resterande del av skulden. Uppsatsen har huvudsakligen tre delar och innefattar orsakerna till skuldernas tillkomst, översiktlig beskrivning av skuldsaneringslagen. Den tredje delen och tillika största delen behandlar huvudsyftet med arbetet vilket har varit att ta reda pÄ vilken roll omstÀndigheterna vid skuldernas tillkomst spelar för beviljande av skuldsanering.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen grundar sig i om historisk aktiekursp?verkan kan vara en p?verkande faktor f?r f?retagen g?llande deras informationsgivning g?llande ov?ntade nedskrivningar Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka marknadsreaktioner vid nedskrivningar av olika tillg?ngar och utifr?n resultatet unders?ka f?retagsledningens incitament till att offentligg?ra informationen ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Avgr?nsningar: Stockholmsb?rsens Small-, Mid-, och Large Cap. Inkluderar endast pressmeddelanden som offentligg?rs ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Metod: Kvantitativ Resultat och slutsats: Studien visar skilda CAR f?r kategorierna vilket indikerar att vilken typ av tillg?ng som skrivs ned p?verkar aktiekursen olika. En stor del av testerna var av l?g signifikans och g?r att vi inte kan s?kerhetsst?lla att resultaten ?r utan slump. F?rslag till vidare forskning: Inkludera fler observationer genom att ?ka tidsspannet, inkludera fler variabler f?r att unders?ka eventuella samband.

DÄ vÄrdhundar Àr en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vÄrdhund och haft som syftet att undersöka vad en vÄrdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. FrÄgestÀllningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vÄrdhund vara? Vilken evidens anvÀnder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vÄrdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vÄrdhund kan anvÀndas i rehabiliterande syfte, fungera som bÄde en social och motiverande faktor och öka det psykiska vÀlbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig pÄ Àr oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt nÀr det gÀller att minska oro, aggressivitet och öka det psykiska vÀlbefinnandet.

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Syftet med denna uppsats Àr i första hand att utreda, analysera samt utvÀrdera den nÀrmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrÄn de aktuella intressena pÄ omrÄdet Àr ÀndamÄlsenligt utformat. Den övergripande frÄgestÀllningen utgörs av om nÄgon annan Àn den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och dÀrmed det dit tillhörande avhjÀlpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemstÀllning aktualiseras flertalet andra delfrÄgor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsÀttningar kan bakomliggande aktörer svara sÄsom verksamhetsutövare och dÀrmed omfattas av avhjÀlpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrÀttsliga Ätaganden?iii) Hur förhÄller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sÄdan i sÄdant fall kan utformas?I förevarande uppsats aktualiseras dÀrmed, av naturliga skÀl, tre olika rÀttsomrÄden; miljö-, EU- och associationsrÀtt men utgÄngspunkten Àr primÀrt miljörÀttslig..

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Dagens stÀder blir allt tÀtare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vÄr landsbygd. Samtidigt avlÀgsnar sig staden mer och mer frÄn omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mÄr vÄr befolkning sÀmre och sÀmre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

Med denna socialpsykologiska studie ville vi fÄ en ökad förstÄelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn pÄ sin psykiska ohÀlsa. De Ätta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohÀlsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohÀlsa och professionella hade störst inverkan pÄ individernas syn pÄ sinpsykiska ohÀlsa. I analysen anvÀnde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.

Uppsatsens syfte Àr att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hÀlsofrÀmjande och att fÄ ökad förstÄelse för den kompetens som anvÀnds av personal som nÀrmare arbetar med dessa aktiviteter. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar valdes lÀmpliga teoretiska utgÄngspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar pÄ sju respondenters erfarenheter av hÀlsofrÀmjande aktiviteter, de deltagandes lÀrande och deras utveckling och tvÄ exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vÄrden" och "Kultur pÄ recept".En del av studien innefattar Àven tidigare forskning dÀr det frÀmst handlar om vilka mÀtbara effekter pÄ hÀlsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hÀlsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hÀlsa-lÀrande.UtifrÄn det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur pÄ recept" har större fokus pÄ det friska med syfte att stÀrka och utveckla individer medan "Kultur i vÄrden" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgÀnglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lÀrande och utveckling som författarna kopplar samman med livslÄngt lÀrande och empowerment, vilket innebÀr en mobilisering av individens resurser..

Bakgrund: UngefÀr 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som Àr en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. UngefÀr 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsÀttningar. Dessa nedsÀttningar kan orsaka svÄrigheter i vardagen och hÀr blir arbetsterapeutens roll framtrÀdande.Syfte: Att ta reda pÄ vilka rehabiliterande interventioner som kan tillÀmpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsÀttningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes dÀr databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehÄllande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Underso?kningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland la?karstudenter pa? termin 4 och 9 vid Ha?lsouniversitetet i Linko?ping samt att go?ra en ja?mfo?relse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats da?r en gruppenka?t delades ut till studenterna pa? respektive termin. Resultaten baseras pa? faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test fo?r ja?mfo?relse.

Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.