Syfte:Syftet med studien är att belysa och lyfta fram hur det inom förskolan kan arbetas med inte-greringen/inkluderingen av barn inom autismspektrumtillståndet. Centrala frågeställningar i studien är ? Vad utmärker förskolans sociala och fysiska miljö?? Vad sker på organisations-, grupp- och individnivå för att bedriva inkluderande verksamhet i förskolan?? Hur organiseras lek och inlärningsaktiviteter?? Hur ser samverkan ut mellan förskola och skola och hur ser överlämningen ut till skolan?Verksamhetens arbetssätt förankras i styrdokument och forskning inom området.Teori, metod och forskningsansats:I studien används aktionsforskning som forskningsansats och Etnografi som metod. Aktions-forskning är väl lämpad eftersom forskaren genom ett aktivt deltagande ska kunna urskilja och problematisera olika faktorer i den praktiskt inriktade forskningen. Forskningen ska resul-tera i att försöka finna förbättringsområden inom verksamheten och bidra till en ökad förståel-se inom området.

Att säga att man har ?en nationalitet? är för många något man känner när man är född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av någon anledning tvingats lämna sitt hemland? Hur är det att inte känna sig hemma i sitt värdland, men att heller inte känna sig hemma i det land man en gång tvingats lämna? Hur är det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag själv har filmat från Kosovo sommaren 2005. Jag har också analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, våren 2006.

Under de senaste åren har försäljningen av rättvis handelsprodukter ökat markant. Denna utveckling berättar om en växande medvetenhet om konsumtionens baksidor hos människor i allmänhet.Inom rättvis handelsrörelsen är aktörers och produkters visuella identitet ett aktuellt ämne och det pågår diskussioner om dessa, om än i andra termer. Det har dock ännu inte skrivits så mycket inom detta område vilket motiverar min undersökning.Den här uppsatsen behandlar frågeställningen Vilken form har rättvis handel? Hur framstår rättvis handels visuella identitet idag genom rörelsens aktörer och deras produkter? Frågeställningarna exemplifieras och besvaras i uppsatsen genom ett designpedagogiskt projekt. En workshop, med deltagare som hade en direkt eller indirekt anknytning till världsbutiken Fair Trade Shop i Stockholm, fungerade som en sorts utgångspunkt för projektet.

En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och belysa hur föräldrar till barn med skolvägransproblematik upplever sin situation när det gäller bemötande och delaktighet från de aktörer som samverkar kring deras barns skolgång. Teori: Utgångspunkten för det teoretiska perspektivet är systemteori och kommunikationsteori. Kommunikationsteorin är en teori som försöker förstå mänsklig interaktion. Systemteorin inspirerar till att förstå samspel mellan individ och miljö. Samspel och interaktion är områden som genomsyrar mötet mellan människor.

Det är inget nytt att undersöka interaktioner på Facebook, dock är det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den här studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig på Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos två ideella organisationer och hur delaktiga användare är i organisationernas berättelse beroende på organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och Rädda Barnen. Därför är studiens frågeställning utformad som följande; på vilket sätt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berättelser på organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgår ifrån Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan använda sig av två strategier i sin kommunikation på nätet; supersize strategier, som kortfattat innebär att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebär att organisationer använder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förändrar hur organisationer bör tänka när de skriver meddelanden på nätet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlända elevers språkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i några förberedelseklasser. Stu-dien avsåg dels att belysa hur deras lärare arbetade med fokus på medvetenhet om språkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklärande. Den avsåg också att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frågeställningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser.

Syfte: Studiens syfte är att utforska vilka pedagogiska möjligheter det finns för barn i behov av särskilt stöd på en mångkulturell förskola för att främja kommunikation, samspel och delaktighet.Frågeställningar:1) Vilka lärandemiljöer skapar utvecklingsmöjligheter för barn i behov av särskilt stöd på en mångkulturell förskola?2) Vilka möjligheter och hinder finns i verksamheten när det gäller barn i behov av särskilt stöd som har en annan etnisk bakgrund än svensk?3) Hur resonerar pedagogerna kring arbetet att möta barnens behov med fokus på arbetssätt, metoder, strategier och förhållningsätt?Teori: Då denna studie avser att studera pedagogernas samspel, bemötande och interaktion med barnen genom kommunikation och språk är det genom det sociokulturella perspektivet som det insamlade materialet har tolkats och förståtts. Frågeställningarna och syftet med studien är också grundade på synsättet att det är mellan individer och samspelet mellan dem som ett lärande sker, den miljö där individerna verkar i har också en påverkan på samspelet och lärandet (Säljö, 2000).Metod: Studien är kvalitativ, inspirerad av Etnografi och aktionsforskning där jag som forskare deltagit i utvecklingen av förskolans verksamhet och utifrån syftet tagit reda på ställda frågeställningar. Urvalet är ändamålsenligt utifrån en förskola som ligger i ett mångkulturellt område och alla barn i gruppen har annat etnisk bakgrund än svensk. Analysen är baserad på handledningssamtal, observationer samt granskning av en handlingsplan och förskolans vision.Resultat: Studiens empiri visar på att pedagogerna på förskolan vill skapa en miljö där trivsel, trygghet, regler och struktur skapar möjligheter för alla barn att utvecklas och lära.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka pojkars egen uppfattning och förklaringar om orsaker till att de når lägre studieresultat i skolan än flickor. Två huvudfrågor är: Vad är pojkars egen uppfattning om orsaker till att de når lägre studieresultat och om varför pojkars medelbetyg är lägre i jämförelse med flickor?Teori: Ett sociokulturellt perspektiv har använts. Efter observationer har frågor formulerats och pojkars subjektiva uppfattning om vad kunskap är har fått utrymme och formulerats (Säljö, 2005). Genusteori är en annan utgångspunkt för detta arbete.

Studien berör socialt arbete bland muslimer utifrån exemplet Abu Nur som är en större moské i norra Damaskus. En särskild fördjupning har gjorts av verksamheten kring yatiim, barn vars far har dött, som i studien benämns som de faderslösa barnen. Studiens frågeställningar är: Vilka målgrupper riktas det sociala arbetet mot? Hur bedrivs det sociala arbetet? Vilka religiösa erfarenheter påverkar det sociala arbetets utformning? Studien är en Etnografisk fallstudie på kvalitativ grund där informationen baseras på intervjuer och deltatagande observation som insamlats under en 7-veckorsperiod hösten 2007. Studien betraktas som grundforskning och resultatet presenteras i deskriptiv form.Abu Nur representerar ett specifikt andligt budskap utformat av den numera avlidne Shejk Ahmad Kuftaro som utarbetade en modern islamtolkning med stöd av den sufiska traditionen.

Inledning: Fritidshem är en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som är meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehåll kan antingen planeras för barn som med barn beroende på hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser på barn, barndom och pedagogik. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att få kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemål beträffande innehåll samt undersöka vilka faktorer som påverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frågeställningar är; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehåll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer påverkar verksamhetens innehåll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framväxt och därefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.