Syftet med studien har varit att fÄ en ökad förstÄelse för hur utlandsföddas möjlighet att fÄ ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlÀttas. För detta ÀndamÄl har fyra personer intervjuats. TvÄ högutbildade utlandsfödda personer och tvÄ arbetsmarknadskonsulenter anstÀllda pÄ Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berÀttelser.I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas Àven upp hur individen kan stÀrkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering.

Forskning visar att budskap uppfattas olika beroende pÄ perifera egenskaper. Syftet var att undersöka om man uppfattar personer frÄn olika yrkesgrupper olika kopplade till samma budskap. En enkÀt inleddes med ett citat frÄn en tidningsartikel. Deltagarna (N = 84) bedömde personen bakom uttalandet i frÄga om grad av frÀmlingsfientlighet respektive omsorg; i hÀlften angavs att en Äklagare uttalat sig, i andra hÀlften en familjepedagog. Resultatet visade att det fanns en tendens till huvudeffekt att Äklagaren skattades som fientligare Àn familjepedagogen samt en tendens att de med annan etnicitet skattade budskapet mer fientligt Àn etniskt svenska.

Folksonomier, system som lÄter anvÀndare klassificera innehÄll, blir allt vanligare pÄ webben. Typiskt sker denna klassificering genom att anvÀndare fritt beskriver innehÄllsobjekt med hjÀlp av nyckelord. Denna uppsats presenterar en underökning av hur nyckelord förhÄller sig till varandra hierarkiskt, inom ett folksonomisystem. Undersökningen Àr baserad pÄ ett webbgrÀnssnitt, dÀr besökare kunde förfina eller förkasta förslag pÄ hierarkier av nyckelord. Dessa förslag genererades utifrÄn av ett verkligt folksonomisystem. Efter analys av 400 inkomna svar dras slutsatsen att flera aspekter av metodologin mÄste förfinas för att tydliga resultat ska kunna uppnÄs. Förslag pÄ sÄdana förÀndringar presenteras slutligen..

Den undersökning jag har gjort handlar om sex olika förÀldrars erfarenheter och förvÀntningar pÄ vÀgledare och vÀgledning som en process i skolan. FörÀldrarna har olika etniskt ursprung, kön, Älder och vistelsetid i Sverige, men det som binder samman dem Àr att de hyser ett stort engagemang i sina barns karriÀrplanering, vilket framkom i undersökningen. Det som mer kom fram i undersökningen var att förÀldrarna kan ses som ?moderna? förÀldrar och inte ?traditionella?. UtbildningsnivÄn och sprÄkkunskaperna i svenska varierade stort mellan förÀldrarna varför jag genomförde en del intervjuer pÄ mitt modersmÄl serbiska.

I vÄrt examensarbete har vi valt att studera nÀrmare hur nivÄgrupperad matematikundervisning kan organiseras. Vi har i en litteraturstudie undersökt hur olika författare tolkar differentieringsfrÄgan utifrÄn Lpo94. Denna studies empiriska del har vi gjort i grundskolans senare Är pÄ tvÄ skolor i norra Sverige. VÄr undersökning genomförde vi genom att intervjua verksamma matematiklÀrare pÄ skolorna. Genom intervjuerna har vi tagit reda pÄ hur lÀrarna har organiserat och ser pÄ nivÄgrupperad matematikundervisning.

OmrÄdet denna undersökning rört sig inom Àr karaktÀrsdesign inriktat pÄ mediet digitala spel. Undersökningens mÄl var att belysa avsaknaden av etniskt utseende inom MMO-genren, samt undersöka attitydtendenser bland studenter som kan komma bli framtida spelutvecklare. FrÄgestÀllningen som söktes besvaras var om och pÄ vilket sÀtt uppfattningen av karaktÀrer pÄverkas vid alternering av hud-, hÄr- och ögonfÀrg, samt om utseenden kopplade till specifika etniska ursprung i högre grad tilldelas negativa attribut Àn normen. Resultatet av undersökningen kan tolkas som att respondenternas uppfattning av karaktÀrer förÀndrades dÄ karaktÀrens hud, hÄr och ögonfÀrg alternerades, och i majoriteten av fallen tilldelade informanterna mörkare karaktÀrer i högre grad positivare attribut Àn de ljusare varianterna..

Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förstÄelse för verksamheten utifrÄn dens fysiska och sociala sammanhang, och utgÄ frÄn det unika i Systerjouren Somayas sÀtt att arbeta med kvinnofridsfrÄgor. Jag har försökt fördjupa mig i frÄgor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsÀttningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i sÄ fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor. I min undersökning har jag valt att anvÀnda fallstudiemetodik som Àr en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har frÀmst anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anstÀllda och volontÀrer inom Systerjouren Somaya.

I studien undersökte vi hur tvÄ förskolor och tvÄ skolor organiserat den fysiska lÀrandemiljön. VÄrt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lÀrandemiljön pÄ tvÄ förskoleavdelningar och i tvÄ klassrum med avseende pÄ möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer dÀr vi haft analysbegrepp, hÀmtade frÄn ett postmodernt perspektiv som centrala utgÄngspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrÄn vÄra analysbegrepp och forskningsfrÄgor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader pÄ utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgÀnglighet av material.

Vi har undersökt vilket innehÄll som socialtjÀnstens enhet individ-och familjeomsorgen inom olika kommuner har pÄ sina hemsidor samt hur de har organiserat och koordinerat arbetet.Det visar sig att innehÄllsmÀssigt ser det vÀldigt lika ut med den information som erbjuds, det som skiljer hemsidorna Ät Àr aktiviteter och kontaktmöjligheter för anvÀndarna. En del kommuner erbjuder sina anvÀndare möjligheten till kontakt via email till berörd handlÀggare medan andra valt att enbart ha email till sjÀlva enheten eller nÄgon chef.Koordinationen kring sjÀlva arbetet sker i det flesta fall via muntlig kommunikation och ömsesidig anpassning. Endast en kommun har minskat koordinationen genom att anvÀnda standardprogram.Arbetets organisation utgÄr ifrÄn en grundlÀggande form av AD-hocracy..

The non-linear film - a film telling a story using a reversed or scrambled chronology - has existed since the late 20?s, but just recently gained huge influence and popularity due to films such as Quentin Tarantinos cult-declared Pulp Fiction. In this essay I will analyze this form of narrative, and more specifically; how it?s used in my example film Memento. In my examination, I have seen the original version of the film, and then a re-cut version where the story is ?turned over? to form a ?normal?, linear narrative.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur den rÄdande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstÄtt. Som synes Àr syftet tvÄdelat dÀr den ena delen Àr beskrivande och har som mÄl att beskriva den rÄdande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet Àr av förklarande natur dÄ jag kommer att försöka förklara varför den rÄdande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad.För att kunna strukturera materialet pÄ ett lÀmpligt sÀtt, och för att kunna uppnÄ den efterstrÀvade överskÄdligheten kommer jag frÀmst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. Resultaten Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet Àr att beskriva hur den rÄdande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstÄtt.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie dĂ„ personalen uppmĂ€rksammat en vĂ€xande grupp unga bostadslösa förĂ€ldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt förĂ€ldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hĂ€lsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkĂ€tinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjĂ€lp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna förĂ€ldrarna, NĂ€tverk, Syn pĂ„ barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt pĂ„frestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen pĂ„verkade förĂ€ldraskapet negativt.

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad i hĂ€lsoarbetet pĂ„ tvĂ„ kommunala grundskolor, dĂ€r en av skolorna Ă€r med i utvecklingsarbetet HĂ€lsofrĂ€mjande skola. Övriga frĂ„gestĂ€llningar som undersökts i studien Ă€r skolornas syn pĂ„ begreppet hĂ€lsa samt hur det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottslĂ€raren pĂ„ vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hĂ€lsoarbetet pĂ„ den HĂ€lsofrĂ€mjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt Ă€r en stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende process. Den andra skolan bedriver ett hĂ€lsoarbete som initieras av endast ett fĂ„tal drivande individer.

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om undervisningen i en mÄngkulturell och mÄngsprÄkig klass i den svenska gymnasieskolan. De didaktiska val som gjorts i undervisningen under ett par mÄnader under höstterminen 2005 redogörs för och motiveras. De didaktiska valen analyseras mot bakgrund av ett kunskapsbegrepp inspirerat av kognitionsforskning. Vidare belyses valen frÄn sociolingvistisk synpunkt och slutligen ocksÄ ur en andrasprÄklig synvinkel.Syftet Àr att belysa de konsekvenser det mÄngsprÄkiga och mÄngkulturella samhÀllet har för skolans praktik och dÄ specifikt för svenskdidaktiken.Resultatet av undersökningen och analysen Àr att undervisningen pÄverkas av de mÄngsprÄkiga och mÄngkulturella sÀrdragen. Dock kan stora delar av de didaktiska val som fungerar i denna grupp ocksÄ tÀnkas kunna fungera i en traditionell modersmÄlssvensk undervisning.