I vÄr uppsats vill vi belysa de icke vÀsterlÀndska konstnÀrernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjÀlp av en postkolonial teori vill vi titta nÀrmare pÄ hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsÀttningar de har att verka inom kultursektorn pÄ samma villkor som de etniskt svenska konstnÀrerna. Konst Àr grÀnsöverskridande, men trots det sÄ görs det skillnad pÄ konst och konst, vi att undersöka varför, i förhÄllande till vÄr teori..

Banverket ICT Àr en relativt ny enhet med de sammanslagna enheterna Banverket IT och Banverket TelenÀt. För att fÄ ihop det nya arbetssÀttet finns lÄngt gÄngna tankar pÄ att jobba enligt ITIL. ITIL Àr ett arbetssÀtt som skall hjÀlpa organisationer att arbeta mer organiserat och dÀrmed öka effektiviteten för IT-processen. ITIL utgÄr frÄn processarbete och varje process har sina speciella uppgifter. ITIL Àr framtaget av OGC (Office Government of Commerce) i England Rapporten visar att ett införande av valda delar ur ITIL bör ske etappvis över hela organisationen inom Banverket ICT, i en kombination med ett stÀndigt förankringsarbete..

Denna uppsats undersöker attityder och fördomar gentemot mÀnniskor med annat etniskt ursprung Àn svenskt och Àven gentemot den svenska polisen. HuvudfrÄgan gÀllde om det fanns nÄgon skillnad mellan polisaspiranters och studenters uppfattning om skuldfrÄgan ? som den bestÀms av polisen - vid rÄn begÄngna av personer med skilda etniska ursprung. Tre grupper (n = 108) -polisaspiranter, studenter och yrkesverksamma poliser deltog i studien som genomfördes genom en enkÀtundersökning. Studien visade att det ej finns nÄgra större skillnader i attityd och fördomar grupperna emellan och att dessa attityder och fördomar ej heller Àr speciellt framtrÀdande..

Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten.

Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten. Studiens syfte Àr dÀrför att undersöka etnisk mÄngfald i den kommunalt finansierade verksamheten Kulturskolan i Karlskrona kommun.

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och pÄ landsbygden sker den med hjÀlp av lokala krafter. Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i VÀrmland har organiserat sig och hur mÀnniskor har upplevt och pÄverkats av etableringen. För att uppnÄ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i VÀsterrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus pÄ socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man vÀljer att mobilisera sig skiljer sig Ät, samtidigt som tillit, nÀtverk och mötesplatser Àr viktiga delar i bredbandsetableringen..

Dagens svenska samhÀlle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Detta nya moderna och mÄngkulturella samhÀlle förÀndras bÄde lokalt och globalt. Medier spelar en viktig roll i denna process. UtifrÄn ett postkolonialt feministiskt perspektiv undersöker denna uppsats mediekonsumtionen hos tio persiska kvinnor i Malmö. Hur denna konsumtion avspeglar sig i kvinnornas identitetsförhandlingar, etniska hÀrkomst samt deras kulturella och transnationella position i samhÀllet.

The aim of this study was to deepen the knowledge about the meaning of being internationally adopted for individuals living in Sweden. Through group discussions with young adults data was retrieved, and then analysed with a qualitative phenomenological approach. The study revealed three main themes: 1) experiences of being Swedish, 2) experiences of ethnic origin, and 3) the interaction between the two aspects of the identity, how the internationally adopted individual integrate's his/her ethnical origin with his/her Swedish identity. With regards to previous studies about adoption and psychological theories the meaning of being internationally adopted in Sweden is discussed..

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om elever i Är 5 Àr toleranta och kunniga om opinionsfriheterna i Sverige och om de Àr medvetna om att det finns lÀnder som saknar dessa friheter. För att mÀta elevers tolerans, kunskap och medvetenhet anvÀnde vi enkÀt. Undersökningen visar att bakgrund spelar roll för elevernas tolerans, kunskap och medvetenhet om opinionsfriheterna. Eleverna Àr toleranta och kunniga om opinionsfriheterna men dock inte i de provocerande frÄgorna och dessutom Àr de omedvetna om huruvida opinionsfriheter finns i alla lÀnder. Beroende pÄ vilken opinionsfrihet det gÀller skiftar toleransen, kunnigheten och medvetenheten.

Volterra och Taeschner (1978) menar att barn under 2 Är inte anvÀnder tvÀrsprÄkliga synonymer eftersom orden frÄn början Àr organiserat i ett sprÄksystem, inte tvÄ. Syftet med studien Àr att jÀmföra sammansÀttningen av samtidigt tvÄsprÄkiga barns ordförrÄd, speciellt med avseende pÄ tvÀrsprÄkliga synonymer .19 förÀldrar har deltagit i studien med barn som Àr 16-28 mÄnader gamla. I studien har CDI formulÀret anvÀnts pÄ finska och svenska. De flesta av deltagarna var fortfarande hemma med förÀldraledig förÀlder och de flesta av dessa var finsksprÄkiga. De som gick pÄ förskola gick pÄ finsksprÄkig förskola.

Uppsatsen bestÄr av nio flickors berÀttelser om hur det Àr att vara flicka idag. Flickorna ingÄr i ett pÄgÄende transnationellt EU-projekt om flickors sÀrskilda utsatthet pÄ grund av sÀrskolediagnos. Fyra av flickorna har etniskt svenskt ursprung och fem av flickorna har annat etniskt ursprung. Flickorna Àr mellan 18-20 Är gamla och det som flickorna har gemensamt Àr att de Àr intellektuellt funktionshindrade.FrÄgor som besvaras i studien Àr dels vad flickorna anser att det innebÀr att vara en normal flicka nÀr det gÀller kropp, sjÀl, sexualitet och sÀtt att vara pÄ. Dels hur flickorna konstruerar femininitet och normalitet i relation till kön, etnicitet, utsatthet och intellektuellt funktionshinder.

Syftet med denna studie Àr att belysa talet om idrottens betydelse för upplevelsen av integration bland ungdomar i 2000-talets Sverige. Studien bygger pÄ tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som Àr 15 Är och spelar fotboll i Assyriska FF, hemmahörande i SödertÀlje. Centralt har varit att belysa hur pojkarna beskriver sig sjÀlva i ljuset av att de ingÄr i ett etniskt definierat fotbollslag, och vilken roll de tillskriver tillhörigheten till ett sÄdant lag nÀr det gÀller upplevelsen av delaktighet i det svenska samhÀllet. VÄr studie knyter teoretiskt an till identitet, etnicitet och integration.Studien visar att en treenighet bestÄende av Familjen, Föreningen och Församlingen Àr centrala nÀr det gÀller skapandet av dessa ungdomars normer och vÀrderingar. Vi har sett att denna treenighet ocksÄ spelar en stor roll för ungdomarnas identitetsskapande, bÄde vad gÀller synen pÄ sig sjÀlva som individer och för hur de ser pÄ assyrier som etnisk grupp.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhÀllet. PÄ kommunal nivÄ genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande rÄd. I SkellefteÄ kommun utgörs detta av Förebyggande rÄdet i SkellefteÄ, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska omrÄden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsomrÄden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrÄn ett brottspreventivt perspektiv.

ABSTRAKT BornefjĂ€ll, Åsa (2011). I varje lĂ€nk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av sĂ€rskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 Ă„r (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka hur stödet Ă€r organiserat i en kommun, nĂ€r barn föds med eller hamnar i behov av sĂ€rskilt stöd, upp till 20 Ă„r Ă„lder, utifrĂ„n respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av sĂ€rskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under tvÄ olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrÄn vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fåbricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrÄn feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgÄtt frÄn en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. MÄnga kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrÄn en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill sÀga med moderskapet och med sysslor i hemmet. UtifrÄn det stÀllningstagandet har kvinnorna i rörelserna ocksÄ ofta tagit avstÄnd ifrÄn politik och politis-ka strukturer.