Datorprogrammet Lexia var nĂ„got vi för första gĂ„ngen  kom i kontakt med tidigt i vĂ„r lĂ€rarutbildning och Ă€ven om vi inte hade tillfĂ€llet att dĂ„ sĂ€tta oss in i det tillrĂ€ckligt sĂ„ har tankarna kring Lexia bestĂ„tt. Syftet med uppsatsen var att ta reda pĂ„ vilken sprĂ„kutvecklande potential datorprogrammet Lexia har, samt hur arbetet med programmet kan se ut ut klasslĂ€rarens perspektiv och hur dennes samarbete med specialpedagogen Ă€r organiserat.Vi har intervjuat lĂ€rare och specialpedagoger pĂ„ olika skolor och fĂ„tt svar som efter bearbetning sammanstĂ€lldes och diskuterades tillsammans med den bakgrundsinformation vi presenterat i arbetet, en diskussion som kretsar kring de inledande frĂ„gestĂ€llningarna.Vi kom bland annat fram till att det finns ett gott samarbete mellan specialpedagoger och klasslĂ€rare men ocksĂ„ att klasslĂ€rarna anser att de pĂ„verkande faktorerna Ă€r mer hindrande Ă€n hjĂ€lpande i arbetet med Lexia. Även om det finns positiva faktorer sĂ„ har de negativa faktorerna, sĂ„som tids- och datorbrist, stört anvĂ€ndandet av Lexia..

Synen pÄ och definitionen av lÀs- och skrivsvÄrigheter har varit omtvistad under flera Är. Vi examineras ut i en mÄngkulturell skola dÀr mÄnga elever Àr flersprÄkiga. Tanken vi fick var att det kanske Àr svÄrt att se om de eleverna har en lÀs- och skrivsvÄrighet eller om problematiken rör sig kring en bristande kunskap i svenska. VÄrt övergripande syfte med denna uppsats Àr att genom intervjuer med verksamma pedagoger i dagens skola se hur de beskriver sitt arbete och vilka resurser de har att tillgÄ för att ge bÀsta möjliga hjÀlp till alla elever. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjÀlpmedel samt ett fÄtal observationer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sprÄk anvÀnds pÄ ett etniskt diskriminerande sÀtt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar Àven vilka ord som anvÀnds i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det Àr som diskriminerar samt om det gÄr att urskilja ett maktförhÄllande. Till grund för studien ligger en enkÀt som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever pÄ fem gymnasieskolor. EnkÀten bestod av tolv frÄgor som handlade om skÀllsord och verbala krÀnkningar. En del frÄgor var helt slutna medan andra öppna.

Gestaltningen av Nord Amerikas indianer pÄ film under tre epoker Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förstÄelse för gestaltningen av Nord Amerikas indianer ur ett etniskt perspektiv. Uppsatsen speglar tre olika epoker, nÀmligen vÀstern eran, 1970-talet och 1990-talet, men med en tonvikt pÄ hur klassiska stereotyper gestaltas och om det finns nÄgra befintliga undantag. Med hjÀlp av en analysmall har jag analyserat sex olika filmer, tvÄ frÄn varje epok för att finna likheter och skillnader i gestaltningen av Nord Amerikas indianer i sÄ kallad Hollywood film. PÄ sÄ sÀtt har jag funnit hur tiden luckrat upp dessa stereotyper till stor del men att de fortfarande finns kvar men med mer genomtÀnkta och komplexa relationer sedan vÀstern erans storhets tid. Men Àven att det finns ytterst fÄ undantag frÄn de stereotypa idealen och att faktorer som brist pÄ översÀttning av indiansprÄk fortfarande distanserar ÄskÄdaren frÄn att kÀnna engagemang och empati fÄr indianer som individer..

Syftet var att studera vilka likheter och skillnader som finns mellan den historiska synen pÄ kvinnans roll och de nuvarande förvÀntningarna som stÀlls pÄ kvinnor i politiken. BegrÀnsningarna Àr att studera nÄgra utvalda historiska filosofers syn och hur deras synsÀtt kan ha pÄverkat dagens samhÀlle. TvÄ moderna teorier finns med, den feministiska teorin som förklarar varför kvinnor har organiserat sig och betydelsen av detta och hÀrskarteknikerna som visar hur bemötandet av kvinnor kan se ut i politiken. Kvinnliga forskare och politiker har gett sin syn pÄ hur bemötande och synsÀttet pÄ kvinnor kan yttra sig. Resultatet visar att de tidigare filosofernas synsÀtt och vÀrderingar fortfarande Àr aktuella.

En ökad konvergering av vÀrldens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sÄdant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och dÀrmed Àven i Sverige. För företag i Sverige förÀndrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar vÀrdering och redovisning av goodwill.Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats frÄn flera hÄll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats.

Ambitionen med denna uppsats Àr att kartlÀgga i vilken omfattning det förekommer intoleranta attityder avseende etnicitet och i vilken omfattning dessa attityder uttrycks i form av verbala krÀnkningar, hot och misshandel, bland elever i Ärskurs nio i en kommun i södra Sverige. Med utgÄngspunkt i ?Citizenship education? och den riksomfattande Intoleransrapporten, genomför jag en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor med olika elevsammansÀttning. Undersökningen visar i vilken utstrÀckning eleverna har en intolerant instÀllning till personer av annat etniskt ursprung samt i vilken omfattning eleverna blivit utsatta för eller utsatt andra för intoleranta uttryck i form av verbala krÀnkningar, hot eller vÄld. Resultaten av min undersökning visar pÄ en högre grad av intolerans i samtliga avseenden jÀmfört med tidigare rikstÀckande undersökningar..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sprÄk anvÀnds pÄ ett etniskt diskriminerande sÀtt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar Àven vilka ord som anvÀnds i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det Àr som diskriminerar samt om det gÄr att urskilja ett maktförhÄllande. Till grund för studien ligger en enkÀt som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever pÄ fem gymnasieskolor. EnkÀten bestod av tolv frÄgor som handlade om skÀllsord och verbala krÀnkningar. En del frÄgor var helt slutna medan andra öppna.

Syftet var att undersöka och jÀmföra grundskollÀrares syn pÄ elevers lÀrande, elevers skolsvÄrigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende pÄ ÄtgÀrder och specialpedagogers uppgifter i tvÄ skolor dÀr man organiserat den specialpedagogiska verksamheten pÄ olika sÀtt. Metoden som anvÀndes var kvantitativ dÀr 31 grundskollÀrare besvarade en enkÀt. Resultatet visade att lÀrarna ansÄg att olika faktorer Àr viktiga för elevers lÀrande, men att faktorer som rör lÀrare och undervisning kom i frÀmsta rummet. Brister i dessa gÀllde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvÄrigheter. DÄ var det istÀllet svÄrigheter/brister hos eleven som frÀmst sÄgs orsaka skolsvÄrigheter.

Syftet med denna studie var att fÄ bÀttre förstÄelse för hur datoranvÀndare organiserar filer och att fÄ ökad förstÄelse för vilka vÀgar datoranvÀndare vÀljer för att komma Ät filer i ett datorsystem designat efter skrivbordsmetaforen. Resultatet tolkas utifrÄn aktivitetsteori och distribuerad kognition samt tidigare forskning. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med 18 datoranvÀndare i den ordinarie arbetsmiljön. Utöver att svara pÄ frÄgor fick de ocksÄ visa och förklara hur de organiserat sina filer samt hur de gick tillvÀga nÀr de anvÀnde dem.Resultatet pekar pÄ en betydande ökning i anvÀndning av datorns skrivbord jÀmfört med tidigare studier. TvÄ typer av lagrad information kunde identifieras, temporÀr och lÄngvarig.

Mau Mau var en illegal upprorsmakande organisation i Kenya, sprungen ur det Afrika frÀmjande partiet Kenya African Union under mitten av 1900-talet dÄ Kenya var en brittisk koloni. Mau Maus anhÀngare kom frÄn den etniskt kenyanska folkgruppen kikuyu som medelst vÄld ville uppnÄ mÄlet att skapa ett kikuyukontrollerat Kenya fritt frÄn vita européer. Britternas svar pÄ Mau Mau blev upprorsbekÀmpning vilken av britterna anses lyckad och prÀglades av deportering av civila. Undersökningen besvarar frÄgan huruvida Galulas teori om upprorsbekÀmpning hade varit tillÀmpbar pÄ konflikten i Kenya genom en fallstudie pÄ britternas agerande utifrÄn Galulas teori. För att identifiera likheter och skillnader mellan empiri och teori anvÀnds textanalys samt Gordon McCormicks Magiska Diamant som ett analys- och operationaliseringsverktyg.

Studiens syfte Àr att utreda om och i sÄ fall hur etniskt mÄngfald pÄverkar innovationsförloppet pÄ en dagstidning. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats utifrÄn vilka vi utförde nio semistrukturerade intervjuer. Som verktyg för vÄrt syfte anvÀndes Sydsvenskan som fallföretag, i strÀvan efter att kunna generalisera resultatet pÄ branschen.Vi har anvÀnt oss av innovationsteorier för att förklara synen pÄ innovationsförloppet, samt mÄngfaldsteorier för att teoretiskt kartlÀgga hur mÄngfald pÄverkar olika konstellationer av mÀnniskor. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med anstÀllda pÄ olika befattningar inom fallföretaget samt externa fackmÀn inom Àmnet innovation och mÄngfald. Resultaten visar pÄ vikten av etnisk mÄngfald pÄ en dagstidning, dÀr den interna mÄngfalden tillhandahÄller den externa mÄngfalden med en verklighetsbaserad och innovativ tidning.

Polisuniformen M/04 ? Aggressiv och militÀrisk? - Ur ett etniskt perspektiv. Det förs debatter bÄde i media och ute pÄ landets myndigheter om polisens uniform. Bakgrunden Àr en utredning som RPS tillsatte efter synpunkter frÄn polisens etiska rÄd om att allmÀnheten uppfattar uniformen som aggressiv och militÀrisk. Syftet med denna rapport Àr att jÀmföra svenskar och invandrares syn pÄ den svenska polisens nuvarande uniform M/04 samt placeringen av tjÀnstevapnet.

Dagens svenska samhÀlle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mÄngkulturella verklighet pÄverkar allt mer samhÀllets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen KriminalvÄrden. Denna studie har gjorts pÄ en av KriminalvÄrdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma Ät hur personalen talar om och agerar utifrÄn den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige Àr en realitet. Hur handskas och ser personalen pÄ de ökade krav pÄ mÄngfald och "kulturell kompetens" som numera stÀlls inom KriminalvÄrden, likt de flesta andra av samhÀllets arenor idag.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie dĂ„ personalen uppmĂ€rksammat en vĂ€xande grupp unga bostadslösa förĂ€ldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt förĂ€ldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hĂ€lsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkĂ€tinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjĂ€lp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna förĂ€ldrarna, NĂ€tverk, Syn pĂ„ barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt pĂ„frestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen pĂ„verkade förĂ€ldraskapet negativt.