Inledning:Det Àr vÀl fÄ mÀnniskor som har kunnat undgÄ att pÄ nÄgot sÀtt bli indragen i en konflikt. Framförallt gÀller nog detta mÀnniskor som dagligen arbetar i organiserat pÄ arbetsplatser, DÀr ska mÄnga viljor mötas och förenas till en helhet för att nÄ de aktuella organisationernas uppsatta mÄl. Under vÄr utbildning sÄ har det inte getts sÄ stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter Àr. Detta vÀckte vÄrt intresse gÀllande konsultverksamhet inom Àmnet.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken mÀn och kvinnor som alla jobbar med nÄgon form av konsultverksamhet betrÀffande konflikthantering. Det vi har grundat vÄr studie pÄ Àr fenomenologi.

Inledning:Det Àr vÀl fÄ mÀnniskor som har kunnat undgÄ att pÄ nÄgot sÀtt bli indragen i en konflikt. Framförallt gÀller nog detta mÀnniskor som dagligen arbetar i organiserat pÄ arbetsplatser, DÀr ska mÄnga viljor mötas och förenas till en helhet för att nÄ de aktuella organisationernas uppsatta mÄl. Under vÄr utbildning sÄ har det inte getts sÄ stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter Àr. Detta vÀckte vÄrt intresse gÀllande konsultverksamhet inom Àmnet.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken mÀn och kvinnor som alla jobbar med nÄgon form av konsultverksamhet betrÀffande konflikthantering. Det vi har grundat vÄr studie pÄ Àr fenomenologi.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka de villkor kring vilka unga tjejer formar sin sexualitet. Det gör jag genom att titta pÄ hur sexualitet beskrivs och hur kön positioneras i en kontext som Àr avsedd för unga tjejer. Jag vill ocksÄ anlÀgga ett tidsperspektiv för att se om det skett nÄgon förÀndring över tid och hur den i sÄ fall ser ut. Empirin utgörs av texter frÄn tidningen FRIDA frÄn 1983 och 2008. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur beskrivs tjejers och killars upplevelse av sex? Hur beskrivs tjejers och killars sexualitet? Hur positioneras kön i utsagorna? Jag anvÀnder mig av diskursanalys som metod, och teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och genusteoretiska begrepp.

Invandrar- och etniskt entreprenörskap har rönt stort forskningsintresse desenaste Ärtiondena utifrÄn dess pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt (Casson et al,2006) I Sverige har antalet företag som startas av personer födda utomlands,ökat med 75 % mellan 2001 och 2008, vilket bidrar till ekonomisk tillvÀxtoch sysselsÀttning. Invandrarföretagare möter dÀremot specifika hinder ochproblem i deras vardag, bland annat avsaknaden av personliga nÀtverk(TillvÀxtverket, 2010) vilket har en viktig roll för entreprenöriell framgÄng.Bill och Johannisson (2004) menar att det stöd och de resurser en entreprenörkan vara i behov av, ofta Äterfinns i det personliga nÀtverket.I VÀxjö finns det ett utvecklat system av lokala aktörer vars frÀmsta syfte Àratt stödja nyföretagare. Författarna stÀller sig frÄgande till hur dessa aktörerkan förbÀttra förutsÀttningarna för invandrarföretagare att utveckla personliganÀtverk.Författarna har genomfört en kvalitativ studie av tolv lÄgutbildade invandraresom hÀrstammar frÄn mindre utvecklade lÀnder och har drivit företag mellan3-36 mÄnader. De företagsfrÀmjande aktörerna som deltagit i denna studie ÀrALMI Företagspartner AB, NyföretagarCentrum, Inkubatorn, Arbetsförmedlingenoch Mackens Företagshotell.Resultatet av studien visar pÄ att företagsfrÀmjande aktörer bör Àga förstÄelseför invandrarföretagares kontext i VÀxjö, vilken pÄverkar deras möjligheteratt starta och driva företag. Organisationerna bör Àven erbjuda ett heterogentnÀtverk dÀr individen kan trÀffa lÀmpliga kontakter som förstÄr dennakontext.

Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga och analysera svenska kvÀllstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte ocksÄ svar pÄ hur journalister förhÄller sig till begrepp sÄ som ?invandrare? och ?flyktingar? i förhÄllande till ?etniskt svenska?. För att nÄ önskat resultat har vi anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som strÀcker sig lÀngre Àn en analys av bara texten, hÀr sÀtts texten in i en samhÀllelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, tvÄ ledande aktörer pÄ den svenska kvÀllstidningsmarknaden.För att finna relevanta artiklar för vÄr studie anvÀnde vi oss av databasen Mediearkivet.

Syftet med detta examensarbete Àr att med hjÀlp av empiriskt material och tidigare forskning undersöka hur en butikskedja inom modebranschen anvÀnder sin butikslayout och olika butiksytor för att visuellt kommunicera till sina kunder. För att avgrÀnsa oss gick vi frÀmst in pÄ anvÀndandet av ABC-ytor, butikslayout och fÀrgval i butiksexponeringen. Vi valde att basera vÄr studie pÄ modekedjan Lindex, för att se om teori och verklighet stÀmmer överens. I uppsatsen förklaras tre teoretiska modeller som beskriver butikskommunikation och vad som fÄngar kunders uppmÀrksamhet i butik. Vi beskriver Àven vilka olika layouter en butik kan anvÀnda sig av, vad de olika butiksytorna ska kommunicera, samt olika exponeringsmetoder.

Syfte:Syftet Àr att undersöka organisationsförÀndringar som kan behövas hos gymnasieskolor medgymnasieutredningens (SOU 2008:27) förslag som grund.Gymnasieutredningen stÀller mÄnga gymnasieskolor inför stora förÀndringar, bland annat sÄÀndras fokus och nÀringslivet intrÀder pÄ ett mer organiserat sÀtt pÄ skolans arena genomprogramrÄd och nationella rÄd. 15 veckors praktik (APU) blir obligatoriskt och möjligheternaatt ha specialutformat program och lokala kurser begrÀnsas kraftigt. Det intressanta Àr dÄ attundersöka hur dessa förÀndringar kan organiseras och hanteras. Hur bör skolorna arbeta föratt kunna nÄ intentionerna i gymnasieutredningen och vilka nya yrkesroller kommer attbehövas?Teori:Jag har anvÀnt en organisationsteoretisk modell som grund.Metod:Materialet har samlats in genom intervjuer av nÄgra personer som har skrivit remisser tillgymnasieutredningen.

  Sammanfattning I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdÀmnet har en sprÄkutvecklande funktion hos elever som gÄr i förberedelsegruppen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Undersökningen Àr gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet Àr insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring sprÄkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar Àven att vi har vÄra teoretiska utgÄngspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vÄrt syfte, vÄra frÄgestÀllningar och den metod vi anvÀnt mer ingÄende och gÄr sedan över till att redovisa vÄra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen pÄ olika sÀtt. PÄ den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, pÄ ?Skola 2? har de istÀllet slöjd tvÄ gÄnger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

I denna uppsats unders?ks motst?nd som en aspekt av supporterskap inom svensk fotboll. Uppsatsens syfte ?r att unders?ka olika uttryck f?r motst?nd inom supporterkultur samt redog?ra f?r hur n?gra av dessa uttryck ser ut och vart de riktar sig. Genom detta ?mnar denna uppsats ocks? att bidra till f?rst?elsen kring somliga supportrars f?rm?ga att engagera, mobilisera och uppn? gemensamma m?l. Uppsatsens empiriska delar utg?r fr?n objektsorienterade kvalitativa intervjuer som gjordes av mig och med fem svenska fotbollssupportrar under 2024.

Denna uppsats fokuserar pÄ den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien Àr att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstÄs och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmÀnna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys.

Projektformen har funnits lÀnge och har förÀndrats med tiden. Idag har den ökat i popularitet vilket man tror kan bero pÄ att den stimulerat flexibilitet och kreativitet. Kreativitet handlar om en förmÄga att se annorlunda orsakssamband, att lÀmna gamla rutiner och finna nya bÀttre lösningar. Men som motvikt till kreativitet krÀvs stabilitet och förutsÀgbarhet annars Àr risken att kreativiteten gÄr till överstyr och orsakar kaos. Det krÀvs Àven rÀtt balans mellan frihet och planering för att ge motivation till kreativitet.Designföretag bestÄr av kreativa individer och de arbetar oftast i projektform.

Varje Är föds det i Sverige cirka 110 000 barn, av dessa Àr ungefÀr 450 döda intrauterint efter graviditetsvecka tjugotvÄ. Tidigare forskning har visat att barnmorskans vÄrd vid förÀldrar som drabbats av intrauterin fosterdöd har stor betydelse för förÀldrarnas förlossningsupplevelse och fortsatta sorgearbete. Det finns dÀremot begrÀnsat med forskning kring hur barnmorskan upplever vÄrden av förÀldrar i denna svÄra situation. Syftet med studien Àr att beskriva barnmorskors upplevelser av att vÄrda förÀldrar under förlossning vid intrauterin fosterdöd. Studien baseras pÄ en kvalitativ ansats dÀr datainsamlingen utgjordes av intervjuer med Ätta barnmorskor.

Förskolans lÀroplan reviderades Är 2011. Ambitionen var att höja kvaliteten och tydliggöra yrkesrollerna i förskolan. I dagens förskola arbetar tvÄ yrkesgrupper, förskollÀrare och barnskötare. Yrkesgrupperna har organiserat sig i olika fackförbund; förskollÀrare i LÀrarförbundet och barnskötare i Kommunal. För att förstÄ bakgrunden till revideringen har studiens syfte varit att nÄ kunskap om fackförbundens synsÀtt pÄ förskolans verksamhet och dess personal.

Titel:?TvĂ„ sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till medier pĂ„ uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & OmvĂ€rld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet Ă€r att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att bĂ„de strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier. Det finns dock en likvĂ€rdig tillgĂ„ng till medier oavsett social klass.

Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sÀgs generellt sett innebÀra att arbete Àr önskvÀrt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva ÄtgÀrder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen efterstrÀvas Àr dock inte lika tydligt.Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv Àmnar denna uppsats kartlÀgga diskurser om arbete och arbetslinjen och dÀrmed öka förstÄelsen för vad man pratar om nÀr man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sÀtta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar pÄ varför arbetslinjen intar en sÄ pass central roll.Studien visar att de olika Äsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i instÀllningen till arbetslinjens vara; denna instÀllning Àr odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete Àr önskvÀrt, dÀr den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet.