Sökresultat:
515 Uppsatser om Etnisk tillhörighet - Sida 33 av 35
VÀgen till arbetsmarknaden : En studie om upplevelser pÄ arbetsmarknaden hos invandrare med akademisk bakgrund
Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund sÄsom exempelvis lÀkare, ingenjörer, jurister, lÀrare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fÄtt med sig frÄn sina hemlÀnder. Vi vill sÄledes se hur deras situation ser ut pÄ den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. DÀrtill vill vi ta reda pÄ informanternas synpunkter pÄ möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesomrÄde. Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering pÄ arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.
Invandrarbarn eller svartskallar i BollnÀs kommun : en attitydundersökning
Har vi svartskallar eller invandrarbarn i BollnĂ€s kommun?Vi kan se tendenser i vĂ„rt samhĂ€lle, att ytterlighetsgrupper för frĂ€mlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska lĂ€ge förĂ€ndrats. Den lĂ„gkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal Ă„r, med ökad arbetslöshet som följd, har förvĂ€rrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Ăven media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att mĂ„nga gĂ„nger förstĂ€rka det frĂ€mlingsfientliga budskapet.Skolans nya lĂ€roplan, Lpo 94, sĂ€ger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lĂ€rare Ă€r, att bekĂ€mpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för vĂ„ra invandrarelever.
?KÀnner man nÄn som kÀnner nÄn sÄ?? - en kvalitativ studie om rekrytering till kriminella gÀng.
Kvalitativ studieDenna C-uppsats Àr en kvalitativ studie med syfte att undersöka rekrytering till kriminella gÀng. Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med fyra personer som sjÀlva har kunskap om och erfarenhet av kriminella gÀng.Begreppsdefinition?Ett kriminellt gÀng Àr en grupp, bestÄende av tvÄ eller flera individer som Àr kriminella. De bryter mot de lagar, regler och normer, som upprÀttats för anstÀndigt uppförande och agerande, i vÄrt samhÀlle. Det Àr personer som Àr ömsesidigt beroende av varandra och som interagerar med varandra för att uppnÄ ett mÄl, som av dem upplevs som gemensamt.
ĂgarlĂ€genheter som ett medel mot Malmös segregation
Införandet av en ny upplÄtelseform, ÀgarlÀgenheter kommer förmodligen att ske den 1 april 2009. MÄnga intressanta frÄgor har vÀckts kring den nya upplÄtelseformen och en av dessa frÄgor handlar om ÀgarlÀgenheter kan bidra till att minska segregationen i de mest utsatta omrÄdena i landet.
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om ÀgarlÀgenheter kan minska segregationen i Malmö. UtgÄngspunkten Àr att förstÄ segregationsproblematiken i staden och hur ÀgarlÀgenheter eventuellt skulle kunna pÄverka detta.
Studien grundar sig pĂ„ en kvalitativ metod dĂ„ vi har genomfört sex strukturerade intervjuer med personer som pĂ„ olika sĂ€tt Ă€r engagerade i bostadsfrĂ„gor i Malmö. Vi har den deduktiva ansatsen som utgĂ„ngspunkt dĂ„ hypotesen ĂgarlĂ€genheter kan minska segregationen i Malmö skapats för att besvara vĂ„r huvudfrĂ„gestĂ€llning.
Polisstudenters attityder till invandrar- och förortsproblematiken i Sverige - En kvantitativ studie om förestÀllningar, tolerans och polisarbete
Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att polisutbildningen tycks spela roll förpolisstudenternas socialisation. Detta ger sig uttryck i studenternas förestĂ€llningar om polisensagerande gentemot invandrare och polisstudenternas egen tolerans gentemot invandrare. Vi kan dĂ€remot se att utbildningen saknar samband med instĂ€llningen till ett riktat polisarbete samt att det istĂ€llet Ă€r huruvida studenterna Ă€r födda i Sverige eller ej som har betydelse. Vi kan Ă€ven dra slutsatsen att studier pĂ„ högskola/universitet, vilket i tidigare undersökningar (se exempelvisEugene & Terrill 2007) har visat sig vara viktigt för polisens attityder, saknar relevans i dennastudie. Ăven faktorer som könstillhörighet och förĂ€ldrars utbildning saknar samband.
Att finna strategier för det utbredda samhÀllsproblemet
Syftet med vÄr studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, nÀr det gÀller samhÀllsproblematiken vÄld i nÀra relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod dÀr vi jÀmfört tvÄ socialtjÀnster, en frÄn storstadsomrÄde samt en frÄn landsbygdsort. VÄra frÄgestÀllningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhÄllningssÀtt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsÀtts för vÄld av nÀrstÄende man.Den hÀr studien ville vi göra dÄ regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot vÄld i nÀra relationer med 56 punkter pÄ olika ÄtgÀrder. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur socialtjÀnsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillÀmpat tre av omrÄdena.
Ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv. En undersökning av ungdomars förhÄllande mellan skola och arbetsliv samt ungdomars synpunkter pÄ vÀgledning i gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen
SyfteDen hĂ€r studien syftar till att undersöka faktorer som pĂ„verkar ungdomars övergĂ„ng frĂ„n skola till arbetsliv. Samt undersöker studien faktorer för ungdomar som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. Förutom detta syftar studien till ungdomars synpunkter pĂ„ studie- och yrkesvĂ€gledning i samhĂ€llet, nĂ€mligen i gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen. Ăven undersöker studien ungdomars behov som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. TeoriI studien redovisas faktorer som möjligtvis influerar övergĂ„ngen frĂ„n skola till arbetsliv utifrĂ„n fyra olika aspekter: arbetsmarknaden, den sociologiska aspekten, den socialpsykologiska aspekten och vĂ€rdering av arbete.
Sydsvenskans rapportering om hatbrott : En studie av artiklar om hatbrott under 2005 och 2010
Syftet med studien Àr att undersöka, belysa och analysera hur tidningen Sydsvenskan skriver omhatbrott, genom att studera alla artiklar som tidningen publicerat under rubriken hatbrott Är 2005respektive Är 2010. I studien görs jÀmförelser mellan 2005 och 2010, för att undersöka huruvida detfinns skillnader i rapporteringen över tid. Vidare belyses teoretiska förklaringar, i form avdagordningsteorin, konstruktionism och moralisk panik, för att söka svar pÄ varför Sydsvenskanskriver som de gör. Det Àr kriminologiskt relevant att undersöka hur det kommer sig attSydsvenskan skriver som de gör för att pÄ sÄ vis fÄ vidare kunskap om förhÄllandet mellan mediaoch brott. Föreliggande studie förhÄller Sydsvenskans rapportering till tidigare forskning ochstatistik.
Etnicitetens betydelse? En experimentell undersökning om förekomsten av etnisk diskriminering vid bedömningen av politiker
Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har Àgt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, Ättonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det Àr i hög grad de anstÀllda som utför kontrollmomenten och dÀrför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstÄr de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte Àr att för de personer som Àr ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstÄs av personalen.
"Etnisk diskriminering i affÀrer". En kvalitativ studie i hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever affÀrsanstÀlldas bemötande
Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever bemötandet av affÀrsanstÀllda. Fokus riktas mot affÀrsanstÀlldas bemötande av kunder med annan etnicitet Àn svensk nÀr de ska handla dagligvaror eller klÀder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Informanterna var i Äldrarna mellan 22 till 57 Är gamla och kom till Sverige frÄn Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan tvÄ till 16 Är sedan. Begrepp som omnÀmns i studien upprepade gÄnger Àr diskriminering och fördomar, vilka ocksÄ definieras utförligt och behandlas i arbetet.
MÄngfaldsfrÄgor inom Àldreomsorgen - en kvalitativ studie om kulturkrockar mellan personal och organisation
Mitt syfte Àr att undersöka och förstÄ hur man hanterar kulturell och etnisk mÄngfald inom den kommunala Àldreomsorgen som organisation. Speciellt de problem som eventuellt kan uppstÄ nÀr mÀnniskor pÄ grund av sin kultur eller sin religion har referensramar som gÄr stick i stÀv med organisationens riktlinjer. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur hanteras mÄngfaldsfrÄgor i organisationen? Vilka erfarenheter har man av konflikter som uppstÄtt mellan organisationens riktlinjer och en personal eller arbetssökande som pÄ grund av sin kultur eller religion haft andra referensramar samt hur har man hanterat dem nÀr de uppstÄtt?Metoden Àr kvalitativ intervjumetod. Jag har intervjuat fyra enhetschefer och tvÄ chefer högre upp i organisationshierarkin för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ mÄngfaldsfrÄgor och deras erfarenheter av krockar mellan personal/arbetssökandes referensramar och organisationens riktlinjer.
Religionsutövning i svenskt arbetsliv
Denna uppsats behandlar Ă€mnet religionsutövning i svenskt arbetsliv. Ămnet avhandlas dels utifrĂ„n perspektivet religionsfrihet som mĂ€nsklig rĂ€ttighet, dels frĂ„n perspektivet skydd och aktiva Ă„tgĂ€rder mot diskriminering med religion som grund. Syftet Ă€r att göra en utredning i Ă€mnet samt belysa frĂ„gan. Religionsfriheten stadgas i artikel 9 i Europakonventionen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och grundlĂ€ggande friheterna. Praxis rörande religionsutövning frĂ„n Europadomstolen visar att religionsfriheten inte Ă€r absolut.
Radikal högerpopulism i Sverige. : En kvantitativ undersökning angÄende Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006
Den hÀr uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angÄende vÀljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna Àr landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en frÀmlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.Det finns mÄnga olika teorier angÄende vÀljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lÄgutbildade okvalificerade individer med smÄ ekonomiska medel Àr mer benÀgna att rösta pÄ RHP-partier Àn högutbildade och förhÄllandevis vÀlbÀrgade individer. Arbetslöshet och nivÄ av invandring har dÀrutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer.
 Radikal högerpopulism i Sverige : En kvantitativ undersökning angÄende Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006
Den hÀr uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angÄende vÀljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna Àr landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en frÀmlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.Det finns mÄnga olika teorier angÄende vÀljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lÄgutbildade okvalificerade individer med smÄ ekonomiska medel Àr mer benÀgna att rösta pÄ RHP-partier Àn högutbildade och förhÄllandevis vÀlbÀrgade individer. Arbetslöshet och nivÄ av invandring har dÀrutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer.
"Etnisk diskriminering i affÀrer". En kvalitativ studie i hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever affÀrsanstÀlldas bemötande
Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för hur nÄgra kunder med annan
etnicitet Àn svensk upplever bemötandet av affÀrsanstÀllda. Fokus riktas mot
affÀrsanstÀlldas bemötande av kunder med annan etnicitet Àn svensk nÀr de ska
handla dagligvaror eller klÀder.
För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa
intervjuer med fyra invandrare, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Informanterna var i
Äldrarna mellan 22 till 57 Är gamla och kom till Sverige frÄn Afghanistan,
Kosova och Portugal för mellan tvÄ till 16 Är sedan. Begrepp som omnÀmns i
studien upprepade gÄnger Àr diskriminering och fördomar, vilka ocksÄ definieras
utförligt och behandlas i arbetet.