Sökresultat:
511 Uppsatser om Etnisk tillhörighet - Sida 2 av 35
Berikande samspel i undervisningen : En studie av interkulturellt förhÄllningssÀtt i undervisningen bland lÀrare i grundskolans senare Är.
Syftet med denna uppsats var att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har anvÀnts. 12 stycken lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansÀttning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansÀttning av elever. Resultatet som uppkom visade att lÀrarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utstrÀckning anvÀnde sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt.
Etnisk mÄngfald inom Top Management Teams : En kvantitativ studie om hur etnisk mÄngfald inom Top Management Teams pÄverkar icke-finansiella utfall i hybrida bolag
Bakgrund och problem: Etnisk och kulturellt mÄngfald inom TMT har tack vare globaliseringen blivit ett alltmer förekommande fenomen inom företag. Tidigare studier om etnisk och kulturellt mÄngfald inom TMT:s inverkan pÄ företagsutfall har för det mesta fokuserat pÄ den privata sektorn samt finansiella utfall. Dessa studier har Àven ignorerat TMT-processer, vilket har lett till blandade resultat.Syfte: Att förklara hur etnisk mÄngfald i TMT pÄverkar icke-finansiella utfall i hybrida företag.Metod: Studien utgÄr frÄn en kvantitativ undersökningsmetod, dÀr data samlades in genom elektroniska enkÀter. Urvalet bestod av 98 hybrida företag inom den offentliga sektorn i Sverige. Vi hÀrledde tre hypoteser utifrÄn tidigare studier för att besvara studiens syfte.Slutsatser: Vi har funnit att etnisk mÄngfald inte har nÄgon pÄverkan pÄ varken beteendeintegration eller ambidextri inom hybrida bolag.
Analys av töindex för tjÀllossningsbedömning
Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.
Hur nÄgra flyktingar upplever sin etniska identitet
Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förstÄelse kring hur nÄgra flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhÀllet. Vidare har Àven syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som nÄgon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestÄende av sex djupintervjuer. Dessa ufördes pÄ fem kvinnor och en man pÄ en högskola i södra Sverige, Äldern varierade mellan 20-26 Är. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade Àven en stark etnisk identifikation.
Mening med MÄngfald- En kvalitativ intervjustudie
SĂ
FĂDDES IDĂN att undersöka den Ă€nnu mer homogena arbetsgivarkĂ„rens instĂ€llningar till etnisk mĂ„ngfald och framför allt, deras argument till varför det var viktigt. Eftersom tidigare studier som gjorts huvudsakligen fokuserat pĂ„ journalister med utomnordisk bakgrund och deras erfarenheter av mediemarknaden i Sverige sĂ„ kĂ€ndes det intressant att lĂ„ta arbetsgivarna komma till tals och fĂ„ deras syn pĂ„ problemet.SYFTET MED MAGASINET Ă€r att fĂ„ fram en bild av hur arbetsgivare pĂ„ nĂ„gra av de stora redaktionerna i Sverige tĂ€nker och resonerar kring etnisk mĂ„ngfald. Tanken Ă€r inte att jĂ€mföra de olika intervjupersonernas svar, utan att kunna presentera en bild av varför det Ă€r viktigt med etnisk mĂ„ngfald och hur aktivt olika arbetsgivare arbetar med det..
Att beh?lla bankanst?llda - En kvalitativ studie om employee retention utifr?n ett identitetsperspektiv
Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.
Heterogenitet eller homogenitet i ett urval av lÀroböcker i tyska
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka som fÄr representera de tysksprÄkiga lÀndernas befolkning i nÄgra lÀromedel i tyska. Undersökningen fokuserar pÄ hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell lÀggning skildras i lÀroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, frÀmst rörande lÀromedelsanalys, med inriktning pÄ de valda aspekterna. Med hjÀlp av textanalys har jag undersökt fyra olika lÀroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer fÄ skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet Àn tysk i de granskade lÀroböckerna, ingen med annan sexuell lÀggning Àn heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt.
Etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden - En kvalitativ studie om drivkrafterna och beslutprocessen kring ett namnbyte
Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter pÄ arbetsmarkna-den. FrÄgorna jag har valt för att uppnÄ syftet Àr: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering pÄ arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande? Vilka förestÀllningar om etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemstÀllningen. Min slutsats av denna studie Àr att förestÀllningar om den andra gruppen, har hÀmmat, bÄde den större gruppen och den lilla individen.
Sjuksk?terskors kunskap och attityder kring kvinnlig k?nsstympning En litteratur?versikt
Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och
inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av
icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska
komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller
krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell
kompetens.
?Fortsatta reformer ska bidra till varaktigt ho?g sysselsa?ttning, fra?mja ho?g produktivitetstillva?xt och sta?rka Sveriges konkurrenskraft." : - En studie av svenska politikers syn pa? utbildning
Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.
Etnisk mÄngfald i kulturlivet. En studie om etnisk mÄngfald vid Kulturskolan
Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten.
SkrÀddarsydd Skönhet : Etableringsmöjligheter av etnisk kosmetik pÄ den svenska marknaden
This is a project in Entrepreneurship and Creativity on masters? degree. The purpose was to verify whether the Swedish retail trade within the beauty care business was ready for an in-troduction of colour cosmetics. Through the qualitative research grounded theory, I made several phone interviews with independence retail traders within the Swedish beauty care business. The selection of respondents is based on statistical facts and geographic coverage of Swedish beauty care shops.
Lika villkor pÄ arbetsmarknaden? : Diskriminering i rekryteringsprocessen
Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrÄn en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anstÀlla personen i frÄga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet pÄ den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering Àgde rum..
Etnisk kvotering till polisutbildningen : Fördel eller nackdel?
Ser man över vilka personer som studerar pÄ polisutbildningen Àr det inte den stereotypa biffiga killen som har gjort lumpen. Utan det Àr en stor variation av bÄde killar och tjejer i olika storlekar, utseenden, Äldrar, erfarenheter och personligheter. Svenskar med utlÀndsk hÀrkomst Àr den mÄlgruppen som Àr underrepresenterade inom polismyndigheterna. Problemet har varit att det Àr alldeles fÄ personer frÄn den kategorin som söker till polisutbildningen. Den svÄraste gruppen att rekrytera inom den kategorin Àr tjejer med utlÀndskt ursprung.
Problemet Travellers för irlÀndska staten - skapandet av etnicitet
Travellers pÄ Irland Àr ett resandefolk som hÄller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. De har lÀnge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en sÀrskild etnisk grupp. FN rekommenderar Irland att ge dem erkÀnnande som etnisk minoritet. Varför irlÀndska regeringen Ànnu inte gjort det har en historisk förklaring och olika politik har styrt behandling av Travellers under de senaste 50 Ären som uppsatsen behandlar. Attityden till hur de ska bemötas har gÄtt frÄn assimilering till integrering, frÄn att ha sett dem som en problemgrupp till att uppmÀrksamma dem som en diskriminerad grupp.