Grammatikundervisningens plats i skolan har förändrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen är viktigare än nyttan för elever med svenska som modersmål i grammatikundervisningen på gymnasieskolan idag. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning utreds gymnasiepedagogers syn på ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om språkets uppbyggnad, språkets struktur och en medvetenhet om språkriktighet.

Detta utvecklingsarbete har utgångspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av gymnasieskolan. Intentionerna med Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lärare skulle föra metoddiskussioner och ämnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten på undervisningen. Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhällskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom gymnasieskolan, Samhällsprogrammet, samhällsvetenskaplig gren, åk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frågeformulär i helklass.

Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena.

Den här uppsatsen belyser barns/elevers uppfattningar och tankar kring den kinesiska kulturen. Men även hur Swedish School Beijing tar till vara på den nya kulturen i undervisningen. Vidare belyser den om svenska elever i utlandet får möjlighet till en likvärdig utbildning som de eleverna i Sverige får. Uppsatsen upplyser även er läsare om hur lärarna arbetar på Swedish School Beijing och i den mån de tar tillvara på den nya kultur som barnen/eleverna möter i Kina. I litteraturdelen tas det upp vilka olika kulturkrockar som kan uppstå vid flytt till ett nytt land med ny och annorlunda kultur.

Studiens syfte är att beskriva några klasslärares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nå målen i svenska som andraspråk i skolår tre på grund av bristande språkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgått från frågeställningarna:Vilket stöd upplever lärarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lärarna att dessa elever får av speciallärare och lärare i svenska som andraspråk? Hur beskriver klasslärarna att deras samarbete med andra lärare på skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödåtgärder beskriver lärarna att de kan formulera i dessa elevers åtgärdsprogram? Studien bygger på intervjuer med fem klasslärare som arbetar på tre olika skolor. Majoriteten av eleverna på dessa skolor har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever såg olika ut på de tre olika skolorna där lärarna arbetade.

Syften med studien var att:Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper.Frågorna vi ställde oss var följande:Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv?Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen?.

Syftet med studien var att studera och undersöka hur lärare i ämnena hem- och konsumentkunskap samt svenska arbetar och förhåller sig till elever med bristande socioemotionell kompetens, både i undervisningssituationer samt i betygsättning. Den empiriska undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundades utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv, Erikson och det sociala sammanhangets betydelse samt Antonovskys känsla av sammanhang. Resultatet har visat att lärarna är väl medvetna hur de delar in elever med bristande socioemotionell kompetens vid olika gruppindelningar. Vidare visar resultatet att en elevs bristande socioemotionella kompetens kan bidra med ett icke godkänt betyg..

Från 1918 och framåt har invandringsströmmen varit större än utvandringen i Sverige. Till följd av att invandringen har överstigit utvandringen de senaste 95 åren är detta en av faktorerna som har bidragit till folkökningen i Sverige. Den stigande folkökningen i Sverige har skapat en mer konkurrenskraftig arbetsmarknad, där efterfrågan av sysselsättning ökar men utbudet är begränsat. En del av de utrikes födda har haft svårighet att hitta sysselsättning under en längre period på grund av målgruppens begränsningar. För lösa denna problematik har flera invandrare startat eget företag.Flertal av invandrarföretagare har olika former av begränsningar exempelvis språkliga, juridiska och formella.

Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lärares attityder till flerspråkighet och arbetet med svenska som andraspråk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var två klasslärare, tre andraspråkslärare och en modersmålslärare. Lärarna arbetar på skolor med olika andel flerspråkiga elever.I resultatet framgår att de intervjuade lärarna är övervägande positiva till en flerspråkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förståelse för andra människor och att få ett kulturellt och språkligt utbyte av varandra.

Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka hur nyanlända elevers SO- undervisning på två skolor är organiserad och vilka strategier lärare kan använda för att underlätta kunskaps-och språklärande för de eleverna. Avsikten med studien är att se om lärarnas bild av möjligheter och hinder för språklärandeundervisning stämmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har använts för ämnet relevant forskning och litteratur som bygger på det sociokulturella perspektivet på lärandet, Läroplan 2011:a samt Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Metod: Intervjuer med 6 lärare och enkäter med 26 nyanlända elever på högstadiet på två skolor. Resultat: Analysen visar en samstämmighet mellan lärarnas och elevernas syn angående språklärandemöjligheter för nyanlända elever i SO-undervisning.

Grammatikundervisningens plats i skolan har förändrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen är viktigare än nyttan för elever med svenska som modersmål i grammatikundervisningen på gymnasieskolan idag. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning utreds gymnasiepedagogers syn på ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om språkets uppbyggnad, språkets struktur och en medvetenhet om språkriktighet.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur nyanlända elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lärarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhället? Mycket spelar in när man är ny i ett land. För många av dessa elever har livet vänds upp och ner. De har kommit långt bort från det de kände till, och nu kommit till något helt nytt som de aldrig tidigare mött.

Det finns en stor önskan hos elever att lära sig läsa. Detta är ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och föräldrar inför starten i grundsärskolan.  Syftet med studien är att undersöka hur, när och vad som kartläggs inom läsutveckling hos elever i grundsärskola.Det är en demokratisk rättighet, för alla elever, att få utveckla sin läsförmåga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsärskolan, visade att eleverna inte ges tillräckligt med förutsättningar för att utveckla sina kunskaper i ämnet svenska. Dessutom är uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfällig. Inom grundskolan har man olika kartläggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas läsutveckling under skolåren, men hur gör pedagogerna inom grundsärskolan?Vår teoretiska grund vilar på Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och därmed dess förmåga att tillgodogöra sig undervisningen.

Allt färre ungdomar väljer att studera trädgård trots att branschens behov av arbetskraft är stort. Syftet med denna empiriska studie är att se vilka faktorer som kan ha påverkat de sammanlagt 48 eleverna i åk 1, läsår 2013/2014, att ändå välja Naturbruksprogrammet med inriktning Trädgård. De frågeställningar som studien avsåg besvara var; Varför väljer eleverna NB-Trädgård? Vilka likheter och olikheter har trädgårdseleverna gentemot övriga naturbrukselever vad gäller könstillhörighet, etnisk tillhörighet, bakgrund och uppväxt? Hur värderar eleverna utbildningen och skolan? Har egen eller närståendes kontakt med trädgårdsnäringen under uppväxten betydelse i Gy-valet? På vilket sätt kan skolorna, enligt eleverna, locka till sig fler elever? Vilken beskrivning av eleverna erbjuder resultatet? Enkätstudien visade på en mycket jämna könsfördelning, att kontakt med trädgård under uppväxten väcker ett intresse som kan vara avgörande för ett yrkesliv inom branschen samt bekräftade att trädgård fortfarande är okänd eller ointressant mark för utlandsfödda svenskar. Trädgårdsleverna värderade sin utbildning högt.

Flera rapporter visar att elever med utländsk eller invandrarbakgrund har sämre matematikbetyg jämfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, däribland föräldrarnas låga utbildning, attitydskillnader och språksvårigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt några faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a.