Uppsatsen handlar om hur flerspråkiga elever integreras och inkluderas i en mångkulturell skola. Fyra olika lärare intervjuades efter en frågemanual där samma frågor ställdes till alla intervjuade. Resultat visade att samtliga lärare prioriterade inkludering av flerspråkiga och nyanlända elever för att påskynda deras integration i den svenska skolan. Lärarna lyfte också fram vikten av en god modersmålsundervisning samt studiehandledning för att individuellt stödja eleverna och möjliggöra inlärning och förståelse för dem. Samtliga lärare påpekade vidare att ett gott samarbete med och engagemang från hemmet och föräldrarna är av stor betydelse för en framgångsrik integration i skolan.

Studiens syfte är att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frågar om studenters prestationer bedöms olika på grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och män. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillämpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi använder data bestående av betygslistor från tre stora delkurser inom ämnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som sträcker sig från höstterminen 2007 till och med vårterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrån studenternas efternamn.

AbstractTitel: ?Här är sanningen Sverige!? ? Unga flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och deras relation till medier i identitetsskapandetFörfattare: Nina Gergi Handledare: Eva Åsén EkstrandNyckelord: Identitet, identitetsskapande, flickor, genus, medier, relation, etnicitet, kultur, självuppfattning, syriansk-ortodoxa, kurder, ungdomar, unga, medieinnehåll, medieanvändning, mediepåverkan.SyfteSyftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och medier. Målet med uppsatsen är att öka medvetenheten om flickornas bakgrundshistoria, det nuvarande levnadssättet och den framtida självbilden i relation till medierna och identitetsaspekten.FrågeställningDen övergripande frågeställningen i den här uppsatsen är:Hur ser relationen ut mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund?För att besvara huvudfrågan delade jag in frågeställningen i tre delfrågor.Vilken roll anser flickorna att medierna har när de formar sin identitet? Hur värderar flickorna mediernas beskrivning av deras nuvarande levnadsvillkor och deras bakgrundshistoria? Förstärker eller försvagar medierna bilden av deras liv?Vilken betydelse anser flickorna att medierna har för deras självuppfattning, dvs. hur de förstår sin nuvarande situation och sin framtida möjlighet i Sverige?MetodStudien är kvalitativ och baserar sig på djupintervjuer med sex flickor ? tre flickor från den syriansk-ortodoxa folkgruppen samt tre flickor från den kurdiska folkgruppen, i åldrarna 20?25 år.

I dagens samhälle finns det många ungdomar med utländsk bakgrund vilket leder till att utländska elever utgör en stor del av skolan, därav begreppet en mångkulturell skola. Detta ämne är aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lärare känner för mångkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger även en inblick på hur främlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lärare har intervjuats som underlag för resultatet.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken inställning elever i mellanstadiet har till läxor i ämnena svenska och matematik och hur lärare i år 3, 4 och 5 använder sig av läxor i ämnena svenska och matematik. Syftet har även varit att undersöka hur mycket tid elever lägger på sina läxor. Arbetet baseras på enkätundersökningar och intervjuer med lärare och elever. Resultatet visar att merparten av eleverna arbetar med läxor mellan 15 och 30 minuter i respektive ämne och att flertalet av dem behöver stöd från någon vuxen med läxorna. Både elever och lärare är överens om att det finns ett syfte med läxor, dock överensstämmer inte det syfte som eleverna tror att läxorna har helt med det syfte lärarna anger att de har..

Uppsatsens syfte är att undersöka om undervisning i svenska som andraspråk har effekt på elevers ordförråd, och för det ändamålet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer från en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika länge i Sverige (3?14 år). Testet bestod av åtta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid två tillfällen: på vårterminen och höstterminen.

Denna studie handlar om språkets påverkan på elevens förståelse i matematik i åk 4-6. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bättre språkförståelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bättre förståelse i matematik och vilka slags ord är svåra för invandrarelever respektive svenska elever när det gäller lärandet i matematik. Detta är en jämförande studie som bygger på observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. Två intervjuer genomfördes, den ena med en lärare i mellanstadiet och den andra med en speciallärare.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället.

Dagens Sverige med människor från många olika länder ställer större krav på sjuksköterskornas förhållningssätt och kunskap om människors kultur, värderingar och levnadssätt. Inte minst inom ambulanssjukvården då mötet med patienten kännetecknas av att vara korta. Det är viktigt att man som vårdare och patient förstår varandra för att rätt vård skall kunna ges snabbt. Något som kan utgöra svårigheter för att kunna ge hjälp är bland annat språkförbistring och olika sätt att se på sjukdom och hälsa vilket kan leda till felaktiga bedömningar inom vården. Att inte kunna göra en bedömning av patienten på grund av att man inte kan kommunicera, förstå eller inte tillåtas undersöka patienten kan leda till sämre möte mellan vårdare och patient som i sin tur kan leda till sämre vård.

Hur uppfattar tonåringar sina föräldrar? Har tonåringars upplevelser av sina föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem någon betydelse när det gäller deras attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonåringars uppfattning av föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och föräldra-tonårsrelation var relaterat till attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonåringar. Studien ämnade också undersöka om det varierade beroende på kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i två medelstora städer i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% från Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller någon av föräldrarna var födda i något annat land än Sverige.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Denna undersökning vill lyfta fram läsförståelse och bedömning av läsförståelse i nationella prov i svenska för årskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, läsår 2012/2013 Svenska och svenska som andraspråk. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra läsförståelseprocesserna. Provresultat från två skolor granskas, jämförs och analyseras utifrån läsförståelseprocesserna samt hur lärarbedömningarna förhåller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingår enbart elever som bedöms utifrån kriterierna med svenska som första språk eller har svenska som modersmål, men flera av dem är tvåspråkiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera språk, samt att ett annat språk än svenska talas i hemmet, är mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har två modersmål. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin läsförståelseförmåga vid ett nationellt prov samt hur lärare har bedömt deras läsförståelse.

Upplevd likhet med målpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primära syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kände olika mycket empati beroende på målpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mål-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades från Mälar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade två signifikanta disordinala interaktioner där svenska deltagare kände signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk än icke-svensk målperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk än svensk målperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan äldre och yngre deltagare.

Samha?llets o?kade krav pa? skriftspra?klighet medfo?r att funktionshinder kopplat till la?s- och skrivsva?righeter o?kar. Samtidigt visar internationella la?sunderso?kningar pa? en sa?mre litteracitetsutveckling fo?r elever med annat modersma?l a?n svenska. Dessa elevers spra?kliga fo?rma?gor och eventuella sva?righeter a?r ofta sva?rbedo?mda och kartla?ggningsmaterial som testar elevernas spra?kfo?rma?ga pa? ba?da spra?k lyser i dagsla?get med sin fra?nvaro.

Detta är en kvantitativ enkätstudie där syftet var att försöka se skillnader mellanhögstressade elever och lågstressade elever med avseende på skolkrav, skolrutiner ochuppgifter. Undersökningen gäller också att se om det finns någon skillnad på elevernaslärandeaktiviteter och till sist om det finns skillnad mellan elever med avseende påskolresultat. I de förstnämnda punkterna visade det sig att skillnaderna var väldigt små ihur elever upplever skolkrav, skolrutiner och uppgifter. Men en stor skillnad visade sigmed avseende på skolresultatet, där lågstressade elever hade en tendens att presterahögre än vad högstressade gjorde i samtliga ämnen (svenska, engelska, matematik, idrottoch hälsa). I diskussionen diskuteras olika infallsvinklar i hur man mäter stress i skolan..