Titel: Ovanför glastaket ? en studie om karriärutveckling hos människor med annan etnisk bakgrund än svensk. English Title: Above the glass ceiling- a study about career development among people with another ethnic background than Swedish. Language: Swedish Författare: Anne-Sofie Persson, Sanja Agbaba och Seda Yazici Utbildning: Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg, Lunds Universitet Handledare: Pavla Kruzela och Jan E Persson Nyckelord: Mångfald, engagemang, motivation, självutveckling, karriärutveckling Syfte &Frågeställning: Vårt syfte är att beskriva hur medarbetare med annan etnisk bakgrund än svensk ser på sin karriärutveckling i en global organisation. Följande frågeställningar har framarbetats utifrån vårt syfte:- Vilka drivkrafter engagerar och motiverar medarbetare med annan etnisk bakgrund än svensk till att vilja avancera inom organisationen?- Vilket internt stöd behöver medarbetarna för att utvecklas och avancera karriärmässigt? Resultat & Slutsatser: Medarbetare med annan etnisk bakgrund än svensk är mer drivna och bestämda när det gäller deras karriärutveckling, även om de upplever att de får kämpa hårdare än sina kollegor med svensk bakgrund.

Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) på bygg och anläggningsprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet gjorde jag på Svevia i Piteå som arbetsledare vid Pite Energis utbyggnad av fjärrvärmenätet. Under den tiden funderade jag på om det finns förbättringar för både produktionen och arbetsmiljön.Att hitta förändringar i produktionsgången handlar mest om att identifiera Svevias största kostnader och att försöka tänka om från en beprövad och genomarbetad metod. Det jag kom fram till är att de största kostnaderna ligger i rensning och pumpning av redan grävda schakter. Det innebär att man måste gå tillbaka med en grävmaskin och rensa vilket leder till att framdriften i projektet stannar upp, då produceras inget fakturerbart arbete utan man har bara kostnader som snabbt blir stora. Att minimera detta ser jag som den största vinsten men samtidigt är den svårt att genomföra utan att kunna pressa underentreprenörerna att jobba närmare schakten och på det sättet kunna återfylla snabbare.

I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av så kallade intresseledamöter. När AD prövar ett mål om etnisk diskriminering har domstolen en så kallad allmän sammansättning. I en allmän sammansättning deltar tre ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gånger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta när det gäller rättegångsprocessen vid tvistemål.

Bakgrund: Litteratururvalet med fokus på hedersrelaterat våld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjälp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka attityder ungdomar har samt att ta reda på om det finns några skillnader och i så fall vilka, vad gäller ungdomars attityder till hedersrelaterat våld, utifrån kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nämnt ovan har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie. Empirin består av 405 enkätsvar från gymnasieungdomar. Enkätstudien är genomförd på två gymnasieskolor i två olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat våld som ett viktigt ämne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat våld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat våld. Utifrån de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det är allvarligt med hedersrelaterat våld och är något som bör förebyggas.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka kompetenser pedagogerna anser vara nödvändiga och vad de anser vara viktigt i arbetet i dagens etnisk kulturella förskola. För att ta del av pedagogernas kunskaper kring detta intresseområde, gjordes det strukturerade intervjuer.Resultatet visade att pedagogerna anser att kunskap och förförståelse om barns kulturella bakgrunder behövs och är viktigt. Språket är också en viktig aspekt, när det gäller integreringen av barn från andra kulturer. Pedagogerna anser därför att kompetensutveckling är nödvändigt. Genomgången av litteraturen visade att studenter på lärarutbildningarna inte anser att de får tillräcklig kunskap om mångkultur i förskola och skola och som motsvarar de nya krav som ställs på pedagogerna i dagens internationaliserade samhälle.

Syftet med uppsatsen är se om positiv etnisk särbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebära. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rätten ser ut vad gäller positiv särbehandling i dagsläget. En del av analysen är skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjälp av intersektionalitet belyses skärningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen är skriven med juridisk metod och ett samhällsvetenskapligt perspektiv.Rätten för positiv särbehandling är snäv och utgår från EU-regleringar.

Vår avsikt är att i denna uppsats utifrån Donald L. Horowitzs teori om etniska konflikter, förklara varför etniska majoriteter attackerar etniska minoriteter. Vi utför en fallstudie av Sri Lanka och av händelserna innan juli 1983 dvs. det som ledde fram till upploppet, ?Black July?.

This essay examines middle school students? understanding of a text read aloud to them in English and the connection between the degree of listening comprehension and the expected increase of vocabulary throughout middle school. The same listening comprehension test was carried out in grades 4, 5 and 6 in a middle school in order to survey differences in English listening comprehension in regard to the ability to reproduce the content of an oral text. The result shows that there was a progression from level to level when it comes to comprehension and the number of words reproduced and that this progression was most noticeable between grades 4 and 5..

Befolkningstillväxt har blivit någon form av ett ideal som kommuner anstränger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invånare till sina orter och städer. En förutsättning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och fräscha bostäder. Frågan är dock vilka är förutsättningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av samhället i de flesta länder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige är inget undantag för detta fenomen.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Då flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan återfinns såväl som i läromedel och i skolan som institution så syftar detta arbete till att analysera om även nyproducerade läromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan från lärarutbildningen, kan sägas bidra till att upprätthålla diskriminerande strukturer. Detta arbete är framförallt inriktat på begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod används en innehållsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot läromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal även är berättigade när läromedel från 2012 analyseras. Det är framförallt närvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sägas skapa maktojämlikheter i läromedlen.

I dagens samhälle eftersträvas jämställdhet. Polisen ska spegla det svenska samhället, detta är en process som tar tid, då det har varit ett mansdominerat yrke. Det krävs ett aktivt arbete för att nå detta mål. En viktig del blir att marknadsföra yrket till de underrepresenterade grupperna som utgörs av kvinnor och människor med annan etnisk bakgrund. Vårt syfte är att undersöka om marknadsföringen brister i detta avseende.

Studiens syfte är att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frågar om studenters prestationer bedöms olika på grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och män. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillämpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi använder data bestående av betygslistor från tre stora delkurser inom ämnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som sträcker sig från höstterminen 2007 till och med vårterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrån studenternas efternamn.

Dagens Sverige med människor från många olika länder ställer större krav på sjuksköterskornas förhållningssätt och kunskap om människors kultur, värderingar och levnadssätt. Inte minst inom ambulanssjukvården då mötet med patienten kännetecknas av att vara korta. Det är viktigt att man som vårdare och patient förstår varandra för att rätt vård skall kunna ges snabbt. Något som kan utgöra svårigheter för att kunna ge hjälp är bland annat språkförbistring och olika sätt att se på sjukdom och hälsa vilket kan leda till felaktiga bedömningar inom vården. Att inte kunna göra en bedömning av patienten på grund av att man inte kan kommunicera, förstå eller inte tillåtas undersöka patienten kan leda till sämre möte mellan vårdare och patient som i sin tur kan leda till sämre vård.