Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande språkanvändning. Den forskningsfråga som vi har utgått ifrån lyder: hur gör lärare sina didaktiska val kring språkanvändning och hur motiverar de dessa? Vår analys vilar i huvudsak på en sociokulturell grund med utgångspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lärande och utveckling. Vi redogör även för tidigare forskning inom problemområdet samt förmedlingspedagogisk teori som står i kontrast till det sociokulturella synsättet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare i grundskolans tidigare år. Informanterna arbetar på två olika skolor där elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, främst gällande socioekonomisk och etnisk tillhörighet.

Den här studien är ett försök att empiriskt påvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillväxt i U-länder, vilket humankapitalteorin hävdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gällande utbildningens signifikans på tillväxten, vilket kan bero på vilka utbildningsvariabler man använt och den ojämna tillgången av tillförlitliga data, vilket vi också uppmärksammar i vår uppsats. I uppsatsen visar vi på olika faktorer som kan påverka utbildningens effekter på ekonomisk tillväxt i U-länder. I våra undersökningar testas två olika mått för utbildning som båda anses vara viktiga för ekonomisk tillväxt. Dessa är utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en visuell textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett intersektionellt förhållningssätt och ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund för den intersektionella ansatsen är diskrimineringsgrunderna som de benämns i läroplanen för förskolan; genus, klass, etnicitet, religion, funktionsförmåga samt sexualitet. Syftet med detta arbete var att göra en intersektionell analys av åtta populära bilderböcker ur ett normkritiskt perspektiv samt undersöka hur karaktärer konstrueras i text och bild utifrån nämnda sociala kategorier. Syftet var även att utifrån förekomsten av dessa kategorier analysera vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilderboken.

Sjuksköterskans arbete innebär att kunna ge en bra vård till människor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och värderingar. Ätstörning är ett tillstånd av psykisk ohälsa där den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hälsan blir också påverkad på grund av de olika metoder som den drabbade använder för viktnedgång samt på grund av näringsnedsättning. Livskvailtet är hur en människa upplever sin tillvaro och om personen känner någon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet.

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i att diskriminerande mekanismer försvårar etnisk inkludering på arbetsmarknaden. Undersökningen söker empiriskt belysa attityder och praktiker inom den privata finans- och IT-sektorn vad avser rekryteringav personer med utländsk bakgrund, samt undersöka resultatet i ljuset av tre diskrimineringsteorier: Stigmatisering, preferensbaserad diskriminering och strukturell diskriminering. Studien bygger på 18 intervjuer och 6 policydokument från 16 olika företag. Studien visar att mångfald och antidiskrimineringsarbete ses som självklarheter. Det är också en förklaring till varför ett aktivt arbete med dessa frågor inte förekommer i större utsträckning än vad diskrimineringslagstiftningen anger i termer om diskrimineringsförbud.

Abstract ?Dagen då eleverna dödade läraren? Marie Nilsson Ulrika Wendel Nilsson, Marie & Wendel, Ulrika (2006) ?Dagen då eleverna dödade läraren? - en teknikdag med programmerbart Lego. (The day when the pupils killed the teacher ? a day of technical activities using programme friendly Lego). Lärarutbildningen; Malmö högskola.

Vi skapas och omskapas i möten där det kulturella har en given plats. Sverige har omskapats från att vara ett relativt etniskt homogent land till en mångkulturell nation. Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka hur internationalisering kommuniceras och synliggörs i två läseböcker inriktade mot skolår 1. Vi avser att undersöka hur de kommunicerar utifrån Lpo-94:s internationaliseringsuppdrag och om böckerna har en kulturell och etnisk mångfald. Metoden vi använder oss av består av bildanalyser och textanalyser eftersom läseböckerna vi valt kommunicerar i båda genrerna.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhållning till patienters etnicitet. Patienters syn på vård skiljer sig åt beroende på kulturtillhörighet vilket påverkar mötet i vården. Sjuksköterskans ansvar är att ge vård samt behandla patienterna med respekt och värdighet oavsett etnicitet. Svårigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter då uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrån sjuksköterskans. Svårigheter i kommunikationen samt i förståelsen för respektive kultur kan leda till missförstånd.

Våren 2013 tilldelades jag ett stipendium finansierat av Swedish International Development cooperation Agency (SIDA). Jag fick därmed möjligheten att genomföra en studie som undersöker quechuaundervisningens betydelse för det bolivianska mångkulturella samhället. Enligt den nya utbildningslagen 070 Avelino Siñani - Elizardo Pérez skall alla elever i Bolivias grundskola undervisas i det ursprungsspråk som talas i respektive region. Syftet med studien är att undersöka svårigheter som lärare och rektorer har mött under implementeringen av quechuaundervisningen. Eftersom avkolonisering är ett starkt ord i den nya utbildningslagen avser jag även att undersöka hur olika människor definierar begreppet.

Vanligtvis är det invandrare som står i fokus för den aktuella debatten i media och i samhället i övrigt. Det är nästan alltid majoritetsbefolkningens uppfattningar och stereotyper om invandrare som uppmärksammas och det är sällan att media vänder om det och undersöker hur invandrare upplever svenskarna och det svenska samhället. Huvudsyftet med vårt arbete är just att undersöka och beskriva de stereotyper som invandrare kan ha om Sverige och svenskarna. Vi ville även undersöka vilka faktorer det är som kan ligga bakom de stereotyper vi kommit fram till i vår studie och om dessa enbart är negativa eller om det även finns positiva föreställningar. Samtidigt försökte vi hitta skillnader och likheter med tidigare forskning i ämnet.

Arbetsgivarens fria anställningsrätt är en allmän rättsgrundsats som kan härledas till Decemberkompromissen år 1906. Då kom SAF och LO överens om bland annat arbetsgivarens rätt att fritt anställa. Denna rätt har sedan begränsats genom lagstiftning. En arbetsgivare bestämmer huruvida det finns behov av arbetskraft och om anställning är det rätta sättet att tillmötesgå detta behov. Inför ett slutgiltigt bestämmande om anställning måste dock arbetsgivaren beakta ett antal rättsfrågor.

The situation on the Swedish labour market is different in opportunities whether you are a native Swede or someone who has a foreign background. People with foreign backgrounds tend to have lower wages, higher rate of unemployment and often have temporary employment contracts. There is a conception that the Swedish culture is the standard and other foreign cultures are abnormal and different. The purpose of this study has been to investigate why there is discrimination on the labour market against ethnic minorities and how the Swedish history has contributed to the structural ethnic discrimination that we are struggling with. I have been using the right dogmatic method and a social science perspective as complement in order to answer the purpose.

Den här uppsatsen handlar om individer som är uppväxta i två närliggande statsdelar i Uppsala under 1990- 2000-talet.  Den ena stadsdelen är ett högstatusområde och det andra området är ett lågstatusområde. Mellan områdena finns betydande skillnader gällande etnisk sammansättning, arbetslöshet, boendeform och inkomst. I högstadiet blandas ungdomarna från respektive bostadsområde. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer undersöka och analysera relationen mellan individerna från de olika stadsdelarna, om det fanns en känsla av ?vi och dom? och hur den tog sig i uttryck samt hur det påverkade ungdomars identitetsskapande.

I Sverige finns det idag många lagar som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Det finns dock ännu ingen lag som förbjuder diskriminering på grund av ålder. I början av 2000-talet tillsatte Sverige en diskrimineringskommitté till följd av ett EG-direktiv, det så kallade arbetslivsdirektivet. Diskrimineringskommittén fick i uppgift att utreda hur den svenska lagstiftningen ska se ut när det gäller förbud mot diskriminering på grund av bland annat ålder. Vi kommer i uppsatsen att studera hur arbetet med ett förbud mot åldersdiskriminering ser ut både inom EU och i Sverige.

Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina planer och jämföra om det finns avvikelser mellan planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är: Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys.