Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion.

Syftet med undersökningen är att studera ungdomars intressen och inställning till samhället, och dess institutioner, samt etiska ställningstaganden, rörande droger, brott och om att få respekt, i förhållande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid. Undersökningsfrågorna kretsar kring om något mönster kan ses, och hur det i så fall ser ut, när det gäller social inställning och intressen bland fritidsgårdsaktiva ungdomar i jämförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jämförelse med en större, bland barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå, separat respektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast. Teoribakgrunden består av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivå,habitus, fält och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgården och utveckling av antisocialt beteende. Studien har genomförts i form av intervjuer med användande av enkät under ledning. Urvalsgrupperna har bestått av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 år, på två fritidsgårdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar på respektive orter (kontrollgrupper). När det gäller huvudanalysperspektiven syns föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå, efter en kvantitativ analys, ha störst samband med inställningen till polisen och mopedfortkörning i Lillstad (där arbetarbarnen har en närmast antisocial inställning). I övrigt visar fritidsgårdsaktivitet i jämförelse med föreningsidrottande på tydligast mönster med störst skillnader avseende inställning till polisen i Storstad samt för båda orterna när det gäller inställning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna på denna studies fritidsgårdar har en generellt prosocial inställning. I Storstad är inställningen överlag mer prosocial bland de fritidsgårdsaktiva än de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Enda gemensamma undantaget är inställningen till polisen..

Kriminella med utländsk bakgrund porträtteras ofta på samma sätt som kriminella med svensk bakgrund. En brottsling ses alltid som en ?främling? i samhällets ögon, något som dock förstärks om personen har utländsk bakgrund.I vår undersökning granskar vi vad kvällspressen i Sverige tar upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund inom kriminaljournalistiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns upprepade budskap inom kriminaljournalistiken i kvällspressen när det gäller personer med utländsk bakgrund och hur dessa budskap i sådana fall tar sig uttryck. Tidningarna vi har valt som undersökningsmaterial är Aftonbladet och Expressen.För att besvara våra frågeställningar Vad tar svensk kvällspress upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund i samband med brott? och Hur har detta sett ut under åren 1950, 1970, 1990 och 2010? har vi med hjälp av en kvantitativ undersökning granskat 56 tidningar; 28 nummer av Aftonbladet och 28 nummer av Expressen.

The essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age.

AbstractThe essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age.

Fritidsgårdsverksamheten inom Luleå Kommun kommer genomgå en förändring i samband med att verksamheten återgår till kommunal regi efter ett beslut från 2011. På grund av det kommande förändringsarbetet var Fritidsförvaltningen intresserade av att få svar på hur populära fritidsgårdar är för ungdomar bosatta inom dessa områden och även vilken av de två fritidsgårdarna som är mest besökt. Detta har därför varit en del av uppsatsen syfte, men förutom att ta reda på detta undersöktes det även om det finns skillnader beroende på bostadsområde, kön, årskurs, etnisk bakgrund samt social klass för att se om dessa faktorer påverkade ungdomarnas val i dessa frågor på något sätt. De två bostadsområdena som tas upp i denna uppsats skiljer sig från varandra i form av andelen utrikes födda, medelålder, boendeform och medelinkomst.I resultatet framkommer det att fritidsgårdens vanligaste besökare är killar, samt att den populäraste fritidsgården är den som är belägen i anslutning till högstadieskolan där dessa ungdomar går. Det är även under skoltid som de flesta besöken sker vilket ger en bild av att ungdomarna sällan tar del av verksamheten under sin fritid.

Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor.

The most common form of female cancer in Sweden is breast cancer and the primary choice of treatment is surgery. Removing a woman's breasts is not just removing a body part but is also strongly linked to the emotional life. This has psychosocial consequences and the reactions will be different depending on how people perceive health and illness. Factors that matter are both personal experiences and cultural factors such as religion, family, and the own standards and values. It is important that a nurse is aware of cultural factors that may influence the perception of care.

AbstractAn extensive migration from Finland to Sweden took place in the 1960?sand 1970?s.The Finnish immigrant children were brought up with twodifferent sets of values and attitudes; one at the home domain and a differentone at school. Being caught between two different cultures affected thechildren in different ways.The aim of this study is to investigate how the Finnish second generationperceive and identify themselves.Keywords: Finnish background, identity, ethnicity, migrationAbstraktDen omfattande emigrationen från Finland till Sverige under 1960- och1970-talet medförde att många finska barn anlände till Sverige. De finskainvandrarbarnen uppfostrades med två olika kulturer; en hemma och enannan i skolan och detta kom att påverka barnen på olika sätt.Syftet med denna uppsats är att belysa vilken etnisk identitet finskaandragenerationsinvandrare uppger att de har. Vidare undersöks omkunskaperna i det finska språket är en betydande faktor för bevarandet avden finska identiteten.Nyckelord: finska invandrare, identitet, etnicitet, emigration.

Inledningsvis beskriver jag bakgrunden till att jag valt detta område att skriva om, att försöka få kunskap om hur skillnader i kultur kan ge en ökad risk för kriminalitet, detta är också syftet och frågeställningen i rapporten. Den teori jag i huvudsak behandlar pekar på skillnader mellan grupp och individinriktade samhällen, och de problem det kan innebära att förflyttas mellan dessa kulturer. Holism och individualism beskrivs utifrån dess inverkan på individen, och utifrån individens ställning till det allmänna. Vidare berörs skillnader i rättssystem och skillnader i hur reaktioner mot avvikelser kan te sig. Konsekvenserna av resonemanget om holism/individualism förs vidare till en tanke kring hur ungdomar anammar normsystem, om det i samhället vedertagna systemet känns otillgängligt.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats har varit att kartlägga bakgrunden hos den urvalsgrupp som deltagit under Dream action day samt att undersöka vilka som lockades av sporten och vill vara med att bredda den. Vår avsikt är även att undersöka om Dream action day var ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Vår ambition är även att stödja Svenska skidförbundets i sin rekryteringsprocess samt utvärdera om satsningen varit lyckad. Frågeställningen har varit följande: Vilken etnisk, demografisk och ekonomiska bakgrund har de som deltar under Dream action day? Finns det någon gemensam nämnare hos de som lockats fortsätta åka? Vill ungdomarna vara med och bredda sporten? Är Dream action day ett bra sätt att nå ut till målgruppen?MetodGenom ett strategiskt urval gjort av Svenska skidförbundet har man lyckats locka 44 ungdomar till en dag där de har fått prova på snowboard.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledare förändrar eller anpassar sitt sätt att leda, när de arbetar i en annan kultur än den de är uppväxta i. Vi avgränsar studien till att studera skandinaviska ledare i Kina som leder kineser. Vi har genomfört 11 intervjuer med skandinaviska ledare, både på plats i Kina och i Sverige. Vi har även intervjuat en svenskfödd kines och diskuterat kinesisk kultur och kinesiskt ledarskap med honom. Vårt empiriska resultat utgörs av de 11 intervjuerna och som teoretiskt stöd har vi utfört litteraturstudier med fokus på ledarskap, kultur och interkulturell intelligens.

The aim of this study has been to reach a deeper understanding of how refugee adolescences experience their ethnic identity, particular ethnic consciousness in terms of integration, assimilation and segregation. Further my intention has been to investigate if the adolescences experienced changes in their ethnic identity.   In order to investigate these questions a qualitative method consisting of four interviews were conducted. The study included two young men at the age of 18, and two young women at the age of 17 and 18. Three of the interviewed persons can be defined as refugees, but not the fourth adolescence.

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv.

Syftet med vår undersökning var att få en bild av arbetet med flerspråkighet och mångfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med läroplansmålen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med modersmålslärare och förskollärare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet och etnisk mångfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i ämnena och direktiven från ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmålslärare och förskollärare förbättras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.