Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld, vilket bidragit till ett mångkulturellt samhälle. Dagens organisationer står i och med detta inför utmaningen att anpassa sig. Utmaningen med mångfald är, att trots skillnader, lyckas samarbeta. Genom samspel och god kommunikation formas människan in i den sociala miljön på arbetsplatsen. Denna studie undersöker medarbetarnas attityder till och upplevelse av sin organisations kulturella mångfaldsarbete.

Syftet med denna studie var att undersöka om rasistiska fördomar förekommer påboenden för ensamkommande flyktingbarn, både bland personal och mellan ungdomar,samt hur boendepersonalen förhåller sig till detta. Vi frågade boendepersonalen om deupplevt situationer, både på och utanför boendet, som uttryck för rasistiska fördomaroch hur dessa i så fall har kunnat yttra sig. Vi frågade också om boendepersonalen anseratt eventuella rasistiska fördomar är något problematiskt och som påverkar dem i derasarbete. Vi ville dessutom ta reda på om och på vilket sätt boendepersonalen i sitt arbetemed ungdomarna tar hänsyn till deras kulturella bakgrund samt vilka hinder respektivemöjligheter ungdomarna möter för att bli delaktiga i det svenska samhället. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med boendepersonal som arbetar medensamkommande flyktingbarn.

Mångfalden i dagens samhälle har bidragit till större krav på förskollärarna att verka i mångkulturella förskolor samt till att förbereda barnen för ett mångkulturellt samhälle. Denna mångfald ställer även ökade krav på lärarutbildningen när det gäller att förbereda nyblivna förskollärare. Det här examensarbetet syftade till att undersöka hur verksamma förskollärare med arbetsvana i en mångkulturell förskola och snart nyexaminerade förskollärare från en mångkulturell inriktning, tänker kring att arbeta med kulturell mångfald och interkulturellt förhållningssätt. De forskningsfrågor som studien har utgått ifrån handlar om hur verksamma förskollärare från ett mindre samhälle i Gästrikland och lärarstudenter från lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle reflekterar gällande att arbeta med kulturell mångfald i förskolan. Följaktligen hur de definierar begreppet interkulturellt förhållningssätt, hur de ser på sin egen kunskapsnivå inom detta område samt hur eventuella likheter och/eller skillnader mellan de båda undersökningsgrupperna kan komma till uttryck. Studien behandlar en översikt av tidigare forskning gällande mångfald i samhälle, skola och förskola.

Syfte och frågeställning:Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar:Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet?Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna?Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen?Metod:För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi.Resultat:Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning.

Problemområde:Det problem som vår uppsats bygger på är att parterna (franchisegivare och franchisetagare) i en franchiseorganisation har en speciell och komplex relation mellan varandra. Denna komplexitet kommer ur att det finns ett styrkeförhållande, ett ömsesidigt beroende och måldilemma mellan parterna. En förändringsprocess sätter dessa faktorer på sin spets, därför har vi valt att utgå från en sådan process för att analysera relationen. Syfte:Syftet är att analysera franchisekonceptet vid förändringsprocesser, med fokus på relationen mellan franchisegivare och franchisetagare. Metod:Vårt övergripande angreppssätt är en deduktivansatts.

Det framtida gymnasievalet är ett första steg in i vuxenvärlden. Ungdomarna i vår studie har 25 olika gymnasieskolor att välja mellan i sin närmiljö. Vårt syfte var att ta reda på hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i årskurs nio som står inför sitt första utbildningsval. Vår studie visar på ett resultat där ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehåll.

Holmberg, P. 2015. Etnisk boendesegregation i Sveriges tätorter. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet.  Den etniska boendesegregationen är ett flitigt diskuterat fenomen både i forskning och i allmänna debatten. Framförallt har fokus varit på Sveriges tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö medan segregationen i övriga orter fortfarande till stor del är outforskad.

Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer.

Den här vetenskapliga essäns syfte är att belysa svårigheterna i att hantera en mångkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. Essän bygger på tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika värde. Jag vill också visa på hur läroplanen förhåller sig till kulturell identitet och allas lika värde. Essän speglar egna erfarenheter som används i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mångkulturella skola möter flera hinder.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en receptionsanalys av Härskarringens bilder av män diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhället och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört två gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta källmaterial analyserades med hjälp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis är sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade även medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet.

Kultur är något som utvecklas över tid och skapas av värderingar, tro och normer. Den inverkar på en individs uppfattningar, attityder och livsval. Då en människa blir patient kommer kulturen utöva inflytande på dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor måste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vårdar patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans praktiker gällande traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers förhållningssätt och arbetssätt gentemot barn av annan etnisk bakgrund än svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssätt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svårigheter med arbetet i en mångkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde även pedagogernas arbetssätt exemplifieras. Undersökningen visade på 3 olika återkommande teman hos de båda pedagogerna; ett interkulturellt arbetssätt, svårigheter och olika grad av självsäkerhet i det interkulturella arbetssättet. I dessa kunde ses att pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning.

Den kriminella utsidan - Etnisk profilering inom polisen i Göteborg.