Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) Föräldraverksamhet på mångkulturella fritidshem. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Det övergripande syftet med vår studie är att kartlägga hur föräldrasamverkan fungerar och ser ut på mångkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. Vår studie har utgått från följande frågeställningar. - Vad vet föräldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar föräldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder? Då det är väldigt knappt med tidigare forskning kring detta område har vi fått förlita oss på de få böcker vi haft, samt böcker angående föräldrasamverkan inom skolan i allmänhet. Vår studie är baserad på två olika skolors fritidshem som båda är mångkulturella, det vill säga att det finns många barn med olika etnisk bakgrund i skolan och på fritidshemmet.

Syftet med vår studie var att undersöka klasslärares arbetssätt för att utveckla andraspråkselevernas språkutveckling samt samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare och klasslärare och lärare i svenska som andraspråk. Dessa områden är betydelsefulla eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle och där skolan strävar efter att alla elever får en likvärdig utbildning oavsett etnisk bakgrund. Femton klasslärare verksamma i årskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer.Slutsatsen av vår studie pekade på att klasslärarna använde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska få samma förutsättningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser på skolorna är något som de intervjuade uppmärksammade. Det är av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars läggs mycket arbete på klassläraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanländ elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade också att det inte finns någon samverkan mellan modersmålslärare och klasslärare.

Denna uppsats visar att det finns hyresskillnader mellan områden i Örebro trots att en hyresreglering råder. Dessa hyresskillnader kan förstärka boendesegregering som i sin tur kan leda till ökad skolsegregering. Eftersom skolsegregering kan leda till skillnader i utbildningsresultat kan detta på sikt bidra till ytterligare inkomstskillnader och boendesegregering. Ett särskilt problem är att personer och familjer som erhåller försörjningsstöd begränsas i sina val av bostad samt skola. I uppsatsen studeras hur denna regel slår i Örebro.

Svensk naturvård har bedrivits genom ett ovanifrånperspektiv där politiska beslut utformats utan lokal förankring. Genom samhällsförändringar och teknisk utveckling har det skapats ett större fritidsutrymme för befolkningen, vilket i sin tur resulterat på krav om ökat skydd för naturen. När Unesco:s världsarvskommitté år 1996 tog beslutet att inrätta Laponia till ett världsarv, underströks betydelsen av en interaktion mellan människa och natur. Förutom att Laponia utgörs av ett rikt djurliv innefattar området även ett unikt geologiskt värde och naturrikedom, till detta kommer ytterligare faktorer som att området brukas sedan lång tid tillbaks av en etnisk minoritet, samerna. När det är många intressenter som skall samverka i och kring ett område uppstår det ofta intressekonflikter, inte minst om det som i Laponia handlar om att bevara och nyttja mellan olika brukargrupper.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelsen för medias roll i den successiva etableringen och "normaliseringen" av HPV-vaccinet i Sverige. Studien ämnar också skapa ökad förståelse för vilka ideologiska krafter som genomsyrar de texter som studeras och hur de ideologiska idéerna etableras genom nyhetsberättelserna. Metod: Kritisk diskursanalys på artiklar ur svenska tidningar. Slutsatser: Analysresultatet visar på att medietexter etablerar och normaliserar HPV-vaccinet i dagens samhälle. Detta görs bland att genom en felaktig benämning på HPV-vaccinet som cancervaccin och etablerar genom personifierade exempel och ?expertuttalanden? en normaliserade föreställningen om vaccinets kontext i samhället.

Modebloggar ses oftast som en positiv källa till information och inspiration. Unga tjejer är de mest frekventa bloggläsarna och enligt tidigare forskning har bloggläsande en central betydelse för uppbyggnaden av unga kvinnors identitet. Syftet med studien är att undersöka vilka riktlinjer för identitetsskapande som modebloggarna ger samt på vilket sätt modebloggarna vägleder individen till konsumtionssamhället. Metoden utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen, vilket syftar på att blottlägga hur medietexter omedvetetreproducerar särskilda dominerande normer och föreställningar. Resultatet visar i stora drag att olika konsumtionsbaserade teman som individualitet, karriär, lycka och effektivitet genomsyrar modebloggarna.

Inom socialt arbete konstrueras och upprätthålls ständigt olika problemidentiteter. I den här uppsatsen undersöker jag de bilder och föreställningar som skapas utifrån klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en ständig debatt på olika plan i samhället om män och kvinnor från andra kulturer. Debatten präglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvåld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.

Urinvägsinfektioner orsakar ett stort lidande då infektionen är smärtsam och ofta återkommande. Lågdosantibiotika som idag används i preventivt syfte vid återkommande urinvägsinfektion bidrar till resistensutveckling, förlängda vårdtider och ökade sjukvårdskostnader. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka tranbärets effekt som prevention vid urinvägsinfektion, för att eventuellt kunna rekommendera tranbär som alternativt profylax. Som metod valdes litteraturstudie. Resultaten visar att tranbär har en preventiv effekt, som verkar även på antibiotikaresistenta bakterier.

Den här studien syftar till att undersöka hur aktiva idrottsutövare uppfattar sportmediernas framställning av kön, och hur deras sportmediekonsumtion samt identifikation med andra idrottare (i medier) ser ut.Studien bygger till stor del på en enkätundersökning som vi utfört på aktiva idrottsutövare i Stockholmsområdet ? så väl enskilda som lagidrottare. Totalt delades 103 enkäter ut, och vi kunde använda 90 stycken. Vi har även hållit kortare intervjuer med fyra av respondenterna, som en fördjupning av det som berör våra frågeställningar om idrottarnas identifikation.Resultaten visar att medan både manliga och kvinnliga idrottsutövare är intresserade av sportmedier, konsumerar männen sportmedier i en större omfattning. Detta kan bero på att kvinnor inte är nöjda över det nuvarande utbudet och hur kvinnliga idrottare framställs.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgång, samt deras upplevelser av skolans arbete när det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jämfördes med tidigare forskning på området, utifrån ett teoretiskt perspektiv samt utifrån lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, på att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten är ett relativt vanligt fenomen. Studien påvisar också att personal som är verksamma inom institutionen många gånger har ett passivt förhållningssätt vad det beträffar att motverka och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Syftet med studien är att redogöra för hur några förskollärare arbetar med och resonerar kring den mångkulturella förskolan samt hur de tar tillvara på mångfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer på fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollärare, har förståelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kännetecknar en mångkulturell förskola har också bidraget till en ökad förståelse.Resultatet av studien visar på att majoriteten av våra respondenter inte upplever sigarbeta på en mångkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet änsvensk. Mångfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan även omfattas av kulturella, religiösa och språkliga perspektiv. En tolkning kan då vara att alla förskolor är mångkulturella.

Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken.Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ge en bild av hur verksamma historielärare pratar om och arbetar med det mångkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. Mångkulturalitet i det här avseendet fokuserar på hur lärare tänker kring etnisk mångfald och på hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielärare som är genuint intresserade av mångfaldsfrågor intervjuats, eftersom ett genuint intresse också betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Metoden som används är kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bästa resultatet, då uppsatsen handlar om att få ta del av verksamma lärares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lärarnas utsagor har en modell som är en sammanställning av olika forskares resultat gällande det mångkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen använts.

Den ökade välfärden har lett till en ökad konsumtion och fler valmöjligheter för den enskilde individen. Konsumenten måste idag göra allt flera överväganden med avseende på olika aspekter då en produkt ska köpas. I ljuset av den allt mer globaliserade marknaden med större utbud av utländska produkter har ett särskilt attribut kommit att få större uppmärksamhet, nämligen ursprungsland. Ursprungsland har studerats av forskare sedan 1960-talet men fortfarande finns kunskapsluckor att fylla. Syftet med denna studie är att öka kunskapen för vad som ligger till grund för konsumentens attityd till ursprungsland.

Syftet med den här undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriär. Redovisningsekonomer kan välja ett flertal olika karriärer efter examen. För de personer som har läst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom området karriärval visar att det är olika faktorer som påverkar individen. Dessa faktorer kan vara ålder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.