SÅ FÖDDES IDÉN att undersöka den ännu mer homogena arbetsgivarkårens inställningar till etnisk mångfald och framför allt, deras argument till varför det var viktigt. Eftersom tidigare studier som gjorts huvudsakligen fokuserat på journalister med utomnordisk bakgrund och deras erfarenheter av mediemarknaden i Sverige så kändes det intressant att låta arbetsgivarna komma till tals och få deras syn på problemet.SYFTET MED MAGASINET är att få fram en bild av hur arbetsgivare på några av de stora redaktionerna i Sverige tänker och resonerar kring etnisk mångfald. Tanken är inte att jämföra de olika intervjupersonernas svar, utan att kunna presentera en bild av varför det är viktigt med etnisk mångfald och hur aktivt olika arbetsgivare arbetar med det..

En central tes i de flesta teorier om det goda samhället är att alla människor skall behandlas lika. All åtskillnad mellan individer måste vara befogad och undantag från regeln att lika fall skall behandlas lika måste vara väl motiverade. Trots detta förekommer det omfattande diskriminering av såväl kvinnor som personer som ingår i etniska minoritetsgrupper. En del av denna diskriminering är strukturell och satt i system. Den kommer till olika uttryck inom olika samhällssfärer så som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller rättsväsendet.

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

Förekomsten av diskriminering av romer har påvisats i tidigare studier och rapporter frånDiskrimineringsombudsmannen. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå romers upplevelse avdiskriminering. Frågeställningarna som lyfts är om romer upplever sig vara diskriminerade och på vilketsätt, hur man möter de fördomar man som grupp utsätts för och vad anser de kan identifieras somorsaken till diskrimineringen. Den empiriska delen av studien har genomförts utifrån kvalitativ metod,genom att intervjuer med romska respondenter. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på perspektivgällande diskriminering, stigma och utanförskap med syfte att beskriva de samhälleliga strukturer sompåverkar fördomar och diskriminering.Studien visar på att romerna i undersökningen upplever sig vara diskriminerade inom flera livsområden,och de beskriver detta som en del i deras vardag.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Segregation avser det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar på den etniska bostadssegregationen men syftar då endast på individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stämmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms län och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsområden där överrepresentationen av individer med samma födelseland är relativt hög.

Emanuelsson, B & Mårtensson, T. HBT-personers upplevelse av diskriminering i sjukvården. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.

AbstractGöteborgs UniversitetInstitutionen för utbildningsvetenskapligt arbeteExaminationsnivå: Examensarbete, 15 poängTitel: ?Alla cyklar likadant ändå? ? En studie om sex och samlevnadsundervisningens roll motdiskriminering och trakasserier av hbt-personer på högstadietFörfattare: Elin Elversson, Frida JacobsonTermin och år: Vårterminen 2014Institution: Utbildningsvetenskapliga fakultetenHandledare: Birgitta FrändbergNyckelord: Sex och samlevnadsundervisning, högstadiet, hbt-frågor, diskriminering, trakasserier,biologi, psykologiska aspekter.SyfteSyftet är att undersöka hur lärare lägger upp sex och samlevnadsundervisningen utifrånperspektivet att förhindra trakasserier och diskriminering gentemot hbt-personer.Metod och materialVi har, med utgångspunkt i läroplanen, använt oss av intervjuer med verksamma lärare och enbarnmorska på ungdomsmottagningen. I studiens analyserande del har vi använt annan relevantlitteratur.ResultatLärarna och barnmorskan arbetar för att alla elever ska känna sig inkluderade, oavsett sexuellläggning. Trots detta förekommer det diskriminering, trakasserier och kränkningar av hbtpersoner.Relevans för läraryrketDetta arbete är tänkt att generera olika förslag på utvecklingsområden gällande att förebyggadiskriminering och trakasserier av hbt-personer..

Historiskt sett har det frekvent förekommit olika former av diskriminering utav homosexuella såsom kriminalisering och sjukdomsstämpel. Forskning har visat att homosexuella individer får otillfredsställande hälsoinformation och sämre vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa om sjukvårdspersonal har ett diskriminerande förhållningssätt  gentemot homosexuella individer och hur detta i så fall tar sig till uttryck. Resultatet visar på att diskriminering av homosexuella män och kvinnor förekommer inom hälso- och sjukvården men kommer till uttryck på olika sätt. Ett diskriminerande förhållningssätt, såsom till exempel ignorans och nedvärderande kommentarer, attityder och handlingar är några exempel på hur vårdmöten kan se ut vilket kan leda till att homosexuella individer upplever känslor av ensamhet och utanförskap.

I Sverige finns det idag många lagar som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Det finns dock ännu ingen lag som förbjuder diskriminering på grund av ålder. I början av 2000-talet tillsatte Sverige en diskrimineringskommitté till följd av ett EG-direktiv, det så kallade arbetslivsdirektivet. Diskrimineringskommittén fick i uppgift att utreda hur den svenska lagstiftningen ska se ut när det gäller förbud mot diskriminering på grund av bland annat ålder. Vi kommer i uppsatsen att studera hur arbetet med ett förbud mot åldersdiskriminering ser ut både inom EU och i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att kvinnor och patienter med annan etnisk härkomst diskrimineras i ambulanssjukvården samt att äldre lämnas hemma i högre utsträckning än yngre.Syfte: Att undersöka om skillnader förelåg mellan patienter som lämnas hemma och de som togs med av ambulans avseende kön, ålder samt etnicitet.Metod: Studien var deskriptivt jämförande med kvantitativ ansats. En retrospektiv journalgranskning gjordes av journaler dokumenterade under mars, april och maj år 2014. De 200 första journalerna där patienterna tagits med och alla journaler där patienterna kvarstannat i hemmet inkluderades. Totalt granskades 972 journaler, varav 749 inkluderades. Data analyserades i dataprogrammet SPSS.Resultat: Av de inkluderade journalerna togs 602 (80 %) patienter med till sjukhus och 147 (20 %) kvarstannade i hemmet.

Syftet med den här studien var att undersöka om mental trötthet leder till ökad diskriminering av överviktiga. Genom att använda en dual process-modell, inleddes undersökningen med en bedömningsuppgift som deltagarna fick utföra i labbmiljö. Vid ett senare tillfälle fick var och en ombesörja att de genomförde ett implicit associationstest (IAT), följt av en explicit graderingsfråga, där deltagarna uppskattade en eventuell skillnad i normal- kontra överviktigas mentala prestation. Syftet med dessa tester var att ta reda på om diskriminering mot överviktiga existerade inom gruppen i sin helhet på såväl implicit som explicit nivå. Hälften av gruppen hade genomgått en kraftig mental trötthetsbelastning före bedömningsuppgiften, med avsikt att se om bias mot överviktiga ökade vid mental trötthet.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftligutformad plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det ären kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor.Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processenkring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering ochkränkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens användningi arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheterser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverkadiskriminering och kränkande handling?Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandetav planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen avplanen beskriver pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den användssamtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankratdokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för attde själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras meri verksamheten..

Alla människor ska ha rätt till att utöva kultur och detta är en rättighet som inte alltid framkommer i samma utsträckning som andra rättigheter, så som rösträtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mål som kommunerna ska eftersträva, dock så har de ingen tvingande makt och därför kan kommunerna och förvaltningarna själva bestämma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas självstyre leder därför till att vissa områden, så som kultur, ständigt drabbas av besparingar. När Kulturförvaltningen är drabbad av en smal budget, så får vissa områden givetvis lida för detta. Enisk mångfald är ett sådant område, som hamnar i skymundan när budgeten är liten.