Zambia är ett land med 71 olika folkgrupper där många olika språk talas, ändå är känslan av etnisk tillhörighet inte särskilt stark. I motsats till grannländerna där våldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för våldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgått har haft någon större inverkan på konflikter i samhället. Vi använder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstår för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade från dem. När Zambia studeras närmre inser man att det inte verkar så självklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom området marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmärksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden från slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. Utifrån ovanstående syfte har vi genom en litteraturstudie velat få svar på frågan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rätta med detta problem. Vår teoretiska utgångspunkt och förförståelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförståelse i gymnasieskolans utveckling från 1970-talet och framåt. I resultatet av vår analys framkommer att de elever som beskrivs i större utsträckning än andra riskera marginalisering är bl a elever som tidigare haft skolsvårigheter i grundskolan, elever på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utländsk bakgrund.

Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att låta skönlitteraturen ta plats även under historietimmarna. Utifrån vad lärarnasvarar, syftar studien åt att ta reda på om skönlitteraturen står bakom det som lärarna eftersöker. Metoden för studien, är intervju och litteraturanalys. Intervjuns svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de två begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskempati? som utgångspunkt.

Studien undersöker barntidningen Lyckoslantens visuella representationer, med ett fokus på serien Spara och Slösa samt omslagsbilderna. Åren mellan 1939 och 1945 granskas med hänsyn till det pågående kriget i Europa för att söka synliggöra symboler för kriget. Symbolerna visar sig vara nästintill obefintliga och bidrar till den idylliserade värld som gestaltas. Studiens huvudsakliga syfte är att diskursanalytiskt ringa in det specifika bildspråk som används för att uppmuntra barn till sparsamhet. Genom bildernas uttryck och vidare betydelser diskuteras framträdande ideal utifrån analytiska kategorier som genus, klass och Etnicitet. Teman som återkommer i de båda bildtyperna och som knyts till en allmän sparandediskurs är mode och skönhet, idrott och hälsa, föreningsliv, flit och arbete, nöjen samt natur.

Syftet med denna uppsats är att studera hur vissa svenskar med invandrarbakgrund upplever sin situation i det svenska samhället, samt att bidra med ny kunskap om andragenerationens invandrares livssituation i det svenska samhället. Uppsatsens fokus kommer att ligga på identitet och problematiken med att ha olika kulturer att anpassa sig efter. Metoden vi har använt är kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex personer av vardera kön som har invandrarbakgrund. Det vill säga att vi har intervjuat tre tjejer och tre killar för att få en mer klar bild om könskillnader. Samtliga informanter har växt upp i Sverige men har föräldrar som har växt upp i hemlandet och dess kultur.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska rådande jämställdhetspolitiska arbete på regeringsnivå för att presentera en översiktlig bild över dess problematiker och förtjänster. Studien har haft ett särskilt fokus på det jämställdhetspolitiska arbetets inkluderande och exkluderande konsekvenser. Studien bygger på en kvalitativ textanalys samt en mindre kvantitativ undersökning av två regeringsskrivelser som presenterar genomförda och planerade jämställdhetspolitiska åtgärder mellan åren 2007-2014. Jag har i huvudsak utgått ifrån ett intersektionalitetsteoretiskt perspektiv för att undersöka materialets användning av kategorin kön. Utöver detta har jag identifierat tre framträdande mönster i materialet; en diskrepans mellan problemformuleringar och problemlösningar, att män som grupp generellt är osynliga i materialet, samt att mäns våld mot kvinnor ofta artikuleras i termer av hedersrelaterat våld och förtryck. Den intersektionella delen av studien visar att jämställdhetspolitiken generellt visar en bristande förståelse för hur olika maktasymmetrier samverkar för att skapa ojämställda förhållanden mellan kvinnor och mellan män. Vidare visar den att politiken tar sin utgångspunkt i kvinnor (och män) som besitter privilegierade positioner samt att en vit, heterosexuell, fullt funktionell medelklassnorm lämnas oproblematiserad.

Titel: Hur får man ?Carmen? att gå på ?Trollflöjten?? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nå en publik med en bred etnisk mångfaldFörfattare: Helena E:son AlmUppdragsgivare: GöteborgsOperanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Britt BörjessonAntal ord: 18 483Syfte: Att undersöka de kommunikativa aspekterna av GöteborgsOperans svårigheter att nå en publik med en bred etnisk mångfaldMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuer och fokusgruppsamtalMaterial: Analys av samtalsintervjuer och fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer med en annan nationell, etnisk och kulturell bakgrund än svensk. De sju fokusgruppsmedlemmarna är studenter vid Mångkulturella Folkhögskolan i Angered, Göteborg och de tre andra har valts ut för att de utnyttjat ett erbjudande från GöteborgsOperan som delats ut i samband med Göteborgs Stads medborgarskapsceremoni till nyblivna svenska medborgare på Nationaldagen 2012.Huvudresultat: Studien visar att huvudskälen till att de representanter för den etniskt mångfaldiga publiken som intervjuats inte besöker GöteborgsOperan i så stor utsträckning, främst hänger samman med brist på vana och erfarenheter, och i förhållandevis liten grad härrör till nationell, etnisk eller kulturell bakgrund. Andra orsaker är ekonomiska förutsättningar, liksom en vanligt förekommande (miss)uppfattning om GöteborgsOperans prissättning. Det utmärkande för gruppen som helhet är något begränsade kunskaper i svenska språket.

Av Sydskånska gymnasieförbundet fick vi uppdraget att utföra djupintervjuer med gymnasieelever som gjort sena omval. Syftet med undersökningen var att se om, och eventuellt hur, man kan minska omval. Vårt arbete är en del av en större undersökning beträffande omval som förbundet utreder. Frågan de ställer sig är vad skolan kan göra för att minska omval. Tio kvalitativa intervjuer med elever, som av olika anledningar hamnat på för dem fel gymnasieprogram och som valt ett nytt program ett år senare, ligger till grund för arbetet. För att öka förståelsen för ungdomars valsituation har vi tittat lite närmare på omvärldsoch samhällsförändringar liksom på undersökningar om hur ungdomar tänker och agerar i valet.

Baskettränarna i klubben upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang gör skillnad för de basketspelande barnen och ungdomarna, för klubben och för sin egen personliga utveckling. Tränarna erfar att det är lättare att påverka och ha inflytande i den interna tränarrollen än i den externa tränarrollen. Omgivningens individer gör skillnad på tränarna och bemötandet tränarna får upplevs vara beroende av vilket kön, vilken ålder och vilken Etnicitet tränarna har. Inom basketklubben upplever tränarna att det finns en lyhördhet och öppenhet för varandras olikheter, dels på grund av att alla känner alla i klubben och för att det finns ett socialt klimat och en tydlighet i organisationens beslutsprocesser som gör att tränarna upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang är viktigt och meningsfullt. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer med unga baskettränare och öppna observationer i en stockholmsbaserad basketklubb problematisera och se närmare på hur de unga idrottsledarna anser sig ha möjlighet att kunna påverka mer än själva idrottsutövandet inom ramen för sitt engagemang.

Mångfald är begrepp som används ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska målsättningar finns inga direkta direktiv på hur mångfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstå hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstår och implementerar mångfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks då skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera värden och förhållningssätt till andra. För att erhålla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mångfaldsarbete på skolor deltar även chefen för Resurscentrum för mångfaldens skola samt ansvarig på Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.

Denna uppsats ämnar behandla hur barn i de små storlekarna mellan 62-86 framställs i Hennes & Mauritz-klädkataloger. Syftet med studien är att uppmärksamma hur normer och föreställningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klädkatalogerna för att på så sätt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen består av tre H&M-kataloger från året 2013. Annonsbilder på barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framställs i olika sorters reklam.

Bräckt vatten smakar som tårar ? En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck.Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck.Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden.Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och Etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat våld? som en egen kategori från ?våld i nära relationer?.

Idén till denna uppsats kom ifrån den svenska dokumentären Det svenska sveket som sändes på SVT den trettonde maj 2007. Dokumentären behandlade den svenska synen på barnuppfostran ur ett mångkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsättas för våld i hemmet, samtidigt som samhället idag inte riktar några specifika åtgärder mot denna utsatta grupp.Syftet med vår uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser på våld som en kulturell faktor. De frågeställningar som vi främst har arbetat efter är: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende på uppfostring, barnsyn och föräldraskap? Vilka konsekvenser innebär det för barn att växa upp med aga, enligt våra intervjupersoner och forskning?Undersökningen är kvalitativ i sin form och baseras på fem intervjuer med professionsföreträdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

Research regarding the maintenance of the Sami language shows that the Swedish society has a big influence on the development of the Sami identity and also the maintenance of the Sami language. The assimilation of the Sami language and the traditional Sami religion was forced mainly by the Swedish education form and the Swedish church. In modern times many different forms of Sami identities have been developed due to the scattering of the Sami people, and also because of the urbanization of the Swedish society. The Sami nature religion is still alive in the Sami group, thanks to the mythological stories told and preserved by their oral  tradition. The purpose of this assignment was to make research of how the Sami identity is being presented in three current Swedish books.

Bakgrund: Smärtlindring under förlossning och amning är två stora kompetensområden inom barnmorskans profession vilket medför att barnmorskan bör ha kunskap om eventuella samband mellan olika smärtlindringsmetoder och amning. Tidigare forskning om smärtlindringsmetoder och dess samband med amning har oftast fokuserat på enstaka smärtlindringsmetoder samt belyst sambandet med amningsinitiering efter förlossningen. Studier saknas således där hela spektrumet av smärtlindringsmetoder och dess samband med amning fram till två månaders ålder studeras. Syfte: Att undersöka förekomst av smärtlindringsmetoder under vaginal förlossning av fullgångna barn, vilka faktorer som är associerade med respektive smärtlindringsmetod samt eventuella samband mellan smärtlindringsmetod och amning vid två månaders ålder. Metod: Populationsbaserad, prospektiv kohort studie där 31 150 moder-barn par i Uppsala och Örebro län ingick.