Becoming an adoptive parent is not always easy. There are positive and negative factors affecting the parent?s experience. The aim of this study is to examine being an adoptive parent to an internationally adopted child based on association, parenthood and ethnic belonging. Frame of interpretation consists of attachment and separations, parenthood and family and ethnic origin and belonging.

Denna uppsats utgår från ett intersektionalitetsperspektiv, där det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan Etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhållande till makt. Framväxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt på utvecklingen från slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poängterar vikten av en långsiktigt hållbar utveckling för storstäderna och dess invånare. Städerna bär på ? det dubbla åtagandet? d.v.s.

I denna studie analyseras fem unga kurdiska kvinnors upplevelser av sina levnadsförhållanden i Sverige. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod och med hjälp av intervjuer, har faktorer som språk, föräldrarnas religion, traditioner och kultur granskats. Studiens teoretiska ram utgörs till stor del av diaspora, Etnicitet och kultur, men även identitet, genus och stigma har använts som centrala teorier. Utöver dessa har flerspråkighet som begreppsdefinition haft en betydande roll för analysen och informanternas upplevelser och tankar.Vi har i studien dragit slutsatsen att de kurdiska kvinnorna mer eller mindre har assimilerats in i det svenska samhället genom att de delvis har glömt bort sitt modersmål eller refererar till sig själva som svenskar. Detta av den anledning att de inte vill hamna i utanförskap och menar att det finns en klyfta mellan den svenska och kurdiska kulturen.

Uppsatsen syftar kartlägga den känsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjälp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad på Etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt påbrå, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföreträde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krävs för att integreras.

Med denna studie avser vi att identifiera vilka hinder som finns i demokratise-ringsprocessen. För att göra detta använder vi oss utav en historisk-sociologisk te-ori, presenterad utav Rueschemeyer, Stephens, Stephens (1992). Teorin bygger på antagandet att det är maktrelationen mellan samhällets klasser som styr förutsätt-ningarna för en demokratisk utveckling, där en stark markägande elit samt en svag underklass utgör negativa faktorer. För att pröva teorin gör vi en fallstudie över Guatemala. Denna grundar sig på en jämförelse av demokratiseringsprocessen över tid, från tidigt 90-tal fram till idag.

Utifrån syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens känsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus på eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lärare från en högstadieskola i västra Skåne intervjuats. Intervjuerna ämnade ge ett resultat som kunde svara på den övergripande forskningsfrågan: Hur ställer sig historien som berättas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det står i förhållande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att många elever, oberoende av härkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillräckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, där den egna bakgrunden är en del, så ställer sig detta resultat dåligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression från denna undersökning är hur den svenska historieundervisningens traditionella innehåll kan utmanas och förändras.

I denna studie har vi med hjälp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser använder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer där vi intervjuat tio personer vilka själva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. Vårt syfte är att öka förståelsen för hur föreställningar om "den andre" påverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vårt material med hjälp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att människor med en annan etnisk bakgrund än svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande på arbetsmarknaden, något som påverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att ständigt behöva stå till svars för sina rättigheter och lika villkor. I vår huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rättegång där individer ständigt står åtalade.

In this study thoughts of the individual?s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ?construction?, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination.

In this study thoughts of the individual?s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ?construction?, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination.

Whether use of affirmative action can be justified is an ethical dilemma that hasbeen intensely debated. The question raises several conflict dimensions. Thepurpose of this thesis is to separate different arguments of the debate and classifywhich principles they are built upon. To accomplish this, an analytical instrumentis created where three different perspectives of equality, and deontology versusconsequentialism, are compared. A third conflict dimension, individual versusgroup ethical principles, is also considered.

Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka mångfalden på svenska arbetsplatser kan Etnicitet fortfarande innebära en ökad börda för större delen av invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrån sin kultur grundat på stereotypa föreställningar vilket kan hindra deras inträde på arbetsmarknaden och följaktligen chansen till egen försörjning och även integration i det svenska samhället. Mot denna bakgrund undersöktes i denna studie fem invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur deras perspektiv beskriva de förytsättningar och hinder de haft på arbetsmarknaden och att utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration.Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om integration. Uppsatsen är av en kvalitativ ansats som grundar sig på semistrukturerade intervjuer genomförda med fem invandrarkvinnor som är aktiva på arbetsmarknaden.

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka invandrarungdomars identitetskonstruktion och hur ungdomar som växer upp med inflytande av två kulturer själv beskriver känslan av tillhörighet i förhållande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frågor om hur ungdomarna ser på sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror på? Vi genomförde fem intervjuer med invandrarungdomar i åldrarna 22-26 år. Gemensamt för dessa intervjupersoner är att de alla kom till Sverige i en tidig ålder. Resultaten från vår studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskänsla till både Sverige och till sitt ursprungsland.

Filmmediet idag är den mest populära formen av masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt stereotypa porträtterande av verklighet, påverkar filmen världsåskådningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, på grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska filmer från perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. Frågeställningen för uppsatsen är: hur ser stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrån de visuella och sociala aspekterna.

The purpose of this essay is to examine and compare narrations by five witnesses, who has written about atrocities against Christians from 1915 to 1919 in what is today south-eastern Turkey, but what was then the Ottoman Empire. I have focused on how the roles of perpetrators, victims, spectators and protectors are featured in the witness narrations. Four questions were posed in the study: Who are portrayed as perpetrators, victims, bystanders and protectors in the various witness narrations? How are these roles expressed in the witness narrations? What differences can be found among the five selected witness narrations from Mardin and Urfa, 1915-1919? What are the explanations of the differences in the witness narrations? The method I have used has been an analysis in which I compare how the different narrations capture the events of 1915-1919. I have used three factors to look at the explanations why there may be differences in the witness narrations.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lärare använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har använts. 12 stycken lärare på två olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansättning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansättning av elever. Resultatet som uppkom visade att lärarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utsträckning använde sig av ett interkulturellt förhållningssätt.