Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen.

Syftet med detta arbete är att jämföra vilka vanor eleverna i två skolor med avsevärda skillnader i studieresultat har när det gäller läxläsning. Eleverna vi tillfrågat går i årskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkätstudie undersöks vad som påverkar elevernas läxläsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkäter av 130 möjliga. Utifrån nationell och internationell forskning analyseras frågeställningen om vilka läxvanor eleverna i de två skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst påverkan på elevernas läxläsning.

Denna studie undersöker självkänslan hos 81 arbetslösa unga kvinnor och män med olika etnisk bakgrund. Syftet är att undersöka om självkänslan hos arbetslösa ungdomar skiljer sig från den hos icke- arbetslösa (arbetande och studerande) ungdomar. Tidigare forskning belyser arbetslöshetens negativa psykologiska konsekvenser för individens välbefinnande och självkänsla. Respondenternas ålder är 19- 25 år och har svensk respektive utländsk bakgrund där sistnämnda syftar både på första- och andragenerationsinvandrare. Två mätinstrument används: Rosenbergs Self- esteem scale och Irhammars ?Som jag ser mig själv?.

Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter. Frågeställningen var: Finns det specifika faktorer som har samband med behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter? Denna tvärsnittsstudie baserades på sekundärdata ifrån UngDOKs in- och utskrivningsformulär. Resultatet visade att många faktorer spelar in och att flertalet faktorer har en tydlig inverkan på behandlingssammanbrott. Missbruk i uppväxtmiljön, familjens Etnicitet samt familjestrukturen visade sig vara faktorer som påverkar att ungdomar i större grad avbryter sin behandling i förtid.

Sexuellt beteende kan bidra till oönskade konsekvenser hos unga människor. Genom sexualundervisning kan sexuella risktaganden samt oönskade konsekvenser minska hos unga människor. Syftet med denna studie var att studera sexualundervisning och hur den påverkar beteendet hos unga människor mellan 12-24 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades noga. Artiklarna inhämtades från vetenskapliga databaser.

Denna läroboksanalys är en studie med syfte att undersöka hur stormaktstidens människor skildras i svenska historieläroböcker för mellanstadiet. Detta för att öka medvetenheten kring vad text och bild ger för information om de människor som levde under denna epok i Sverige. Metoden som använts är en kritisk diskursanalys eftersom den lämpar sig väl för att upptäcka eventuella maktstrukturer baserat på texters språkliga uttryck. I den kvalitativa analysen ingår 8 böcker som riktar sig till mellanstadieelever och de kapitel som behandlats är de som berör tiden mellan 1611 och 1718. De böcker som analyserats visar i både text och bild att stormaktstiden i Sverige anses vara en viktig epok i svensk historieskrivning.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i fråga om att arbeta med värderingar och motverka diskriminering i samhället. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola där alla behandlas med respekt och på lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta på faktorer som genus och Etnicitet än sexualitet, vilket är en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet är att undersöka hur lärare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta påverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lärarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kärlek.

Med utgångspunkt från Lpo 94 och kursplaner i grundskolan främst för år 1-3 ville vi med våra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hållbartlärande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en åldersintegrerad och mångkulturell grupp för att påvisa att alla elever kan inkluderas oavsett ålder, Etnicitet och kultur. Det var värdefullt att utveckla aktiviteterna så varje elev ska kunna utgå från sina förutsättningar och kunskapsnivåer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgångspunkt från vår syn på elevens lärande tänkte vi oss ett tematiskt arbetssätt när vi utvecklade våra aktiviteter.

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar.

The purpose of this study was to examine how a local newspaper, Landskrona Posten, describes the youth that commit crimes. More specifically the aim was to see what kind of discourse the newspaper had about the young criminal and to see if that picture could create and confirm stereotypes. The theory and method used in the study is a discourse analysis. The study was based on nearly seventy articles that were published in Landskrona Posten in 2006. Three items were identified in the newspaper's description of the youth.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism.De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur & Kulturs läromedelUndersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om Etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier.Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna.

Det huvudsakliga syftet med vår uppsats är att undersöka attityder och förhållningssätt till begreppet mångkulturell vägledning hos verksamma studie- och yrkesvägledare i den kommunala sektorn. Vi vill också ta reda på om mångkulturell vägledning per definition används i den dagliga verksamheten och vilka premisser den i så fall förutsätter.Undersökningen har en kvantitativ ansats och grundar sig på en enkät som har mailats ut till 100 studie- och yrkesvägledare som arbetar i en skola där antal elever med annat etniskt ursprung överstigit 40 %.Av resultatet framkom att majoriteten av våra respondenter tolkar begreppet mångkulturell vägledning som ett förhållningssätt. Den etniska tillhörigheten tillskrivs liten betydelse i ett vägledningssamtal då inte heller en särskild metodik tillämpas. Mot detta vägs en intressant parallell som visar ett uttalat behov av särskild kompetens i det fleretniska mötet. Slutsatser vi drar är att det finns en klar enighet i den teoretiska tolkningen av begreppet mångkulturell vägledning men att det i praktiken finns en stor diskrepans i begreppets tillämpning..

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser.Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem..

The aim of this essay is to show if and how group identities are being constructed in maindocuments from three political parties in the Swedish parliament, focusing on class, genderand ethnic identities. The three parties who?s documents are being analyzed are theModerate Party, the Sweden Democrats and the Left Party. The conclusion of the essay isthat the Moderate Party is so focused on the individual that they are not promoting groupidentity based on class, gender or ethnicity. The Sweden Democrats are mostly discussing,and therefore creating a discourse of, cultural identity, where Swedish, Nordic, Europeanand Western culture are being created as the ?us?, and others are being created as ?them?.They are also promoting difference between men and women, therefore dividing the sexesin groups.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.