Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Undersökningen bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer. Respondenterna Àr komvuxelever med utlÀndsk bakgrund som har kommit till Sverige av olika anledningar. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur eleverna funderar kring sina framtidsplaner och hur de upplever att befinna sig i tvÄ kulturer. Vidare har vi undersökt deras erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning. Vi har ocksÄ utgÄtt frÄn teorier om kriser, migration, kultur, identitet och vÀgledning.

Studien hade som syfte att lyfta fram och utröna förekomsten av genusperspektiv iforskningen samt hur det speglas frÄn lÀrare inom naturvetenskapliga Àmnen och tekniki deras undervisning. En intervjustudie och en litteraturstudie betraktades parallellt.Undersökningen sÄgs frÄn ett intersektionellt perspektiv med tonvikt pÄ genus menbeakta specifikt klass och etnicitet.Fokuseringen i intervjuerna var att försöka nÄ lÀrarnas egna lösningar runt deförestÀllningar de har av genusproblematiken utifrÄn problemfrÄgorna. Resultatet avlitteraturstudien visar att det har hÀnt mycket under de senaste Ären inom de aktuellaproblemomrÄdena bÄde nationellt och internationellt. Flickorna visar ett bÀttre resultatteoretiskt och har generellt högre betyg Àn pojkar i naturvetenskapliga Àmnen. NÀr detgÀller intervjustudierna framgick genusmedvetenhet inte lika klart.

Varje polismyndighet har idag en skyldighet att ha en utarbetad mÄngfaldsplan. DÀrför har vi studerat tvÄ myndigheters mÄngfaldsplaner och stÀllt frÄgor utifrÄn dessa till de ansvarig inom varje myndighet. KÄren Àr idag vÀldigt homogen med tanke pÄ kön och etnicitet. Endast 19,6 % av poliserna i Sverige idag Àr kvinnor och nÄgon statistik pÄ hur mÄnga invandrare som finns ute pÄ myndigheterna finns över huvud taget inte. Litteratur har vi införskaffat frÄn bibliotek, Internetsidor samt kontakt med personer frÄn en av landets polismyndigheter.

BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.

Studiens syfte Àr att undersöka genuspedagogers praktik och upplevelse av sitt arbete. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ enkÀtundersökning och undersökningsgruppen utgörs av utbildade genuspedagoger i förskola, grundskola och gymnasium. Studien skrivs ur ett socialkonstruktivistiskt intersektionellt feministiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns lika mÄnga genuspedagogiska inriktningar som det finns genuspedagoger. Detta till trots kan vissa gemensamma mönster urskiljas.

SocialtjÀnsten ska vara en myndighet som ger service och hjÀlp av god kvalitet till alla mÀnniskor. Det ska vara rÀttvist och inkluderande. Det Àr den socialtjÀnstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktÀr sÄ att alla i samhÀllet kan kÀnna sig vÀlkomna till socialtjÀnsten. Forskning visar att transpersoner Àr en sÀrskilt utsatt grupp dÄ de bryter mot de normer som sÀger att det bara ska vara tvÄ kön, och dÀrför tycker jag att det Àr sÀrskilt relevant för socialtjÀnsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell lÀggning eller etnicitet. Jag har dÀrför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhÄllningssÀtt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

Sammanfattning: Ungdomar med utlÀndsk bakgrund har enligt tidigare studier sÀmre förutsÀttning i skolan, arbeten och inom rÀttsvÀsendet, pÄ grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhÀllet, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstÄr diskriminering i bland annat skolan. Till vÄr undersökning anvÀnde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som anvÀnds i analysen av det empiriska materialet. VÄr utgÄngspunkt i uppsatsen har varit att ta reda pÄ varför diskriminering och rasism sker i samhÀllet. Vi hade ett antal frÄgestÀllningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet.Hur blir invandrarungdomar bemötta i det svenska samhÀllet utifrÄn deras etniska bakgrund?Spelar ungdomarnas genus nÄgon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhÀllet?Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende pÄ deras vilken vÀrldsdel de kommer ifrÄn? PÄverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhÀllet?        För att besvara dessa frÄgestÀllningar, delade vi ut enkÀter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i Äldrarna 16 ? 24 Är i olika skolor.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera varför sÄ fÄ invandrare söker chefstjÀnster. Vi menar att orsaken till detta ligger bÄde hos företaget och individen och kommer dÀrför att belysa problematiken utifrÄn tvÄ perspektiv. Vi kommer dels att belysa frÄgan ur ett organisatoriskt perspektiv dÀr vi tittar pÄ hur ett företag förhÄller sig till mÄngfald och dels undersöka hur medarbetare med invandrarbakgrund förstÄr sina chanser pÄ arbetsmarknaden. Empirin bestÄr av intervjuer genomförda med medarbetare med invandrarbakgrund och personalansvariga pÄ IKEA och kommer att analyseras med hjÀlp av begreppen organisationskultur, chefsrollen, rekrytering och diskriminering. Slutsatsen av vÄr analys Àr att brist pÄ förebilder och osÀkerhet Àr de tvÄ största hindren för invandrares benÀgenhet att söka chefstjÀnster.

Sweden is divided according to an ethnic boundary, which divides people in "we" and "the others", "Swedes" and "immigrants" (Ålund, 2002). We believe this is due to the fact that society categorises immigrants all the time as a homogeneous group with fixed and static qualities, resulting in a situation where you cannot represent yourself as a person. Instead you are represented on the basis of your ethnic belonging. Young immigrants often grow up under other conditions and find themselves in more vulnerable situations than Swedish youths. The purpose with this paper was to investigate young people with different ethnic backgrounds, their thoughts and feelings about their identity, group belongingness and future.

Fokus för denna studie Àr de förÀldrastödsutbildningar som i snabb takt introduceras i Sverige. Dessa Àr ofta manualbaserade program vilket innebÀr att de inte bör Àndras. Syftet med dem Àr att ge förÀldrar stöd och nya verktyg i uppfostran av sina barn. I USA finns en pÄgÄende debatt om huruvida sÄdana förÀldrastödsutbildningar kan fungera pÄ ett likvÀrdigt sÀtt för alla förÀldrar oavsett vilken kulturell bakgrund eller vilka levnadsvillkor man har. Den debatten grundar sig pÄ tanken om att synen pÄ förÀldraskap och barnuppfostran kan skilja sig avsevÀrt Ät mellan olika kulturer samt att programmen dÀrmed pÄ olika sÀtt Àr normativa med en vÀsterlÀndsk syn pÄ förÀldraskap.

LÀroplanen för förskolan nÀmner att förÀldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighetberor pÄ hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mÄl och innehÄllpresenteras tydligt ökar förÀldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper omförskolan och dess verksamhet Àr Àven en förutsÀttning till förÀldrars möjlighet tillutvÀrdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn pÄanvÀndningen av lÀroplanen för förskolan, i arbetet med förÀldrar.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga hur kriminaljournalistiken har förÀndrats de senaste 25 Ären. Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget Àr taget frÄn tvÄ veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrÄn ett kodschema med variabler gÀllande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, kÀllanvÀndning, offer och misstÀnkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jÀmföra hur de sÄg 1987 mot 2012.Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick frÄn att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012.

Bilingualism and multilingualism have always existed in Sweden. Preschool teachers must provide a stimulating pedagogical environment adapted to bilingual children.The purpose of this examination is to study the perspective of the preschool teachers and their knowledge regarding bilingual and multilingual children. Their knowledge will be examined related to their language experiences. I hope to find similarities and dissimilarities in the preschool teachers? opinions concerning teaching and learning what they actually do when they are teaching.My study is based on qualitative method, based on interviews and repeated observations.

It is in a time of changes when the human being mainly seeks for its identity. In today?s globalized and internationalized society where people meet whom belongs to various religions, talks different languages and are carrying on different values and previous experiences. This has resulted in a multiculturalism and diversity in the "Swedish school". As a teacher and pupil in this school of multiculturalism you are daily faced by individuals that either you define yourself as or in relation to.The purpose of my study is for me to show how pupils with foreign background look on the multicultural school, and also how they create their identity in relation to the diversity offered by the school.