Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige Ären 1973-2005. Antagandet som lÄg till grund för detta var att ökad vÀlfÀrdsnivÄ i Chile inverkat pÄ den adoptionsverksamhet som pÄgick under dessa Är. Uppsatsen syftade ocksÄ till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras pÄ myndighetsnivÄ och med utgÄngspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick frÄn en sociologisk och tvÀrvetenskaplig ansats. VÀgledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet.

Fördomar Àr nÄgot vi alla har och delvis behöver för att kunna fungera i vardagen. Genom fördomar skapar vi en ordning i tillvaron som leder till att vi inte behöver ta in all information i varje given situation, detta vore nÀstan omöjligt med hÀnsyn till begrÀnsningarna i vÄrat kognitiva system. I denna rapport vill vi undersöka hur dessa fördomar pÄverkar vittnens bedömning av en situation eller hÀndelse och de som Àr inblandade. DÄ vi omedvetet anvÀnder vÄra förutfattade meningar och tidigare erfarenheter för att tolka vÀrlden omkring oss, gÄr det att misstÀnka att det Àven pÄverkar vittnesutsagor. I rapporten har vi anvÀnt oss av fyra stycken studier om vittnen till vÄldsbrott, tre stycken intervjuer med erfarna poliser, kurslitteratur i tillÀmpliga delar samt annan litteratur.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt kvinnornas olika roller Ă„terspeglas i de analyserade tidningarnas reklamannonser. De frĂ„gestĂ€llningar som besvaras med hjĂ€lp av detta arbete Ă€r följande: ? PĂ„ vilket sĂ€tt Ă„terspeglar reklamverksamheten i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfĂ€ren? ? PĂ„ vilket sĂ€tt kan dessa roller analyseras utifrĂ„n perspektiven genus, klass samt etnicitet? Det analyserade materialet utgörs av totalt 132 tidningsupplagor utgivna under tidsperioden 1930-1935. Uppsatsens teoretiska ramar har sin utgĂ„ngspunkt i Norman Faircloughs diskursordningar, Pierre Bourdieus kapitalarter samt JĂŒrgen Habermas privata och offentliga sfĂ€ren. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Nina Lykkes tankar om intersektionalitet anvĂ€nds ocksĂ„ för att besvara minafrĂ„gestĂ€llningar. Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att kvinnans frĂ€msta roll var knuten till den privata (intima) sfĂ€ren. De analyserade reklamverksamheterna Ă„terspeglade dock Ă€ven olika möjligheter inom den litterera samt den politiska offentligheten, med roller inom dessa omrĂ„den verkade underordnas husmodersrollen.

This master?s thesis problematizes how students in two Swedish secondary schools think and speak about, and relate to, topics such as gender, class, ethnicity, religion and sex, but also how they move in, make use of, and interact within, the school space. What categorizing and positionings, if any, can be found? Students in two Swedish secondary schools, in a medium sized Swedish town, have been observed (using participant observation) and interviewed (open ended), the material was then examined with intersectional theory. A majority of the ethnic Swedish respondents position ?the religious? as ?superstitious?, ?frightening? and/or ?backwards?, also many of them equated religion with ?muslim/islam?, a greater understanding for the others religious outlook was shown by students with an ethnic background from outside Europe.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur annonseringar om reporÀnteförÀndringar pÄverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om rÀntenivÄn har en lÄngsiktig effekt pÄ dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det faststÀllas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa tvÄ branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfÀlle. Studien anvÀnder sig av en eventstudiemetodologi med sekundÀr data dÀr tillkÀnnagivanden angÄende rÀnteförÀndringar frÄn Riksbanken anvÀnds som eventdag frÄn perioden 2000-2009. Sju företag frÄn OMX Large Cap Àr indelade i tvÄ sektorer dÀr den abormala avkastningen frÄn varje bolag berÀknas för att se om det förekommer nÄgra skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den Ärliga rÀntenivÄn pÄverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag pÄ lÀngre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporÀnteförÀndringar och banker dÀr dock inga avgörande slutsatser angÄende orsaken till detta kan faststÀllas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan rÀnteförÀndringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstÄ innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lÀrarnas arbete pÄ det mÄngkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundlÀggande centrala begrepp som studien vilat pÄ. Studien har baserats pÄ samtal med sju lÀrare samt fÀltstudier vid tre mÄngkulturella fritidshem. Diskursanalys har anvÀnts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lÀrarna talar om barnen, förÀldrarna och om sitt arbete i det mÄngkulturella fritidshemmet som annorlunda i jÀmförelse med andra fritidshem.

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process Àr vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgÄr frÄn Grundad teori, bygger pÄ observationer och intervjuer genomförda pÄ geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.Intervjuerna visade hÀr att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och dÀrmed klÀr sig i olika roller för att lÀttare socialisera sig in i olika grupper.

Landskrona Àr en stad dÀr boendet Àr segregerat. Fotboll Àr en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, dÀr vill man skapa en meningsfull fritidssysselsÀttning Ät barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter..

 I uppsatsen analyseras Jack Kerouacs roman PÄ vÀg utifrÄn fem grundteman; Att vara pÄ vÀg; om resandets funktioner, Avvikelse frÄn samhÀllet, Idolisering och inflytande, Genus och kvinnosyn och Etnicitet. Analysen följs sedan av ett förslag pÄ hur man i klassrummet kan behandla dessa delar av Kerouacs roman. Utöver detta innehÄller uppsatsen ett avsnitt dÀr litteraturens roll och funktion i skolan behandlas  och ett avsnitt som behandlar vikten av en dynamisk litteraturundervisning. .

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som tvÄ lÀseböcker för skolans yngre Äldrar kan innehÄlla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, förestÀllningar och normer som sprÄket i böckerna förmedlar till lÀsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fÄtt agera som bÄde det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar frÄn normkritisk pedagogik har jag strÀvat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i lÀseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat Àr fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

Individers skapande och vidmakthÄllande av maktstrukturer sker hela tiden. Skolan Àr en viktig arena för socialt samspel dÀr varje barn bÀr med sig sin individuella bakgrund och sÄledes har olika förutsÀttningar i skolan. Bland de jÀmnÄriga sker en identitetskonstruktion dÀr tillÀgnande av normer och vÀrderingar sker. Syftet med vÄr studie Àr att lyfta fram hur barn i ett mÄngkulturellt omrÄde utifrÄn ett intersektionellt perspektiv skapar och reproducerar en social ordning. Teorin kring det intersektionella perspektivet avser att studerande av maktstrukturer inte kan ske utifrÄn endast ett perspektiv utan att olika perspektiv samverkar i en hierarki.

Utvecklingen mot mÄngkulturella samhÀllen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som frÀmlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka pÄ vilket sÀtt skolan Àr betydelsefull för det mÄngkulturella samhÀllet, hur skolan hÀri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete..

Björn AlmSpecialundervisning som hjÀlp för att uppnÄ mÄlenRemedial teaching as a help reaching the goalsAbstractSyftet med undersökningen var att beskriva nÄgra elevers upplevelser och syn pÄ specialundervisning och den hjÀlp de fÄr för att uppnÄ kunskapsmÄl och vÀrdegrundsmÄl; dels att sÀtta elevernas upplevelser i förhÄllande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn pÄ undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/genus/etnicitet i Ätanke som eventuella pÄverkande-faktorer. Vilken klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhÄllningssÀtt i förhÄllande till vetenskapsteoretiska utgÄngspunkter. FörhÄllningssÀtten har ju betydelse för vilken genomslagskraft specialundervisning har som problemlösare i dagens skola.Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhÄllanden i skolan som nÀtverk men Àven dÄ det gÀller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lÀrarintervjuer har gjorts.