Sammandrag I detta examensarbete har vi gjort en jÀmförelse mellan tvÄ skolor. Den ena Àr en etniskt mÄngkulturell skola vilket innebÀr att övervÀgande del av eleverna har annat modersmÄl Àn svenska. Den andra skolan har enbart elever med svenska som modersmÄl. Vi har fokuserat pÄ hur pedagoger arbetar med att frÀmja elevernas förstÄelse för det mÄngkulturella samhÀllet. Vi har tagit reda pÄ hur de anvÀnder vÀrdegrunden utifrÄn ett etniskt perspektiv framför allt i svenskÀmnet.

Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle, dÀr frÄgor kring genus och etnicitet ligger i fokus. DÀrigenom har problem uppmÀrksammats, sÄ som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhÀvs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv sÀrbehandling Àr en form av ÄtgÀrdsprogram som ansvariga inom olika samhÀllsarenor kan ta hjÀlp av för att utjÀmna löner och inflytande mellan kvinnor och mÀn, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vÀnsterpartiets respektive folkpartiets syn pÄ positiv sÀrbehandling som idé och metod.

Syfte och frÄgestÀllningar:Det övergripande syftet handlar om hur spelare och ledare i ett pojkungdomslag i ishockey konstruerar och iscensÀtter maskuliniteter. Studien tar avstamp i att det skett en förÀndring i samhÀllet rörande normer kring normalitet och maskulinitet och annorlunda uttryckt Àr studiens avsikt att undersöka hur detta pÄverkar konstruktionen av maskulinitet. De frÄgestÀllningar som har guidat undersökningen har varit: Hur förhÄller sig spelare och ledare till ortodoxa och inkluderande maskulinitetsideal? Vilka normer kring sexualitet blir tydliga inom laget? Vilka normer kring etnicitet blir tydliga inom laget?Metodologi:Metoden utgjordes av deltagande observationer av ett elitlag i pojkungdomshockeyn samt kvalitativa intervjuer med fyra av spelarna. Laget bestod av spelare mellan 15 och 17 Är dÀr en del hade utlÀndsk bakgrund.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer pÄverkar nyanlÀnda elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlÀnda elever och lÀrare samt observationer pÄ plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av förestÀllningar baserade pÄ etnicitet, ras och genus som upprÀtthÄller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter ocksÄ de nyanlÀnda eleverna i form av en tydlig norm om ensprÄkighet pÄ bekostnad av att elevernas förstasprÄk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervÀrderas.

Denna uppsats inleder med att visa hur orsakerna bakom Darfurkonflikten till stor del ligger pĂ„ strukturell nivĂ„, det vill sĂ€ga att socioekonomiska och politiska faktorer varit avgörande konfliktutlösare.Uppsatsens utgĂ„ngspunkt Ă€r dock att ovan nĂ€mnda strukturella konfliktorsaker ej fullt ut kan förklara varför konflikten fĂ„tt en sĂ„ vĂ„ldsam utveckling som folkmord och etnisk rensning. UtifrĂ„n ett konstruktivistiskt perspektiv analyseras dĂ€rför alternativa orsaker bakom vĂ„ldsutvecklingen genom tillĂ€mpande av socialpsykologiska teorier kring identitet, hot- och fiendebilder.Valda socialpsykologiska teorier illustrerar sĂ„ledes hur identitetskonstruktion och negativa förestĂ€llningar om "de andra" Ă€r centrala aspekter i Darfurkonflikten dĂ€r de etniska identitetsmarkörerna "arab" och "afrikan" vĂ€xt sig starka de senaste Ă„ren. Tajfels kategoriseringsteori, Northrups eskaleringmodell och Azars PSC-teori Ă€r nĂ„gra av dessa teorier som kastar ljus över möjliga förklaringar till detta genom att sammanlĂ€nka olika faktorer bakom identitetskonstruktion. Återkommande teman hĂ€r Ă€r rĂ€dsla, osĂ€kerhet och icke uppfyllda grundlĂ€ggande mĂ€nsliga behov sĂ„som exempelvis ekonomisk- och politisk trygghet och social sĂ€kerhet.OsĂ€kerhet och rĂ€dsla för den egna gruppens identitet och överlevnad Ă€r sĂ„ledes nyckeln till att förstĂ„ vĂ„ldsutvecklingen i Darfur, dĂ€r socialpsykologiska, men Ă€ven till viss del strukturella, faktorer pĂ„ olika sĂ€tt pĂ„verkar..

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med mÀnniskor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet Àr att fÄ fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sÄdant som bostadsomrÄden och nya kommersiella centrum i relation till olika mÀnniskors livsvillkor och identitet. Freddie HÄkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: FÄr du plats i soffan? ? En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret KnÀppingsborg belÀget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som anvÀnder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och pÄ sÄ sÀtt avgör vilka kunder kvarteret söker.

Syftet med denna uppsats var att göra en jÀmförelse mellan studenter som lÀser det första respektive det sista Äret pÄ socialpsykologiskt program pÄ högskolan i Skövde ideras attityder mot hemlösa och tro pÄ att vÀrlden Àr rÀttvis. Ett ytterligare syfte var att ta reda pÄ om det fanns ett samband mellan attityder mot hemlösa och tro pÄ att vÀrlden Àr rÀttvis. Den teoretiska utgÄngspunkten i uppsatsen var perspektivet socialkognition, med relevanta begrepp som attityder, stereotyper och fördomar samt LernerŽs teori (1980) om tron pÄ en rÀttvis vÀrld. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och utfördes genom tvÄ enkÀter; Attitudes Toward Homelessness Inventory (Kingree & Daves, 1997) och The Global Belief in a Just World Scale (Lipkus, 1991). Den statistiska bearbetningen skedde med hjÀlp av statistikdataverktyget PASW Statistics 17.

Uppsatsen undersöker hur samhÀllskunskapsböckers innehÄll, med fokus pÄ förmedlandet av ekonomiska förhÄllanden, har förÀndrats över tid.LÀroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive lÀroplaners kursplaner för Àmnet samhÀllskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns lÀroplaner och lÀromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns Àven presenterade.Undersökningen Àr gjord utifrÄn tre lÀromedel i samhÀllskunskap, vilka har nÀrlÀsts och i samband med nÀrlÀsningen dokumenterats i ett analysschema utifrÄn vilket resultatet Àr presenterat. LÀromedlen Àr frÄn Är 1966, 1990 och 2007.InnehÄllsmÀssigt följer lÀromedlen till övervÀgande del vad som eftersöks frÄn styrdokumentens hÄll, Àven om det finns skillnader i hur och i vilken utstrÀckning information lyfts fram i de olika lÀromedlen. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ekonomiavsnitten i lÀromedlen har blivit mindre i omfÄng samt att bakgrundsinformationen till varför vÄra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur lÀromedlen. .

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka invandrarungdomars identitetskonstruktion och hur ungdomar som vÀxer upp med inflytande av tvÄ kulturer sjÀlv beskriver kÀnslan av tillhörighet i förhÄllande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frÄgor om hur ungdomarna ser pÄ sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror pÄ? Vi genomförde fem intervjuer med invandrarungdomar i Äldrarna 22-26 Är. Gemensamt för dessa intervjupersoner Àr att de alla kom till Sverige i en tidig Älder. Resultaten frÄn vÄr studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskÀnsla till bÄde Sverige och till sitt ursprungsland.

This study aims to examine how the interventions for homeless persons in the municipality of Kalmar are organized. The study is based on four half-structured qualitative interviews with both representatives from different instances and also from persons who have experience of being homeless.The theoretical bases we have used to analyze the material are organization theory, specifically the concept of bureaucracy. Our results show that homelessness is not seen as a problem in itself, since the general view is that homeless people often have a complex problem scenario where drug- and alcohol abuse and mental illness are common.It is often the latter that takes priority in the interventions and the housing question is therefore neglected. We also found that social services do not have a satisfactory structure around the organization of the work on homelessness. They do not have any specific device in Kalmar that focus on homelessness issues with the result that the existing units are forced to take care of the work of homelessness.

Bakgrund/FrÄgestÀllning: NÀr Fanny Ambjörnssons bok "I en klass för sig ? Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer" publicerades 2004 fick den ett mottagande fÄ avhandlingar kan rÀkna med. Den recenserades och diskuterades i tidskrifter, dagstidningar och pÄ olika myndigheters hemsidor. Ambjörnsson följde under ett Är kvinnor pÄ tvÄ olika gymnasieprogram; ett studieförberedande (SamhÀllsprogrammet, S) och ett yrkesinriktat (Barn- och Fritidsprogrammet, BF). Boken avser analysera hur klass, sexualitet och etnicitet spelar roll för konstruktionen av genus.

Sverige blir alltmer mÄngkulturellt. I dagens samhÀlle finns det mÄnga individer och grupper av olika hÀrkomst. Detta har lett till mÄnga diskussioner kring integration samt konflikter mellan olika folkgrupper. Vad kan dessa konflikter mellan de olika folkgrupperna innebÀra för individernas identitetsskapande? Och hur kan vissa av dessa individers identitet och livsvillkor formas under en integrationsprocess?Denna antologi kommer att behandla identitet ur ett etnicitetsperspektiv.

Sveriges Television kallar sig en TV i allmÀnhetens tjÀnst och har en erkÀnd roll som viktig aktör i den svenska demokratin. I sin roll som public service-företag har SVT en mÀngd uppgifter att fylla genom sitt programutbud. Public service uppgifter som alla tillsammans skall frÀmja ett demokratiskt samhÀlle. I takt med att medielandskapet och samhÀllet har förÀndrats sÄ stÄr SVT:s ar-bete med dessa uppgifter och mÄl inför nya utmaningar. Vi har i denna upp-sats anammat teorin om att TV-utbudet för public service idag börjat efterlikna de mer nöjesanpassade TV-kanalerna i frÄga om programutbud.

Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya sprÄket utan ocksÄ majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen Àr att undersöka vad tre nyanlÀnda och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska sprÄket och svenskar, och om det nya sprÄket enbart Àr till för att kommunicera med eller ocksÄ en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte Àr att ta reda pÄ vilka aspekter det Àr som bildar deras uppfattning.De begrepp som anvÀnds genomgÄende i uppsatsen Àr standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet.Jag har anvÀnt mig av inspelade intervjusamtal dÀr jag har intervjuat varje elev för sig.Resultatet visar att alla sex pojkarna Àr positiva till andrasprÄket. FörÀldrarnas positiva instÀllning Àr en bidragande faktor. Attityden till svenskar Àr i stort sett positiv.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur de betydelser av genuset kvinna som förmedlas av chilenska dagstidningar mottas av kvinnor i Chile; detta satt i relation till kvinnornas egna situationer i livet och positioner i strukturerna. Den bestÄr dels av en analys av tidningsartiklar dÀr kvinnor förekommer, dels av intervjuer med Ätta chilenskor om hur de uppfattar dessa. Fokus i analysen av intervjuerna ligger pÄ vilka variabler intervjupersonerna associerar kring gÀllande kvinnorna i artiklarna, pÄ huruvida de uppfattar dem som handlande subjekt eller ej samt pÄ huruvida de intervjuade kvinnornas uppfattningar kan kopplas till faktorer som klass/samhÀllsgrupp, etnicitet, Älder, moderskap och Àktenskap/samboende gÀllande dem sjÀlva. Inga entydiga slutsatser kan dras. Faktorerna klass/samhÀllsgrupp, Àktenskap/samboende och moderskap tycks dock vara av större betydelse Àn Älder och etnicitet för de intervjuade kvinnornas mottagande av artiklarna..