Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

Uppsatsen ämnar utröna huruvida rimligen farliga amoralister kan hanteras kollektivt på ett sätt som är etiskt riktigt. Gruppen rimligen farliga amoralister ges beteckningen "mänskliga tigrar". Diskussionen fokuseras på undergruppen psykopatiska mänskliga tigrar, där psykopati definieras av PCL-R. En eventuell kollektiv hantering av denna undergrupp diskuteras utifrån Peter Singers preferensutilitarism. Slutsatsen nås att en kollektiv hantering, för oskadliggörande, av gruppen psykopatiska mänskliga tigrar, är etiskt riktig.

Sammanfattning saknas..

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera.

Detta arbete utgår från en kvalitativ textanalys av lärarhandledningar och andra texter från museilektioner.se. Mitt syfte är att försöka se vilka strategier som finns för att legitimera den institutionsförlagda kulturpedagogiken i skolan, vilka argument som återfinns för ett sådant arbete och därmed hur kulturen positionerar sig gentemot skolan. I de handledningar jag undersöker gör jag ett försök att se hur eleven är tänkt att agera, vilken roll denne tillskrivs och därmed hur kulturen förhåller sig till den enskilde eleven. Konst och kulturpedagogik står traditionellt inför ett dilemma där pedagogen väger en sträng förmedling av föremål och konst mot en öppen reception där mottagaren lämnas fri att se vad denne vill. Genom att undersöka vem som har makt över situationen och hur besökarnas erfarenhet hanteras kan jag närma mig en förståelse för hur ovanstående dilemma hanteras i handledningarna. Min analys visar att institutionens funktion som kulturbärare eller kulturskapare har inverkan på hur pedagogiken utformas och därmed hur receptionen blir behäftad med olika ramar..

This essay aims to examine how Swedish compulsory school teachers claims to handle dyslexia while educating and grading, and to what extent they are influenced by others while grading. This was examined through interviews with a phenomenographic approach and the participants were eight grade 9 teachers. The categories of description found in the analysis was then interpreted through researcher Claes Nilhoms dilemma perspective, focusing on the dilemma Equal Participation - Compensation. Regarding education, three main strategies occurred: actions directed towards all students, methods of compensation organized by the school and individualized methods of compensation. The former is closest to Equal Participation, the latter to Compensation and the school organized methods form a middle position somewhat closer to Compensation.

Att vara närstående och närvara vid återupplivning av de närmaste har länge varit ett kontroversiellt ämne inom hälso- och sjukvården såväl nationellt som internationellt. Närvaron ses som en självklarhet för närstående medan personalen kan uppfatta det som ett hinder i deras arbete. Det kan således uppstå ett Etiskt dilemma för personalen som måste ta ställning i frågan under ett kritiskt skede av vården. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av närståendes närvaro vid hospital återupplivning. Metoden för studien var en litteraturöversikt av fjorton vetenskapliga studier.

Uppsatsen utgår från en egen modell för att analysera det etiskt logiska sambandet mellan den normativa studien Copenhagen Consensus värdeideal, beslutsetik och etiska tradition. Modellen visar god överensstämmelse i metod och genomföran-dedelen av projektet, men visar inkonsekvens med avseende på den etiska tradi-tionen. Utifrån denna empiriska slutsats tar uppsatsen ett normativt grepp och kri-tiserar Copenhagen Consensus utifrån den etiskt logiska inkonsekvens som finns. Tillsammans med värdeteoretisk och vetenskapsteoretisk analys av projektet for-muleras kritik som rör främst dess resultat och faktiska frågeställning. Slutsatsen är att på grund av de etiskt logiska inkonsekvenserna samt nationalekonomins ve-tenskaps- och värdeteoretiska egenskaper lyckas inte Copenhagen Consensus be-svara en relevant frågeställning och ge ett användbart resultat.

SammanfattningDet finns lite skrivet i ämnen som rör etik i samband med djursjukvård. Utvecklingen inom djursjukvården har under de senaste åren gått mycket fort fram och man kan idag behandla sjukdomar som tidigare inte var möjliga att behandla. Den här utvecklingen leder till nya frågeställningar inom djursjukvården, till exempel hur långt man skall gå i behandlingen av ett sällskapsdjur. Inom humanvården har man nyligen infört en lag om att en etisk prövning skall genomföras innan nya behandlingsmetoder får användas. I arbetet behandlas denna nya lag samt den etiska prövningen inför djurförsök ? något som kanske skulle kunna tillämpas inom djursjukvården .

Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur.

In this essay the morphing of the interstate relations in the post-World War II Western Europe is taken in to consideration in discussing how these relations were stabilized and consolidated through community cooperation to achieve a state of stable peace. It concludes that the early 1900's of Western Europe comes close to being conditioned by Herz's security dilemma and then continues to analyze the development from this state to one of stable peace. In this analysis pivotal features of the ECSC, EEC and the EC are being scrutinized through the use of Boulding's Stable Peace theory and developments of the very same, in separate case studies, in order to account for the Communities? influence on the peace process.In doing this, conclusions are drawn that external pressures can be very effective in creating an incentive to move beyond an initial state of conflicting self-images and that a stabilizing process has got to provide a long term solution in order to sustain a trustful relationship. In order to provide this long term solution the community cooperations suggests that locking in through institutionalization, harmonization, and the creation of a state of irrevocable interdependence are highly effective..

Utbudet av etiska produkter har ökat på senare år, vilket borde betyda att människor har blivit mer benägna att köpa etiska produkter. Detta har krävt vissa förändringar i företagens marknadsföring, eftersom en etisk profilering i vissa fall kan kräva en annan infallsvinkel. Om ett företag med en etisk profil samarbetar med ett företag utan en etisk profil, skulle detta kunna ses som att företaget inte står fullt ut för sina värderingar, vilket kan göra att de tappar trovärdighet. The Body Shop är ett företag som säljer kosmetika, hud- och hårvårdsprodukter och marknadsför sig som ett företag med starka etiska värderingar och de arbetar mycket med Corporate Social Responsibility. The Body Shop kallas i detta arbete ett företag som framställer sig som etiskt eller ett företag med etisk profil.

Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vård i livets slutskede.Bakgrund: Beskrivning av sjuksköterskans formella yrkesansvar, de etiska koder som skallvägleda sjuksköterskan samt palliativ vård och vård i livets slutskede och vad det innebär. Vibeskriver även vad etiskt betingad stress innebär och utgår från Mary Corley?s föreslagna teoriom etisk stress och de moraliska koncept hon menar inverkar på upplevelsen av etiskt stress.Resultat: Utifrån de artiklar vi fördjupat oss i fann vi tre teman; kommunikation, inflytande och?meningslös? vård, inom vilka etiskt komplexa situationer i samband med vård i livets slutskedekunde leda till etiskt betingad stress. Bristfällig kommunikation mellan sjuksköterskor ochnärstående ledde till en känsla av osäkerhet och oro inför hur väl de närstående var informeradeom patientens tillstånd. Bristfällig kommunikation till läkare resulterade i att sjuksköterskankände sig oförmögen att informera de närstående om situationen och upplevde att honblockerade sina känslor.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vård i livets slutskede.Bakgrund: Beskrivning av sjuksköterskans formella yrkesansvar, de etiska koder som skallvägleda sjuksköterskan samt palliativ vård och vård i livets slutskede och vad det innebär. Vibeskriver även vad etiskt betingad stress innebär och utgår från Mary Corley?s föreslagna teoriom etisk stress och de moraliska koncept hon menar inverkar på upplevelsen av etiskt stress.Resultat: Utifrån de artiklar vi fördjupat oss i fann vi tre teman; kommunikation, inflytande och?meningslös? vård, inom vilka etiskt komplexa situationer i samband med vård i livets slutskedekunde leda till etiskt betingad stress. Bristfällig kommunikation mellan sjuksköterskor ochnärstående ledde till en känsla av osäkerhet och oro inför hur väl de närstående var informeradeom patientens tillstånd. Bristfällig kommunikation till läkare resulterade i att sjuksköterskankände sig oförmögen att informera de närstående om situationen och upplevde att honblockerade sina känslor.