För att lyckas skapa en framgångsrik verksamhet är det viktigt att ha engagerade medarbetare med rätt förutsättningar för att ett bra arbete ska kunna utföras och därtill bidra till utveckling för såväl medarbetarna som för hela organisationen. Ledarskapet har diskuterats länge och utgjort forskningstema för att få fram de ledaregenskaper som är avgörande för verksamheters framgång. Ledarskapet är dock myntets ena sida där den andra sidan utgörs av medarbetarskapet vilket ej har undersökts i samma utsträckning. Vilka förutsättningar måste finnas för att medarbetarna ska känna sig delaktiga i verksamhetsprocessen? Vad är det som motiverar och engagerar medarbetarna i deras arbete? Vad innebär medarbetarskap? Vad krävs för att medarbetarskap ska utvecklas? Det är några frågor som vi sökt svar på med hjälp av föreliggande undersökning.Utöver insamlade teorier kring medarbetarskapet har vi undersökt hur medarbetare på ett äldreboende upplevde sitt medarbetarskap utifrån synen på ansvar, delaktighet, motivation, arbetstillfredsställelse och relationer.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

I Sverige insjuknar varje år minst 25-30 000 människor i stroke. Risken att drabbas ökar med starkt stigande ålder. De flesta som drabbas är över 65 år. Människor som drabbats av stroke vårdas allt kortare tid på akutsjukvård vilket kan innebära att närstående får ta ett större ansvar efter utskrivning. Flera studier visar att informationsbehovet kring stroke är stort, men de flesta studier bygger på vad den drabbade behöver för information.

Denna studie utforskar hur en informationsgrafik om ett framtida globalt hot mot folkhälsan, antibiotikaresistens, kan utvecklas och utformas med ett perspektiv mot individens ansvar istället för den mer vanligt förekommande nyhetsvinklingen mot myndigheters ansvar. Detta inom ett statiskt format för publicering i svenska dagspressen.  Uppdragsgivare för grafiken var TT Nyhetsbyrån. Arbetet utgick från tidigare publicerad grafik angående antibiotikaresistens från nyhetsbyrån. För att finna förbättringsmöjligheter genomfördes en formalanalys på materialet.

Bakgrund: Sexualitet är en del av att vara människa, i och med att många sjukdomstillstånd direkt eller indirekt påverkar sexualitet är detta ett ämne vårdpersonal inte kan bortse ifrån. Trots att sjuksköterskor anser att samtala om sexualitet hör till deras arbetsuppgifter så saknar många patienter information och dialog om detta ämne. För att kunna säga att man bedriver en holistisk omvårdnad krävs det att sjuksköterskor aktivt tar sig an ämnet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskor upplevelse av att samtala om sexualitet med patienten. Metod: Tio kvalitativa empiriska studier har sammanställts och analyserats i en litteraturstudie.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att människor i livets slutskede väljer att vårdas och dö i sitt hem. Anhöriga har en betydande roll i vårdprocessen, då de har ansvar för den sjukes vård och livskvalitet. Den palliativa vården arbetar utifrån de fyra hörnstenarna; kommunikation, symptomlindring, teamarbete och anhörigstöd.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda den sjuke i hemmet i livets slutskede.Metod: Litteraturöversikten utfördes med andvändning av nio svenska vårdvetenskapliga studier med kvalitativ ansats och två med mixad metod. Studierna härrör från databaserna CINAHL Complete och PubMed, mellan åren 2000 och 2015.Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga hade ett stort ansvar och en tung belastning som informella vårdgivare, samtidigt upplevde anhöriga en tillfredsställande känsla av att vårda patienten. Anhöriga upplevde brist på stöd från hälso- och sjukvården, då de inte fick tillräckligt med information, utbildning eller avlastning i tillvaron.

BakgrundTio till trettio procent av befolkningen kommer att vid ett eller flera tillfällen i sitt liv uppleva psykiska problem som kräver intervention av sjukvården. Inom sluten psykiatrisk vård tillämpas i vissa situationer särskilda tvångsåtgärder i enlighet med lagen ompsykiatrisk tvångsvård. Det innebär att sjuksköterskor inom den psykiatriska vården kan komma att möta situationer som involverar tvångsvård. Vårdformer som involverar tvångär ofta etiskt konfliktfyllda och kan för sjuksköterskor som individer leda till känslor av obehag.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att utföra särskilda tvångsåtgärder på en psykiatrisk sluten vårdsavdelning.MetodMed anledning av syftet tillämpades en kvalitativ semi-strukturerad intervjumetod. Sju intervjuer genomfördes varav en pilotintervju.

I samma takt som ridskolor rekryterar hästar måste de också avveckla hästar på grund av att hästarna blir gamla och inte orkar med arbetet. Att veta vad som är rätt att göra med hästen när den pensioneras kan vara svårt och det finns väldigt lite fakta om avveckling. Många faktorer spelar in, bland annat etik och moral. Syftet med studien var att ta reda på hur ridskolor handlar och tänker ur ett etiskt och moraliskt perspektiv när man ska pensionera ridskolehästen. Det har även undersökts vad ridskolorna har för syn och värdering på hästar, elever och samhälle eftersom det kan tänkas påverka deras moraliska och etiska värdering vid pension av ridskolehästar.I studien har kvalitativ metod använts genom telefonintervjuer med sex ridskolor utvalda över hela landet som är anslutna till Svenska ridsportförbundet.

Detta är ett arbete som visar en del av de teorier som finns inom moralutvecklingen idag. Tyngdpunkten har lagts på Lawrence Kohlberg och hans stadieutveckling. Därtill kommer kritiker till dessa teorier att tas upp. Nancy Eisenberg och Carol Gilligans ?bry sig om?-perspektiv på moralutveckling kommer att ställas mot Kohlbergs mer rättviseinriktade teoristadier.

Arbetet grundar sig på Riddersporres (2003) avhandling, Att möta det oväntade. Tre grund- mönster i föräldrarnas sätt att förhålla sig presenteras. Vårt resultat visar bland annat att förhållningssätten känns igen oavsett barnets funktionshinder och ålder..

Världen krymper i och med ökad globalisering, ska vi kunna leva tillsammans på ett hållbart sätt måste vi alla ta vårt ansvar, stora som små, företag som privatpersoner. Detta medför starka argument för att ta fram lättanvända metoder för hållbarhetsgranskning. Sustainable Sweden Southeast AB (SSSE) är ett nätverksföretag som samlar och marknadsför sina delägares miljöteknikkompetens under ett gemensamt varumärke. SSSE har ett hållbarhetsråd som hjälper till att granska nya potentiella delägare, dock saknas i dag en fungerande metod för detta. På uppdrag av SSSE:s VD har en ny metod för granskning arbetats fram, en checklista med hållbarhetskriterier, vilket också är detta examensarbetes syfte.

Uppsatsens syfte var att studera ungdomars erfarenhet av individanpassad öppenvårdsbehandling. Mer specifikt hur ungdomarna upplevde att behandlingsarbetet anpassades efter deras behov med utgångspunkt i följande frågeställningar:På vilket sätt upplevde ungdomarna att behandlingen var utformad efter deras behov?Vad hade kontaktpersonerna för betydelse för ungdomarnas behandling?På vilket sätt upplevde ungdomarna att de hade inflytande och möjlighet att vara delaktiga och påverka sin behandling?En kvalitativ ansats har använts för uppsatsens utformande och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem stycken ungdomar med tidigare erfarenhet av individanpassad öppenvårdsbehandling. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av de teman som framträdde vid en innehållsanalys. Dessa teman var: Min tid, Att våga öppna upp sig, Att ta ansvar för sin delaktighet samt Redo att gå vidare?Resultaten visade att samtliga ungdomar haft en positiv upplevelse av sin behandling.

BakgrundI Sverige insjuknar cirka 30 000 personer i stroke årligen. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt och sjukdomen kan resultera i en rad funktionsnedsättningar. Livssituationen hos både personen som insjuknat i stroke och närstående kan förändras i form av att personen som fått stroke hamnar i en beroendesituation till sina närstående.SyfteBeskriva hur par upplever relationen efter att en av dem insjuknat i stroke.MetodLitteraturstudie användes som metod för studien och 16 artiklar, varav tio kvalitativa och sex kvantitativa inkluderades. Inkluderade artiklar hade etiskt tillstånd för genomförande.Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ samt PsycINFO med varierande sökningsresultat. Vid dataanalys söktes likheter och skillnader i de inkluderade artiklarna.ResultatRelationen förändras och vissa partners uttryckte upplevelser av att vara en vårdande partner.

En av grundskolans uppgifter är att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av den egna klassbakgrunden. Därmed läggs ett stort ansvar på skolan, och indirekt ett ansvar på studie- och yrkesvägledarna. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera huruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer. För att få svar på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på skolor som skiljer sig åt vad gäller elevernas föräldrars utbildningsnivå. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begrepp kapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna försöker arbeta med att öka elevernas kunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap om omvärlden samt ökat självförtroende och självkänsla. Studie- och yrkesvägledarna arbetar alla med någon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med fler delar om de hade haft mer resurser.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget.