Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras några paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvärvsarbete. Detta har undersökts genom att jämföra defaktorer som får människor att bli kriminella med dem som får människor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som får människor att kvarstanna i kriminalitetjämförts med motsvarande faktorer gällande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssätt och bedrivits genom ettantal intervjuer med både kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som främst använts är Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stämplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.Frågeställningarna har besvarats med att det går att jämställa yrkeskriminalitetmed traditionellt förvärvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer..

Denna undersökning syftar till att ta reda på om man arbetar ämnesintegrerat i år 7-9 i de samhällsorienterade ämnena samt vilka pedagogiska och vetenskapliga teorier/teoretiker man stödjer sin undervisning på I arbetet framgår också vilka möjligheter och/eller svårigheter pedagoger ser med detta arbetssätt samt om de använder sig av det i sin undervisning. För att få svar på frågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av åtta intervjuer med fyra kvinnliga samt fyra manliga So-pedagoger på två 7-9 skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Genom litteratur om pedagogiska teorier och lärande vill vi med detta arbete förmedla kunskap om ämnesintegration/tematiskt arbetssätt. Vidare utgår vi från skolans olika styrdokument för att få veta vad dessa säger om tematiskt arbete. För att få en djupare kännedom om ämnesintegration har vi även gjort en historisk tillbakablick gällande läroplaner och kursplaner.Resultatet av undersökningen visar att samtliga åtta pedagoger använder sig av tematiskt arbetssätt, om än i varierad utsträckning.

Systemutveckling idag strävar efter kvalitet, men man kan se flera tecken på en kvalitetsbrist i utvecklingen av system. Många projekt kommer till korta. Trots att enorma summor pengar läggs ner på IT-projekt varje år misslyckas en stor del av dem. Denna rapport behandlar frågeställningen: Hur uppnås kvalitet vid systemutveckling? Rapporten besvarar frågeställningen genom intervjuer med erfarna yrkesmän inom området.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker.Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna. .

Personlighetstest är idag en vanligt förekommande urvalsmetod vid rekryteringssammanhang på den svenska arbetsmarkanden. En av anledningarna kan vara att studier visat att företag som använder sig av personlighetstester generellt sätt har större avkastning och en bättre utveckling. Den här typen av vetskap kan leda till att personlighetstest utnyttjas alltför okritiskt. Vid testanvändningen bör dock vissa etiska riktlinjer beaktas för att garantera att den arbetssökande inte utsätts för en obehaglig eller kränkande situation. Studiens syfte var således att undersöka hur den arbetssökande upplever en rekrytering där personlighetstester är en urvalsmetod.

Syftet med uppsatsen var att studera den information finansiella institutioner förmedlar gällande företagens arbete med innovation. Fem stycken globala banker inom området global custody valdes att studeras. Med utgångspunkt i tidigare teorier om företags arbete med innovation och genomlysbarhet studerades företagens information gällande innovation. De teorier som användes gällde företags genomlysbarhet samt tidigare forskning om hur banker arbetar med innovation. Källorna var företagens årsredovisningar för år 2007 samt företagens hemsidor.

SammanfattningTitel: Verksamhetsstyrning- Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer praktisktsin verksamhet?Problemformulering: Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer sinverksamhet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur banker respektiverevisions/redovisningsbyråer praktiskt styr sin verksamhet ochvilka styrhjälpmedel de använder sig av. För att utveckla dettakommer vi att studera om det finns likheter och skillnader mellande olika branscherna samt studera hur verksamhetsstyrningeneventuellt anpassas till följd av omvärldsförändringar.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av sexintervjuer. I studien har vi sett på tillvaron utifrån den intervjuadesperspektiv och den kunskapssyn vi använt oss av är denhermeneutiska. Vår studie bygger på ett deduktivt angreppssätt dåvi fördjupat oss i redan befintliga teorier.

Yrket personlig assistent är relativt nyetablerat, många ser det som ett genomgångsyrke i väntan på ett bättre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebär att hjälpa en annan människa till ett så självständigt liv som möjligt. Den personliga assistenten är redskapet för att klara vardagen för många människor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fått berätta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebär att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar där stor hänsyn måste tas till de etiska aspekterna i arbetet med människor.

This study examined parenting in relation to ADHD. The key point of the study was to let parents who experience an ADHD diagnosis share their view on parenting. The research required a comprehensive literature search, partly to examine earlier research in the particular field but also to gather information on parenting. One focus group interview and three semi structured interviews were used to gather relevant information. Informants were recruited from a project for individuals with neuropsychiatric disabilities.

Uppsatsens syfte är dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förändring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förändringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. På grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förändring.I både forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur på socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Syftet med vårt arbete var att genom gruppstärkande övningar som metod vägleda ungdomar till insikt gällande etiskt förhållningssätt. Vi har genomfört vårt utvecklingsarbete i en gymnasieklass, för att genom gruppstärkande övningar som metod vägleda ungdomar till insikt gällande etiskt förhållningssätt, genom att medvetandegöra deras människosyn. Vi träffade klassen vid 9 tillfällen under en 5 veckors period, då vi mestadels arbetade med gruppstärkande övningar, observationer samt diskussioner. Resultatet vi erhöll tydde på att eleverna ändrat sina värderingar om människan åt det positiva hållet. Denna utveckling anser vi tyder på att eleverna i större omfattning börjat reflektera över sina etiska värderingar gällande människan.

Uppsatsen behandlar hur modet sprids till och mellan flickor i förtonåren, ett område som enligt oss hittills är otillräckligt utforskat. För att ringa in ämnet har vi valt att behandla kända teorier om både modespridning och generell spridning. Även teorier om barnkonsumtion behandlas i uppsatsen. För att komplettera dessa sekundära källor har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem flickor i åldern tio till tolv år. Under intervjuerna diskuterades hur flickorna får inspiration i sin modeadoption och vem som har störst betydelse för hur de uppfattar och tar till sig mode.

Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars erfarenheter av hur det är att ha ett barn med ätstörningar samt föräldrarnas erfarenheter av vården. Nio stycken vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien och samtliga artiklar har blivit granskade av etiska kommittéer. Åtta av artiklarna som användes var kvalitativa och en var kvantitativ. Efter syftet valdes sökorden som sedan användes i databaserna. Databaserna som användes var Pubmed, Swemed+ och Cinahl.

Syfte:Att analysera och beskriva hur strategiska modeller hanterar konkurrensdynamik Metod: I studien undersöks strategiska modellers hantering av konkurrensdynamik med fokus på IO och RBV. Detta har gjort genom en empirisk studie över ett antal betydande vetenskapliga artiklar och teorier inom respektive forskningsdisciplin. Uppsatsen har saknat en färdig analysplan, varvid vi utgått från en explorativ studie. Vi har använt oss utav en kvalitativ studie och grundad teori i analysprocessen. Utifrån det empiriska materialet har vi identifierat vissa mönster av de viktigaste förändringar och trenderna som skett mot mer dynamiska konkurrensteorier.

Syftet med studien var att undersöka ifall det fanns en signifikant skillnad i självkänsla mellan akademiker som har jobb och akademiker som är arbetslösa. Det finns teorier som menar på att självkänsla inte påverkas av arbetslöshet (ex Shamir 1986) och det finns teorier som menar att självkänsla visst kan påverkas av arbetslöshet (ex Goldsmith, Veum & Darity, 1997)En enkätstudie genomfördes på en grupp (N=20) akademiker med jobb och en grupp (N=22) arbetslösa akademiker. Resultatet blev ej signifikant, p=.086. Det fanns alltså ingen skillnad i självkänsla mellan arbetslösa akademiker och de med arbete. Medelvärdena för de båda grupperna skiljde sig dock lite åt.