Syftet med studien är att undersöka hur Nudie Jeans kommunicerar sitt varumärke i olika kanaler, hur konsumenter uppfattar det, samt hur förhållandet mellan den kommunicerade och uppfattade bilden av varumärket ser ut. Teorierna utgår från ett varumärkesperspektiv med begrepp som identitet, image och kärnvärden. Även teorier rörande konsumentperspektiv innefattande aspekter som lojalitet, ansträngning och påverkan behandlas. Metoder som används i studien är dels text- och bildanalys av Nudie Jeans hemsida, intervju med sälj- och marknadschefen på Nudie Jeans samt en enkätundersökning, som besvarats av 177 konsumenter. Urvalet till enkäten är ett bekvämlighetsurval. Kommunikation från och om varumärket sker dels via hemsidan och dels hos distributörer, ofta i form av butikssäljare.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mängd aspekter att ta hänsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sådan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa välfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mål var att läsa och förstå såväl klassiska verk som nutida författare och jämföra deras tankar. För att få en djupare förståelse för litteraturen har platsstudier utförts på två olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hänsyn till de valda platserna. Genom att läsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring våra frågeställningar: Finns det teorier som kan användas för att beskriva platser/gaturum och hur de används? Vad har dessa teorier gemensamt och på vilket sätt motsäger de varandra? Svaren på våra frågeställningar är att det finns många teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de används.

Syfte: Syftet är att göra en redogörelse av förutsättningar för destinationsutveckling genom en film. I den här redogörelsen kommer vi att testa valda teorier på Öland.Metod: Vi valde att utgå från en deduktiv ansats för att på så vis kunna pröva våra valda teorier om filmturism på vårt empiriska material. Utifrån våra teorier kom vi fram till kategorier som vi utgick från vid insamlandet av vårt empiriska material. För att samla in information till vårt empiriska material intervjuade vi respondenter från Öland. När vi prövade teorierna på våra intervjurespondenter ställde vi frågor utifrån de kategorier vi kommit fram till.

Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med kroppen och dess olika tecken som utgångspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frågor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förändras med kroppen och berättandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller tecken kroppen ger ifrån sig får betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga tecken samt Judith Butlers teorier kring performativitet och genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys..

Denna studies avsikt är att ta reda på hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrån projektet sker. Syftet är även att ta reda på hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som är i behov av denna.Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrån en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Vår problemdiskussion tog sin början i en tankekarta där vi använde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemområdet kunde tänkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vårt teorikapitel utifrån är teorier kring knowledge management, lärande organisationer och kunskapsöverföring. Utifrån dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten.

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället.

Min avsikt med undersökningen är att försöka ta reda hur kvinnliga rektorer ser på rektorskapet utifrån begrepp som ledare och chef. Vidare har jag som syfte att undersöka hur det kom sig att de blivit rektorer och vad som är drivkraften i deras arbete. Jag har utgått ifrån sociologiska teorier när jag genom Pierre Bourdieu förklarar hans begrepp fält, kapital och habitus. Jag fokuserar också på Erving Goffmans rollbegrepp som också handlar om olika identiteter. För att närmare titta på människors olika behov, vars tillfredställelse är primär för vår utveckling och vårt välbefinnande, väljer jag utifrån ett psykologiskt synsätt, att förklara Abraham Maslows behovshiearki.

Att förstå krigets väsen är ett tidlöst och viktigt problem, inte minst i den tid vi lever. Det är av stor vikt att kunna definiera krig och härigenom skilja det från andra typer av konflikter. Denna problematik kommer på ett tydligt sätt i fokus bland annat när det gäller tillämpligheten av krigets lagar. Carl Von Clausewitz är en teoretiker som i hög grad kommit att prägla vår förståelse av krigets karaktär och väsen och han ges fortfarande ett relativt stort utrymme i bland annat militära utbildningssammanhang. Det finns dock problem kopplade till Clausewitz, bland annat är hans teorier intimt förknippade med begreppet staten.

Genom att studera statistik kan man se att invandrare och utländska medborgare procentuellt är överrepresenterade i den svenska brottsligheten. För att försöka förstå varför statistiken ser ut som den gör har vi tittat närmare på olika teorier som förklarar varför vissa människor blir kriminella. För att få en bättre förankring mellan teorierna och verkligheten valde vi att göra intervjuer med två invandrare som hamnat i kriminalitet, och jämförde deras egna åsikter om varför de hamnat i kriminalitet med de olika teorierna. Vi fann att det fanns en del kopplingar mellan de teorier vi tagit upp och deras berättelser, men det är dock svårt att dra några slutsatser med endast två intervjuer som underlag. Resultatet talade ändå för att de sociala faktorerna har en stor betydelse för vilken bana i livet en människa väljer..

Syfte: Syftet är att undersöka hur Socialdemokraternas valbroschyrer har förändrats i sättet att presentera sig själva för potentiella väljare under de senaste 50 åren.Metod: SocialsemiotikTeorier: Uppsatsen tar avstamp utifrån teorier om förmoderna, moderna och postmoderna kampanjer samt amerikaniseringsteorier, men även hur trenderna enligt forskare ser ut i Sverige och andra europeiska länder.Huvudresultat: Undersökningen visar såväl likheter som skillnader mellan de analyserade åren. Reklamdiskursens växande inverkan på broschyrerna gör sig tydlig, vilket kan ses som en del i den växande kommersialiseringen av politiken. Tendenser till en amerikanisering kan skönjas men dessa är vaga. Uppdelningen av kampanjer som förmoderna, moderna och postmoderna anser vi vara diskutabla..

Bakgrund: Minnessvårigheter är något som drabbar många äldre och de flesta tror felaktigt att det tillhör det naturliga åldrandet. Demens är den fjärde vanligaste dödsorsaken i västvärlden och Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen börjar oftast med smygande symtom och utvecklas under ett par år. Det finns idag behandling för Alzheimers men det är endast bromsmediciner, något botemedel finns ännu inte. Om diagnosen Alzheimers ska delges eller inte för patienten har idag blivit ett debattämne.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien.Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land.Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek.

This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children?s play?  Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play.

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället.

Den traditionella arbetsmiljöforskningen består i stor utsträckning av forskning som berör de yttre faktorerna på arbetsplatsen. Stora resurser läggs på att kartlägga belastningsergonomin på arbetsplatsen, samt vad exponering av kemikalier har för inverkan på arbetstagarna1. Jag har valt en annan inriktning att studera faktorer inom arbetsmiljön. Jag vill genom denna studie visa på hur landstingets professionella struktur i kombination med de formella och informella reglerna påverkar arbetsfördelningen/ arbetsförutsättningen hos de anställda. Enligt forskning som bland annat Douglas North presenterar skall alla organisationer till viss del präglas av såväl formella som informella regler.